SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  32
Skriva sig till läsning Lågstadielärare Kristina Skafvenstedt  Idunvägen 18  149 31 Nynäshamn 0708 733 669 kristina.skafvenstedt@telia.comkrsk01@utb.nynashamn.se 1
Ht 2009 startade ett projekt med Att skriva sig till läsning i en etta på Svandammsskolan. Ht 2010 fortsatte vi med  F-klasser och år 1. Det här är vad vi har sett. Fördelarna – är många Lusten att skriva blir större. Intresset att läsa ökar. Det är lättare att samarbeta kring texten. Texterna blir bättre och mer innehållsrika. Det blir lättare att skriva för elever med motoriska problem. Det är lätt att redigera text. Eleverna lär sig stor bokstav och punkt och mellanrum mellan orden snabbare. Eleverna lär sig fingersättning tidigt. Läs – och skrivriktning lär de sig automatiskt. Datorn är en naturlig del i undervisningen. 2
Inspirerad av norrmannen Arne Tragetons läsinlärningsmetod  ”att skriva sig till läsning” arbetar 1B med att skriva på datorn.  Eleverna arbetar två och två och lär sig på så vis av varandra. De står upp och turas om att skriva på tangentbordet. När man står upp finns det möjlighet att röra lite på sig, ta några steg eller skutt, och det kan man behöva ibland. 3
Vi har trådlöst nätverk i klassrummet med ett datorskåp med flera datorer. Vi använder även Smartboard i undervisningen för att visa arbeten, samt vid genomgångar av hur man arbetar i Word. 4
Vi börjar med att infoga dagens datum och att skriva bådas namn.  Sedan kommer eleverna överens om innehållet och skriver tillsammans.  Vi har ingen gemensam läsebok utan har de egna texterna eller småböcker  med olika svårighetsgrad, i läxa. Leo Här är en av de första skrivuppgifterna. Det handlade om att skriva så många djur som möjligt. Texterna skrivs ut i två ex och sedan illustrerar eleverna. 5
Vi skriver om olika teman t ex Min familj, Mitt favoritdjur eller om saker vi varit med  om som Naturskolan. Vi skriver även sagor som inleds med Det var en gång.  Här nedan har eleverna infogat tabell och skrivit en saga i fyra tabellrutor. Lukas Katarina Kalle Olivía 6
Ibland har vi utgått från en ritad bild där barnen ritat tillsammans och kommit överens  om hur bilden ska se ut. Uppgiften här var att rita ett djur, en sagofigur eller en  fantasifigur och sedan låta den berätta om sig själv. 7
När bilderna är klara använder vi vår dokumentkamera och förstorar upp bilderna så att alla kan se resultatet på Smartboarden. Eleverna läser sedan sina texter för klassen. 8
Under de första sju veckorna som vi arbetade skedde en stor utveckling i skrivandet och i läsningen. Eleverna lärde sig snabbt att det ska vara stor bokstav i namn och i början på meningar. De fick öppna Word, infoga datum, infoga tabell, spara i sin egen mapp. De kom också igång med att läsa småböcker och ljuda ihop ord trots att vi inte arbetat med att gå igenom bokstäver och ljud gemensamt. Vi pratade om katter och kattdjur. Eleverna fick en bild på en katt. Katten skulle berätta om sig själv. Sedan målade alla en egen bild på en katt. 9
De elever som vill ha allting rätt får hjälp av mig att rätta. Vi har även talsyntes på datorerna så att man kan höra hur bokstäverna låter när man skriver och lyssna på hela meningen när den är klar.  10
Sedan i början av november arbetar eleverna både tillsammans två och två vid datorn men även enskilt. Nu känner alla till bokstäverna och kan skriva egna texter.Vi har skrivit ”gåtor”. Barnen fick beskriva ett föremål eller ett djur och sedan rita svaret på gåtan på insidan av det vikta papperet. Och naturligtvis läsa sina gåtor för kamraterna, 11
Här har eleverna arbetat två och två med att rita en nyckel. Skrivuppgiften var sedan att berätta var nyckeln passar.  12
Vid första advent skrev barnen tankar om Ljus. Man kommer att tänka på både sorgliga och glada saker som ni ser.  13 Vi pratade om rimord. Uppgiften var att skriva  en kort berättelse med rim.
Det är viktigt att illustrationerna till sagorna blir noggrant gjorda. Då är det roligare att visa upp sin bok. Här har vi skrivit egna böcker och målat bilder till. Sagorna läste barnen upp för varandra två och två. 14
Till jul målade vi stora tomtar. Sedan skrev eleverna tomtesagor. I tomtesagorna är texterna inte rättade om inte barnen själva bett om det. 15
…..och trots att vi inte haft en enda bokstavsgenomgång så skriver barnen så här för hand. (Början av dec. år 1.) Jag har visat att man börjar uppifrån och ”principen” för hur man skriver de olika bostäverna. 16
17 Vi pratade om sammansatta ord med jul och snö.
Vi skriver på datorn även när vi har matematik. Här har barnen arbetat två och två med egna matteuppgifter. De löste vi sedan tillsammans i klassen två och två.  Som ni ser är det ibland lite svårt att skriva engelska ord! 18
Vi har skrivit dialoger två och två. Uppgiften var att beskriva en plats där två personer träffades och sedan skriva ned samtalet mellan personerna. Talstreck, frågetecken och utropstecken skulle finnas med. Som avslutning skulle eleverna läsa upp dialogerna för klasskamraterna. 19
Eleverna skriver en utvärdering av sitt arbete inför utvecklingssamtalet. 20
Anpassning av datorerna Genvägar på Startmenyn. Stängt av rättstavning och grammatikkontroll. Anpassning av menyer och verktygsfält. ComicSans MS storlek 20 som standardteckensnitt. Lagt fram datumknapp och anpassat datumformat. Egna mappar under Mina dokument. Klassinloggning. 21
22 I år två har vi fortsatt vårt arbeta med att skriva på datorn. Barnen upplever emellertid inte att det är jobbigt att skriva med penna. Det gör vi ofta när det är helklass och vi har skrivuppgifter. Här följer några exempel på uppgifter vi har skrivit under augusti-september i år 2.
23 Så här skriver barnen i år två.
24
25 Årets ettor arbetar också med ”Att skriva sig till läsning”.  Här följer några exempel på deras arbeten.
26
Redan från början fick eleverna infoga datum och skriva sina namn. Jag gick igenom att man har stor bokstav i början på namn. Eleverna har ringat i de ord de själva skrivit. Uppgiften var att skriva olika djur. Stora som små som ni ser! 27
F-klasserna arbetade med Bornholmsmodellen (lyssna efter ljud, rimma, arbeta med stavelser mm) under ht. På vårterminen drog vi igång Att skriva sig till läsning och då var vi två vuxna i en halvklass.Här har eleverna i F-klassen skrivit namnen på sina familjemedlemmar med versaler. 28
Vi arbetade mycket med ordbilder. Efter att ha gått igenom en och ett skrev barnen ord med en och ett framför.  29
När vårsolen visade sig sjöng vi en solsång, pratade om solen och sedan skrev eleverna egna tankar.  30
Några F-klasselever läser sina texter. 31
En härlig utvärdering av f-klasselever får avsluta min presentation. 32

Contenu connexe

Similaire à FL2011: Skriva sig till läsning kristina skafvenstedt

Lärande i tiden mina antecknigar
Lärande i tiden mina antecknigarLärande i tiden mina antecknigar
Lärande i tiden mina antecknigar
ulliser
 
Sjöängsskolan tema ägget bildspel-planering_dagbok_ 100204
Sjöängsskolan  tema ägget  bildspel-planering_dagbok_ 100204Sjöängsskolan  tema ägget  bildspel-planering_dagbok_ 100204
Sjöängsskolan tema ägget bildspel-planering_dagbok_ 100204
Pedagog Stockholm
 
Veckobrev v. 5
Veckobrev v. 5Veckobrev v. 5
Veckobrev v. 5
annman5
 
Motala mars 2014
Motala mars 2014Motala mars 2014
Motala mars 2014
cilladalen
 

Similaire à FL2011: Skriva sig till läsning kristina skafvenstedt (20)

Lärande i tiden mina antecknigar
Lärande i tiden mina antecknigarLärande i tiden mina antecknigar
Lärande i tiden mina antecknigar
 
Stödmaterial – Lgr11 och webbpublicering
Stödmaterial – Lgr11 och webbpublicering Stödmaterial – Lgr11 och webbpublicering
Stödmaterial – Lgr11 och webbpublicering
 
Skrivprocessen
SkrivprocessenSkrivprocessen
Skrivprocessen
 
Skrivprocessen
SkrivprocessenSkrivprocessen
Skrivprocessen
 
Veckobrev v. 10
Veckobrev v. 10Veckobrev v. 10
Veckobrev v. 10
 
Veckobrev v. 50
Veckobrev v. 50Veckobrev v. 50
Veckobrev v. 50
 
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningenAtt räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
 
Sjöängsskolan tema ägget bildspel-planering_dagbok_ 100204
Sjöängsskolan  tema ägget  bildspel-planering_dagbok_ 100204Sjöängsskolan  tema ägget  bildspel-planering_dagbok_ 100204
Sjöängsskolan tema ägget bildspel-planering_dagbok_ 100204
 
Nytt i Sanda 2011 skoltidning
Nytt i Sanda 2011 skoltidningNytt i Sanda 2011 skoltidning
Nytt i Sanda 2011 skoltidning
 
Veckobrev v. 38
Veckobrev v. 38Veckobrev v. 38
Veckobrev v. 38
 
ASL Hallberg nov2013
ASL Hallberg nov2013ASL Hallberg nov2013
ASL Hallberg nov2013
 
Veckobrev v. 4
Veckobrev v. 4Veckobrev v. 4
Veckobrev v. 4
 
Veckobrev v. 5
Veckobrev v. 5Veckobrev v. 5
Veckobrev v. 5
 
Veckobrev v. 39
Veckobrev v. 39Veckobrev v. 39
Veckobrev v. 39
 
Veckobrev v43
Veckobrev v43Veckobrev v43
Veckobrev v43
 
Motala mars 2014
Motala mars 2014Motala mars 2014
Motala mars 2014
 
Veckobrev v. 3
Veckobrev v. 3Veckobrev v. 3
Veckobrev v. 3
 
En läsande klass
En läsande klassEn läsande klass
En läsande klass
 
Föreläsning-
Föreläsning- Föreläsning-
Föreläsning-
 
Läsförståelsearbete i alla ämnen
Läsförståelsearbete i alla ämnen Läsförståelsearbete i alla ämnen
Läsförståelsearbete i alla ämnen
 

Plus de Framtidens Lärande

Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Framtidens Lärande
 
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Framtidens Lärande
 
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Framtidens Lärande
 
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Framtidens Lärande
 
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
 DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,... DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
Framtidens Lärande
 
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Framtidens Lärande
 
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resaStockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
Framtidens Lärande
 

Plus de Framtidens Lärande (20)

Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
Anna Ekström, Framtidens lärande 2014
 
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
Fredrik von Essen, Framtidens Lärande 2014
 
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
Åke Grönlund, Framtidens Lärande 2014
 
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
Kristina Höök, Framtidens lärande 2014
 
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
 DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,... DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
DILS – Digitala arenor i läs- och skrivpraktiker i grundskolans tidigare år,...
 
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
Valerie Hannon, Framtidens lärande, april 2014_
 
130517 framtidens lärande
130517 framtidens lärande130517 framtidens lärande
130517 framtidens lärande
 
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
Miljön i fokus i digitalt samarbete - eTwinning i Lund, Litauen och Spanien. ...
 
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resaStockholm 16 maj 2013 Globala resa
Stockholm 16 maj 2013 Globala resa
 
Presentation fl
Presentation flPresentation fl
Presentation fl
 
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan KilFramtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
Framtidens lärande, förändringsprocesser av Jan-Erik Andrén, Sannerudsskolan Kil
 
Agency for the Use of ICT in Education
Agency for the Use of ICT in EducationAgency for the Use of ICT in Education
Agency for the Use of ICT in Education
 
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningenHur medier kan stärka lärandet och undervisningen
Hur medier kan stärka lärandet och undervisningen
 
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
 En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
En likvärdig utbildning för alla. It i lärandet – för att nå målen
 
Nå målen med stöd av it
Nå målen med stöd av itNå målen med stöd av it
Nå målen med stöd av it
 
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
Pedagogisk utveckling med IT: matematik i år 1-3
 
Digitala lärresurser och utbildning efter PIM
Digitala lärresurser och utbildning efter PIMDigitala lärresurser och utbildning efter PIM
Digitala lärresurser och utbildning efter PIM
 
eTwinning
eTwinningeTwinning
eTwinning
 
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
Har skolors satsning på IT utvecklat undervisningen?
 
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktygÖkad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
Ökad kvalitet och ökat engagemang med digitala lärverktyg
 

FL2011: Skriva sig till läsning kristina skafvenstedt

  • 1. Skriva sig till läsning Lågstadielärare Kristina Skafvenstedt Idunvägen 18 149 31 Nynäshamn 0708 733 669 kristina.skafvenstedt@telia.comkrsk01@utb.nynashamn.se 1
  • 2. Ht 2009 startade ett projekt med Att skriva sig till läsning i en etta på Svandammsskolan. Ht 2010 fortsatte vi med F-klasser och år 1. Det här är vad vi har sett. Fördelarna – är många Lusten att skriva blir större. Intresset att läsa ökar. Det är lättare att samarbeta kring texten. Texterna blir bättre och mer innehållsrika. Det blir lättare att skriva för elever med motoriska problem. Det är lätt att redigera text. Eleverna lär sig stor bokstav och punkt och mellanrum mellan orden snabbare. Eleverna lär sig fingersättning tidigt. Läs – och skrivriktning lär de sig automatiskt. Datorn är en naturlig del i undervisningen. 2
  • 3. Inspirerad av norrmannen Arne Tragetons läsinlärningsmetod ”att skriva sig till läsning” arbetar 1B med att skriva på datorn. Eleverna arbetar två och två och lär sig på så vis av varandra. De står upp och turas om att skriva på tangentbordet. När man står upp finns det möjlighet att röra lite på sig, ta några steg eller skutt, och det kan man behöva ibland. 3
  • 4. Vi har trådlöst nätverk i klassrummet med ett datorskåp med flera datorer. Vi använder även Smartboard i undervisningen för att visa arbeten, samt vid genomgångar av hur man arbetar i Word. 4
  • 5. Vi börjar med att infoga dagens datum och att skriva bådas namn. Sedan kommer eleverna överens om innehållet och skriver tillsammans. Vi har ingen gemensam läsebok utan har de egna texterna eller småböcker med olika svårighetsgrad, i läxa. Leo Här är en av de första skrivuppgifterna. Det handlade om att skriva så många djur som möjligt. Texterna skrivs ut i två ex och sedan illustrerar eleverna. 5
  • 6. Vi skriver om olika teman t ex Min familj, Mitt favoritdjur eller om saker vi varit med om som Naturskolan. Vi skriver även sagor som inleds med Det var en gång. Här nedan har eleverna infogat tabell och skrivit en saga i fyra tabellrutor. Lukas Katarina Kalle Olivía 6
  • 7. Ibland har vi utgått från en ritad bild där barnen ritat tillsammans och kommit överens om hur bilden ska se ut. Uppgiften här var att rita ett djur, en sagofigur eller en fantasifigur och sedan låta den berätta om sig själv. 7
  • 8. När bilderna är klara använder vi vår dokumentkamera och förstorar upp bilderna så att alla kan se resultatet på Smartboarden. Eleverna läser sedan sina texter för klassen. 8
  • 9. Under de första sju veckorna som vi arbetade skedde en stor utveckling i skrivandet och i läsningen. Eleverna lärde sig snabbt att det ska vara stor bokstav i namn och i början på meningar. De fick öppna Word, infoga datum, infoga tabell, spara i sin egen mapp. De kom också igång med att läsa småböcker och ljuda ihop ord trots att vi inte arbetat med att gå igenom bokstäver och ljud gemensamt. Vi pratade om katter och kattdjur. Eleverna fick en bild på en katt. Katten skulle berätta om sig själv. Sedan målade alla en egen bild på en katt. 9
  • 10. De elever som vill ha allting rätt får hjälp av mig att rätta. Vi har även talsyntes på datorerna så att man kan höra hur bokstäverna låter när man skriver och lyssna på hela meningen när den är klar. 10
  • 11. Sedan i början av november arbetar eleverna både tillsammans två och två vid datorn men även enskilt. Nu känner alla till bokstäverna och kan skriva egna texter.Vi har skrivit ”gåtor”. Barnen fick beskriva ett föremål eller ett djur och sedan rita svaret på gåtan på insidan av det vikta papperet. Och naturligtvis läsa sina gåtor för kamraterna, 11
  • 12. Här har eleverna arbetat två och två med att rita en nyckel. Skrivuppgiften var sedan att berätta var nyckeln passar. 12
  • 13. Vid första advent skrev barnen tankar om Ljus. Man kommer att tänka på både sorgliga och glada saker som ni ser. 13 Vi pratade om rimord. Uppgiften var att skriva en kort berättelse med rim.
  • 14. Det är viktigt att illustrationerna till sagorna blir noggrant gjorda. Då är det roligare att visa upp sin bok. Här har vi skrivit egna böcker och målat bilder till. Sagorna läste barnen upp för varandra två och två. 14
  • 15. Till jul målade vi stora tomtar. Sedan skrev eleverna tomtesagor. I tomtesagorna är texterna inte rättade om inte barnen själva bett om det. 15
  • 16. …..och trots att vi inte haft en enda bokstavsgenomgång så skriver barnen så här för hand. (Början av dec. år 1.) Jag har visat att man börjar uppifrån och ”principen” för hur man skriver de olika bostäverna. 16
  • 17. 17 Vi pratade om sammansatta ord med jul och snö.
  • 18. Vi skriver på datorn även när vi har matematik. Här har barnen arbetat två och två med egna matteuppgifter. De löste vi sedan tillsammans i klassen två och två. Som ni ser är det ibland lite svårt att skriva engelska ord! 18
  • 19. Vi har skrivit dialoger två och två. Uppgiften var att beskriva en plats där två personer träffades och sedan skriva ned samtalet mellan personerna. Talstreck, frågetecken och utropstecken skulle finnas med. Som avslutning skulle eleverna läsa upp dialogerna för klasskamraterna. 19
  • 20. Eleverna skriver en utvärdering av sitt arbete inför utvecklingssamtalet. 20
  • 21. Anpassning av datorerna Genvägar på Startmenyn. Stängt av rättstavning och grammatikkontroll. Anpassning av menyer och verktygsfält. ComicSans MS storlek 20 som standardteckensnitt. Lagt fram datumknapp och anpassat datumformat. Egna mappar under Mina dokument. Klassinloggning. 21
  • 22. 22 I år två har vi fortsatt vårt arbeta med att skriva på datorn. Barnen upplever emellertid inte att det är jobbigt att skriva med penna. Det gör vi ofta när det är helklass och vi har skrivuppgifter. Här följer några exempel på uppgifter vi har skrivit under augusti-september i år 2.
  • 23. 23 Så här skriver barnen i år två.
  • 24. 24
  • 25. 25 Årets ettor arbetar också med ”Att skriva sig till läsning”. Här följer några exempel på deras arbeten.
  • 26. 26
  • 27. Redan från början fick eleverna infoga datum och skriva sina namn. Jag gick igenom att man har stor bokstav i början på namn. Eleverna har ringat i de ord de själva skrivit. Uppgiften var att skriva olika djur. Stora som små som ni ser! 27
  • 28. F-klasserna arbetade med Bornholmsmodellen (lyssna efter ljud, rimma, arbeta med stavelser mm) under ht. På vårterminen drog vi igång Att skriva sig till läsning och då var vi två vuxna i en halvklass.Här har eleverna i F-klassen skrivit namnen på sina familjemedlemmar med versaler. 28
  • 29. Vi arbetade mycket med ordbilder. Efter att ha gått igenom en och ett skrev barnen ord med en och ett framför. 29
  • 30. När vårsolen visade sig sjöng vi en solsång, pratade om solen och sedan skrev eleverna egna tankar. 30
  • 31. Några F-klasselever läser sina texter. 31
  • 32. En härlig utvärdering av f-klasselever får avsluta min presentation. 32