DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år, Fl2014
•
1 j'aime•2,413 vues
Recommandé
Contenu connexe
En vedette
En vedette (20)
Similaire à DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år, Fl2014
Similaire à DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år, Fl2014 (20)
Plus de Framtidens Lärande
Plus de Framtidens Lärande (20)
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år, Fl2014
- 1. Katarina Cederlund & Sylvana Sofkova Hashemi Peter Andersson & Anna Lyngfelt
- 2. DILS Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år } 2012 – 2014, Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond } Syfte: att studera och klargöra vilka specifika utmaningar digital teknologi ställer på tidigt läs- och skrivlärande och undervisning } Fokus: åk 1 till 3. Klasser där teknologin redan introducerats Skola Antal elever Teknik Söder 25 (SV) 1-1 satsning: datorer Norr 22 (SVA) Delar datorer Väster 38 (SV) 1-1 satsning: iPads
- 3. Texter, processer och praktiker Dataproduktion • Deltagande klassrumsobservationer (video, foto) • Semi-strukturerade intervjuer • Video-stimulerade reflektiva intervjuer • Texter från 12 fokuselever • Lärares loggböcker Workshops – Samverkan för lärande • Skolbesök - Utbyte av erfarenheter • Diskussioner kring observationer, litteratur, styrdok mm • Utveckla samverkansprojekt • Todays meet • Instruerande texter – Kamratbedömning • Sambedömning – Multimodal text ‘Ethnography of communication’ to situate literacy in the context of everyday social practices (Hymes, 1996; Street, 1984)
- 4. LÄRANDE = TAL OCH SKRIFT? Förändringar i format, användning och teknik Kunskap som en mix av skrift, bild, ljud, video Krav på förmågan att hantera olika semiotiska resurser ”… to use words alone is simply not enough.” (Cope et al, 2011) ”Students learn from all the modes present on the screen and around it...” VAD HANDLAR DET OM DIDAKTISKT?
- 5. Undervisningsmodeller för utveckling av digitalt skrivande (Merchant, 2008:756-758) SEKVENSIELL modell • Utgår från papper-och- penna teknologin • Digitalt skrivande introduceras gradvist med förutsättning av kontroll över traditionella skrivprocesser • Separation mellan literacy och teknologi PARALLELL modell • Specifika aspekter av digitalt skrivande används vid sidan av print- kompetenser • Söker parallella spåri lärprogressionen • Separation mellan literacy och teknologi INTEGRERAD modell • Engagemang i digitalt skrivande direkt från skolstart • Val utifrån kommunikativt syfte och mediets möjligheter. • Förändrad syn på literacy
- 6. Analys av undervisningen utifrån Bernstein (1990; 2000) } Kod: } Principer som reglerar vad som anses meningsfullt och legitimt } “Tyst” tillägnande, socialisation, (re)production av strukturer } Klassifikation: } Refererar till relationen mellan kategorier } Graden av isärhållande/avgränsningar - grundat i maktförhållanden } Inramning: } Refererar till regler för kommunikation och vem som har kontroll över vad
- 7. Skriver för hand, därefter på dator Ordbehandling à Presentation à Film Skrift dominerar (bild, tal) Sekventiella processer Separerade förmågor
- 8. En sak i taget… } Fokus på färdigheter } Explicit undervisning, modellering (Calkins) } Stark klassifikation } Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Digitala verktyg – Textkompetenser, Modaliteter } Inramning: Stark, inslag av svagare inramning } Digital agenda
- 9. Skriver på dator, ritar för hand Ordbehandling à Blogg Bild & Skrift Parallella processer Separerade förmågor
- 10. Det digitala som medel } Fokus på kommunikation } Modellering, återberättande, multimodalitet } Svag klassifikation } Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Modaliteter, Hem - Skola } Inramning: Explicit stark, implicit svag } Det digitala är ett medel inte ett mål i sig
- 11. Skapar texter på surfplatta Ordbehandling & Bildhantering & Presentation & Twitter Skrift & Bild à Ljud, film Integrerade processer Förändrad syn ?
- 12. Det digitala som mål och medel } Fokus på autonomi, medvetenhet och ansvar } Guidning och modellering } Svag klassifikation: } Ex: Ämnen, Ämnesinnehåll, Digitala verktyg – Textkompetens, Modaliteter, Hem - Skola } Inramning: Komplex } Digital agenda
- 13. Skola/ Termin 1 2 3 Söder Övningar, Dagbok, Rapporter Dagbok, Rapporter Ordbehandling, Chat Dagbok, Rapporter, Tankekarta Ordbehandling,Tankekarta, Presentation Norr Övningar, Dagbok, Rita Ordbehandling Rita Ordbehandling, Blogg Rita Ordbehandling, Blogg Väster Rita Ordbehandling, Presentation, Book creator, E-mail,Twitter Rita Ordbehandling, Presentation, Book creator, E-mail, Eget konto Inget eget konto Stark klassifikation Stark inramning Fokus: Färdigheter Digital agenda Konventionell pedagogik Svag Klassification Stark (explicit) och svag (implicit) inramning Fokus: Kommunikation Digital pedagogik (skrift) Svag klassification Stark på väg mot en svagare inramning? Fokus:Autonomi, ansvar Digital spridning Eget konto Höginkomstområde 1 tvåspråkig Låginkomstområde Alla SvA Höginkomstområde 1 SvA
- 14. Reflektion för lärande Loggbok Filmad undervisning – Reflekterande samtal Gemensam reflektion Läraryrkets komplexitet och intensitet (jmf Wedin, 2007; Eraut;2002) Strukturerad reflektion Enskilt - Tillsammans Synliggöra Verbalisera Medvetandegöra Bekräfta Ifrågasätta Omvärdera
- 15. Spänningsfält och utmaningar } Mötet mellan rådande skrivpedagogik/tradition/kultur och digitala (multimodala, kollaborativa) skrivpraktiker } Avvägningar: } När är det lämpligt att bruka vad? } Vad är rimligt utifrån rådande förutsättningar? } Grad av styrning.Vad?Vem? När? } Flexibilitet – Struktur } Redskap och strategier – Frirum
- 16. MULTIMODAL TEXTHANTERING Förmåga att (jfr Bearne 2009): 1. Bestämma modalitet och innehåll för särskilda syften och mottagare 2. Strukturera texten 3. Använda tekniska och konventionella möjligheter för kommunikativ effekt 4. Reflektera kring texthantering Innebär förtrogenhet med tekniken också möjligheter för multimodalt meningsskapande? } Millennials (1992), Net generation (1998), Digital Natives (2001) ??? Digital teknologi en organisk, internaliserad del av barn och ungas vardag? (Vygotsky, 1978)
- 18. } Tänk dig att du träffar en rymdvarelse som precis har landat på jorden. Rymdvarelsen vet ingenting om vår planet. } Vad behöver rymdvarelsen veta för att klara sig här på jorden? } Använd dator/ipad på vilket sätt du vill när du berättar.
- 19. Skrift & tal Skrift & bild BookCreator Pages (ordbehandling)
- 20. Skrift, bild & film Keynote (presentation)
- 21. När skriften dominerar } språkliga (skrift=S, tal=T), visuella (V), rumsliga (R), auditiva (A) och gestikulerande (G) särdrag } 8 elever, 1 elev skrift och bild
- 22. Bild: vatten/vattenkran Skrift: Den vhöer vatten Tal: jag lärde den att dricka vatten med munnen Bild, tal & skrift BookCreator på iPad
- 23. När bilden dominerar } språkliga (skrift=S, tal=T), visuella (V), rumsliga (R), auditiva (A) och gestikulerande (G) särdrag } 3 elever utgick från bilden } 1 elev filmar
- 24. Implikationer för multimodala val } Majoriteten utgår från skrift } Några enstaka från det visuella } Väldigt få hanterar modaliteterna olika, med skilda innehåll } Skillnad i den situerade praktiken snarare än i artefakter: } Skolas eleverna i en särskild diskurs av multimodalt meningsskapande präglat av skriftbaserad design snarare än potentialer i resursernas semiotiska erbjudanden? } Eleverna uppger sig ”göra som de brukar” } Eleverna använder de verktyg (och applikationer) som är aktuella i klassen vid tillfället för skrivuppgiften
- 25. LÄRANDE = SITUERAT, MULTIMODALT Olika resurser – olika potentialer för lärande } Individens val av resurser } Kommunikativa behov } Artefaktens affordanser } Återskapa och rekonceptualisera, reproducera) Komplext och mångfacetterat } Teknologiska förutsättningar } Elevernas förmågor och behov } Lärarens ansats och prioriteringar DISKURSER I KONFLIKT ”dynamikenisamspelet mellanmänniskoroch medierandeartefakteri socialapraktiker” (Säljö,2005)