Friskare med buss och tåg? Kollektivtrafikens hälsoeffekter. Abstract av Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB. Transportfourm 2012. Session 32.

1. Trivector Traffic AB Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund, Sweden telefon +46 46 38 65 00 fax +46 46 38 65 25
Stockholm: Barnhusgatan 16 SE-111 23 Stockholm, Sweden telefon +46 8 54 55 51 70 fax +46 8 54 55 51 79
Göteborg: Barnhusgatan 1 SE- 411 02 Göteborg, Sweden telefon +46 31-63 67 00
info@trivector.se www.trivector.se bankgiro 5236-2506 plusgiro 150 15 32-4 org nr 556555-1701
Transportforum 2012
Session 32
Friskare med buss och tåg? Kollektivtrafikens hälsoeffekter
Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
046-38 65 32, hanna.wennberg@trivector.se
Hälsa är ett av transportpolitikens hänsynsmål och att regelbundet gå eller cykla till olika aktivi-
teter, så kallad aktiv transport, bidrar till att människor är tillräckligt fysiskt aktiva. Det finns en
stor potential till ökad folkhälsa genom kollektivtrafiksatsningar, inte minst genom den ökade
vardagsmotionen av att man går och cyklar i samband med kollektivtrafikresan. Det finns dock
ett behov av kunskaps- och metodstöd när det gäller att skatta kollektivtrafikens hälsoeffekter.
Syftet med det här projektet är att undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kollektivtra-
fiken bidrar till folkhälsan. Det innebär en utveckling av ett metodstöd för att kvantifiera kollek-
tivtrafikens hälsoeffekter. I projektet görs även en skattning av Fördubblingsprojektet hälsoef-
fekter. Skattningen av kollektivtrafikens hälsoeffekter sker i tre steg (Litman, 2010):
 Skattning av effekter på resandet – att bestämma hur och hur mycket människor reser
 Skattning av effekter på hälsan – att bestämma hur resandet påverkar hälsan i termer
av trafikolyckor, luftföroreningar, fysisk aktivitet och andra hälsoeffekter
 Skattning av hälsoeffekter i monetära termer – att översätta hälsoeffekter till mone-
tära värden
Det har tagits flera initiativ till att utveckla en metodik för att skatta och värdera hälsoeffekter.
Till exempel har Världshälsoorganisationens (WHO) Europakontor och FNs Economic Com-
mission for Europe (UNECE) under 2000-talet organiserat programmet THE PEP. Det finns
även svenska sammanställningar av transportrelaterade hälsoeffekter (se t ex Vägverket Publi-
kation 2009:3). I detta projekt hanteras följande hälsoeffekter:
 Trafikolyckor – risken att skadas eller dödas i trafikolycka
 Luftföroreningar – exponering för hälsovådliga luftföroreningar (framförallt partiklar,
kväveoxider och kolväten)
 Trafikbuller – exponering för trafikbuller
 Fysisk aktivitet – fysisk aktivitet i form av gång och cykel i samband med kollektivtra-
fikresor
 Psykisk hälsa och välbefinnande – psykisk hälsa och välbefinnande i form av stress
och trygghet
Den nationella resvaneundersökningen RES 2005-2006 har använts för att skatta effekterna på
resandet, dvs. hur många och hur långa resor med gång och cykel som sker i anslutning till
kollektivtrafiken. Resultatet visar att en kollektivtrafikresa i genomsnitt genererar ca 880 m
gång och ca 3600 m cykel. Gångresorna är betydligt fler än cykelresorna (2,65 miljoner resp. 75
000 resor/dag). Resultatet visar även att gångresan till tåget är längre än till bussen, t-banan eller
spårvagnen (710 m till tåget jämfört med 380 m till bussen). Det spelar också roll var man bor, t
ex förflyttar sig boende i H1-regioner (mellanbygd) en längre sträcka till kollektivtrafiken än
genomsnittet medan boende i H6-regionen (Göteborg) och H8-regioner (glesbygd) förflyttar sig
en kortare sträcka. Resultat av detta slag kommer att användas som input till den metod som
håller på att utvecklas inom projektet – liksom för skattningen av Fördubblingsprojektets poten-
tiella hälsoeffekter.
Projektet är finansierat av Trafikverket och pågår juli 2011 – juni 2012.