Presentation från ISF:s frukosteminarium 19 december 2017. Maria Kain, projektledare.

1. Assistansmarknaden
lönsamhet och konkurrensförhållanden
Maria Kain (projektledare)
Tomas Agdalen
Inger Sohlberg

2. Assistansmarknaden
Staten betalar ut cirka 30 miljarder kronor
per år för assistansersättning.
Rapporten bidrar med kunskap om hur väl
den marknad fungerar där dessa medel
används.

3. Fokus
marknadens aktörer
företagens lönsamhet
marknads- och konkurrensförhållanden
effekter av assistansersättningssystemets
konstruktion

4. Genomförande
ISF
Grant Thornton
Copenhagen Economics
Försäkringskassan
IVO

5. Metod
Registerdata
Enkäter
Intervjuer
Workshop

6. Statlig assistansersättning
Cirka 16 000 brukare
127,5 timmar i veckan i genomsnitt per person 2016

7. Många anordnare varav flertalet privata
Verksamhetsform Antal anordnare 2016 Procent
Företag 1 317 79 %
Kommuner 268 16 %
Föreningar och
stiftelser
73 5 %
Total 1 658 100 %

8. Omsättning och omsättningens tillväxt
för den privata assistansmarknaden
5,8
7,6
9,1
11,0
13,5
15,2
17,5
19,9
21,5
22,9
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
2 007 2 008 2 009 2 010 2 011 2 012 2 013 2 014 2 015 2 016
Miljarderkronor
Omsättning (miljarder kronor) Tillväxt (%)

9. Lönsamhet

10. Rörelseresultat och rörelsemarginal
0,4
0,5 0,6
0,7 0,7
0,8
0,9
1,0 1,0
0,9
6,2% 6,9% 6,6% 6,6%
5,5% 5,1% 5,3% 5,0% 4,8% 4,1%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
0
0,2
0,4
0,6
0,8
1,0
1,2
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Miljarderkronor
Rörelseresultat (miljarder kronor) Rörelsemarginal (%)

11. Timschablon
Årlig höjning av ersättningsbeloppet
0,00%
0,50%
1,00%
1,50%
2,00%
2,50%
3,00%
3,50%
4,00%
4,50%
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
291 kr/tim

12. Lönsamhet 2016 för de största bolagen
-4
-2
0
2
4
6
8
10
12
14
0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000
Rörelsemarginal %
Omsättning miljoner kronor

13. Försämrad lönsamhet kan minska brukarnas valmöjligheter
• särskilt stor risk för brukare med hjälpbehov som medför
förhållandevis höga kostnader
• kan försämra kvaliteten i assistansen och minska intresset
för branschen hos seriösa aktörer
• kan medföra att anordnarna inte kan erbjuda
marknadsmässiga löner, vilket gör det svårare att rekrytera
och behålla personal

14. Bilden 2012 – Bilden i dag
ISF-rapport 2012 ISF-rapport 2017
2009 2009 2016 2016 2016
Analysen omfattar 20 av de 35 största
bolagen
Assistansersättningen
77 % av intäkterna
Alla bolag med
assistansverksamhet
Alla bolag med
assistansverksamhet
20 största bolagen
Assistansersättning
> 80 % av
omsättningen
30 största bolagen
Assistansersättning
> 90 % av
omsättningen
Rörelsemarginal 8 % 6,6 % 4,1 % 4,1 %
Riskkapitalbolag 5,5 %
Kooperativ 1,0 %
Övriga bolag 3,3 %
3,0 %
Andel personalkostnader
för de personliga
assistenterna
79 % 84 %
Andel för övriga
kostnader
13 % 13 %

15. Marknads- och konkurrensförhållanden

16. Analys av marknads- och konkurrensförhållanden
Effektiv konkurrens
Utbudssidan:
Konkurrens mellan
anordnare
Ersättningssystemet
Efterfrågesidan:
Brukarens val

17. Utbudssidan
Konkurrensen mellan anordnarna verkar fungera väl.
• låg marknadskoncentration
• låga in- och utträdeshinder
• små vinstmarginaler
Men en brist är att vissa oseriösa anordnare verkar skaffa sig
fördelar genom att inte följa de regler som gäller.

18. Anordnares marknadsandelar
i procent, baserat på utbetald ersättning 2016
1
2 3
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1 10 100 1000
Kumulativ
marknadsandel
Företag ordnade i storleksordning

19. I vilken utsträckning anordnare upplever att
konkurrensen från oseriösa anordnare är ett problem
19%
19%
19%
22%
22%
5: Mycket stort problem
4: Ganska stort problem
3: Varken stort eller litet problem
2: Ganska litet problem
1: Inte alls ett problem
0% 5% 10% 15% 20% 25%
Enkätsvar 37 privata anordnare

20. IVO:s beslut för nyansökningar om
tillstånd för anordnare
Resultat av IVO:s riktade tillsyn av
55 privata anordnare
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2013 2014 2015 2016 2017
Bifall Avslag Avvisning, avskrivning

21. Efterfrågesidan
Efterfrågesidan verkar fungera väl.
Brukarna
• är medvetna om sina möjlighet att själva välja anordnare
• är motiverade att göra ett aktivt val
• har tillgång till mycket information att basera valet på.
Men det finns vissa byteskostnader som verkar hämma
brukare att byta anordnare.

22. Brukares upplevelse av skillnaden mellan
olika anordnares assistanserbjudanden
1%
4%
10%
32%
36%
18%
1: Mycket liten skillnad
2: Ganska liten skillnad
3: Varken liten eller stor skillnad
4: Ganska stor skillnad
5: Mycket stor skillnad
Jag känner endast till en anordnare
0% 10% 20% 30% 40%
Brukares upplevda ansträngning av att
byta anordnare
8%
7%
18%
34%
33%
1: Mycket liten ansträngning
2: Ganska liten ansträngning
3: Varken liten eller stor ansträngning
4: Ganska stor ansträngning
5: Mycket stor ansträngning
0% 10% 20% 30% 40%

23. Om, och hur ofta, brukare bytt anordnare
Hur nöjda brukare är med sin anordnare
47%
19%
18%
14%
3%
Nej, jag har aldrig bytt anordnare
Ja, för mer än 10 år sedan
Ja, för 3–10 år sedan
Ja, för 1–3 år sedan
Ja, för mindre än 1 år sedan
0% 10% 20% 30% 40% 50%
4%
2%
3%
24%
66%
1: Mycket missnöjd
2: Ganska missnöjd
3: Varken missnöjd eller nöjd
4: Ganska nöjd
5: Mycket nöjd
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

24. Ersättningssystemet

25. Ersättningssystemet
Analysen av lönsamheten och ur marknads-
och konkurrensperspektiv visar inte något
som tyder på att grundkonstruktionen för
assistansersättning medför stora problem
eller snedvridningar.
Men vissa brister kan påverka
assistansmarknaden negativt.

26. Efterskottsbetalning
• en finansieringssituation för företagen på
assistansmarknaden som mer liknar
finansieringen i andra branscher
• större risker för likviditetsproblem för
anordnare som har små marginaler

27. Ersättningssystemet har vissa brister som kan
påverka assistansmarknaden negativt
• Riskerna för begränsningar i valmöjligheterna för vissa
brukare är kopplade till utformningen av
ersättningssystemet.
• Möjligheterna till rationalisering begränsas av att
huvuddelen av kostnaderna är löner till assistenterna som
ska utföra ett visst antal timmar assistans.
• Anordnares förmåga att hjälpa brukare att få fler
assistanstimmar riskerar att bli en viktig
konkurrensparameter.
• Skalfördelar kan vara drivkraft att öka antalet brukare och
ännu hellre antalet timmar per brukare.

28. ISF:s rekommendationer
riktar sig huvudsakligen till regeringen men i
något fall till Försäkringskassan

29. Brukarnas valmöjligheter kan behöva värnas
ISF menar att det finns behov att
• säkerställa att inte vissa brukare utestängs från
valmöjligheter på assistansmarknaden på grund av att
deras hjälpbehov ger upphov till höga kostnader för
anordnarna
• säkerställa förutsättningar för rimliga lönenivåer så att
personliga assistenter kan rekryteras och att de vill vara
kvar i yrket
• utifrån assistansreformens syfte bedöma behovet av
mångfald av anordnare på marknaden och därmed
brukarnas valmöjligheter och överväga eventuella åtgärder.

30. Justeringar kan behövas i ersättningssystemet
ISF menar att det finns behov att
• överväga att anpassa ersättningen mer till de faktiska
kostnaderna
• ta hänsyn till de förutsättningar för rationalisering
som anordnarna verkligen har
• pröva åtgärder för redovisning och utbetalning för att
minska risken för likviditetsproblem.

31. Åtgärder för att stoppa oseriösa anordnare
ISF menar att det finns behov att
• säkerställa en väl fungerande tillsyn som sker i tillräcklig
omfattning
• överväga om kraven för att få tillstånd att bedriva
assistansverksamhet bör skärpas
• se över vilka olika ersättningar och subventioner som
samtidigt ska kunna betalas ut så att de inte systematiskt
kan utnyttjas på ett sätt som inte är avsett
• överväga om det är ändamålsenligt att kräva spårbarhet i
löneutbetalningarna till personliga assistenter som en hjälp
vid kontroller av misstänkta aktörer.

32. Bild 32
Läs mer om rapporten på vår webbplats.
www.inspsf.se
Följ ISF på twitter: @inspsf