Bilder från föredraget på Q3-dagen 25 jan 2015.
"Q3-Forum för hållbara transporter" är en förening som jobbar för att förenkla köpande och säljande av hållbara vägtransporter.
2. Expert vägteknik och Thought leader vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Johan Granlund
CE-behörighet 1991; Helgums Grus AB, Swerock, Granlunds.
Civilingenjör V.
17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.
15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.
Sedan 2014 vid WSP.
Rådgivare till Transportstyrelsen, Trafikverket, Sveriges
Åkeriföretag, Statens Havarikommisjon for Transport, m.fl.
3. Trots Nollvision: Över 81 000 döda & svårt skadade
Nu är det 18 år sedan riksdagens beslut om Nollvisionen;
”-Ingen ska dödas eller skadas allvarligt av olyckor i vägtrafik.”
Sveriges största tågkatastrof skedde i Getå år 1918. Olyckan medförde 83 DSS.
Sedan Nollvisionen beslutades, har ca 6 700 dött och över 75 000 skadats svårt;
över 81 000 DSS i svensk vägtrafik. Därmed 85 DSS per vecka, sedan 1997.
4. Föredragets upplägg
Sveriges dödligaste yrke: Lastbilschaufför.
Olycksmönster.
Var 5:e dödsolycka med tung lastbil (sällan vållande part).
Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.
Risker med korta 2-axlade dragbilar med EU-semitrailer:
Fastkörning i motlut => köolyckor och stress.
Jackknifing (fällkniv) & trailer swing (sladdande släp)
Kan tappa styrförmågan vid brytpunkter i vägbanan.
Framkomlighetskrav vid gränsöverskridande trafik.
Åkerier med seriöst arbetsmiljöarbete, riskanalyser och
handlingsplaner, förlorar alltför ofta upphandlingar.
Upphandla trafiksäkrade transporter, så vänds olyckstrenden.
5. Sveriges dödligaste yrke: Lastbilschaufför
2014 omkom 12 lastbilschaufförer på jobbet; dödligaste yrket.
Fordonsförare står för 1/5 av alla dödsolyckor på jobbet.
Allra flest arbetsolyckor med fordon anmäls av åkerinäringen,
med dess ca 86 000 sysselsätta.
Lastbilen står för hela 39 % av alla de olyckor som orsakat
sjukfrånvaro från arbetsplatser.
Merparten av de svåraste olyckorna sker i trafik.
6. Olycksmönster
2014: Flera påkörningar vid nödstopp & andra olyckstyper på
vägar som saknar bred vägren.
Bred vägren gör det möjligt för lastbilen att i nödläge stanna
utan att inkräkta på körfält. Bred vägren minskar antalet olyckor
med 27 %, medan de svåraste olyckorna minskas ännu mer.
Genom åren dominerande olycksorsak (58 %) är att föraren har
förlorat kontrollen över lastbilen; ofta på hal vägbana.
Före 1992 skötte staten vägdriften i egenregi. På senare år har
det blivit vanligt med halkolyckor sedan entreprenörerna ”inte
hunnit salta”, t.o.m. på stamvägar som E4 & E6.
Arbetsmiljöverket pekar också på stötformig helkroppsvibration
vid gupp som exempel på olycksorsak.
Hälften av de olyckor där lastbilsåkande dött är vältolyckor, trots
att vältning bara sker vid ca 4.5 % av olyckorna.
7. Mitträcke hindrar mötande köra in i lastbilsfronten
Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken även i form av
klena ”snören på pinnar” (trots att de inte hindrar vid tvär påkörning av tung lastbil).
Foto: Bohusläningen
Foto: Sveriges Radio
Var 5:e dödlig trafikolycka involverar en tung lastbil.
Lastbilen är sällan vållande part.
8. Nollvisionen: Sätt fokus på de svåra vältolyckorna
Endast ca 4.5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor.
Foto: Volvo Lastvagnar
Datakälla: Volvos haverikommission
Olyckor med svårt skadade eller
dödade lastbilsåkande. n = 1500
Datakälla:
Rollover of Heavy Commercial Vehicles, UMTRI
Andel vältolyckor och skadesvårighet hos chaufförer av
semitrailerekipage i USA under 5 års tid.
Men…
-Vältning är olyckstypen där flest lastbilsåkande skadas svårt!
I Sverige välter ca 650 svenskregistrerade lastbilar per år; nästan två om dagen.
9. Lastbilar kräver mer skevning
Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn vägfriktion.
I samarbete med HiOA studerades sladd och vältning med lastbil, vid friktionsskillnad
mellan körfältets båda hjulspår:
Vältrisk i snäva ramper och rondeller, om väglutningen inte är väl anpassad.
Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.
Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.
Farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret.
Typiskt är tyngdpunktens höjd och sidoläge (lastning, förankring, lastförskjutning) i
släpet avgörande för ekipagets vältrisk.
Transportstyrelsen utreder nu krav på ökad skevning hos vägbanan.
Foto:VolvoLastvagnar
Figur: Trafikverket
10. Trafiksäkerhetsrisker med EU-trailer på hala vägar
Seminarium i Karlstad 12 nov
Fullständigt referat på NVF hemsida:
http://www.nvfnorden.org/hemsida/utvalg/ts-risker-med-eu-trailer-pa-hala-vagar/
11. Fastkörning i branta motlut => risk för köolyckor
YouTube-video: Foreign Truckers on Norwegian Snow
12. Jackknifing på hal väg
-En dödsrisk redan på våt blank asfalt
Video “Amazing car driver avoids collision with oncoming lorry“:
https://youtu.be/mRhqhSdAg6s?list=FLAlJP86wypaAT8FLV33nvkQ
13. Trailer swing
Exempel: Olyckan på Rv 50 vid Mogetorp (Örebro/Nora)
En dog & tre skadades när EU-trailern
sladdade ut på den hala riksväg 50.
Friktionen i trailerekipagets girled var
sannolikt hög. Slitplåten runt kingpin hade
skavmärken i bar metall, istället för ett
jämntjockt lager vinterfett.
Foto: B. Eklund
15. Låsningseffekt av brytpunkt: Korsning i kurva (2)
Halkolycka i låg fart, då ekipaget efter stopp svängde ut på Rv 34.
6.6 % tvärfall i olyckskorsningen.
Bildkälla: Trafikverket PMSv3
Dvs över gränsen max 5.5 % för
snäv kurva på högfartsväg.
Foto: Corren
Lösning:
Ombyggnad av vägens lutningar,
utifrån sakkunnig projektering.
16. Vinterförbud mot EU-semitrailers i Norr?
Vid seminariet i Karlstad visades att EU-trailers:
uppvisar markant ökad andel olyckor vintertid och är kraftigt
överrepresenterade i fastkörningar i motlut,
ger tre gånger fler personskadeolyckor på vägnätet i Norr,
har ökad olycksrisk vid brytpunkter, t ex deformerad vägkant.
17. Några exempel på inverkande faktorer
Förarens kompetens att köra på hala vägar:
• Verifierad kompetens för tung lastbil och släp.
• Verifierad kompetens för körning på kallt halt vinterväglag.
• Inställningar och hantering av retarder, motorbroms, snökedjor m.m.
Ekipagets typ och egenskaper:
• Friktion i vändskivekoppling; trailern pivoterar med vändskivan.
• Lasten säkrad och vikten klokt fördelad, drivaxeltryck, tyngdpunkt osv.
• Däckens typ, skick och lufttryck. Bäst grepp längst bak på dolly/trippel.
Vägens egenskaper, t.ex.:
• Feldoserat tvärfall i förhållande till fartgräns och kurvradie.
• Brytpunkter i vägprofilen, t.ex. vid deformerad svag vägkant.
• Vinterväghållning: Snöröjning & halkbekämpning till vägfriktion över 0.25.
18. Framkomlighetskrav vid gränsöverskridande trafik
Intressant innovation för minskad
förbrukning av bränsle och däck:
Tandem axle lift, 2015 av Volvo.
Grundidé 1957 hos finska Vanaja.
EG 5/97, artikel 7.4.2.5:
Minst 25 % av ekipagets
massa ska ligga på
drivande axel/axlar.
Max drivaxelvikt: 11.5 ton.
Ekipage med över 46 ton
bruttovikt måste därmed
ha tandemdrift för att få
köra mellan Sverige-
Norge-Finland-Danmark.
19. Upphandla trafiksäkrade transporter
Lagen kräver att åkaren förebygger vältning & andra typer av
olyckor, genom systematisk arbetsmiljöhantering:
Kartlägg arbetsförhållanden, så som däckens typ & skick,
EBS, RSS, bältesanvändning, drogfrihet och hastigheter.
Bedöm risker, t.ex. stress vid lastning, tyngdpunktens höjd,
lastsäkring, körtid & rastplats, mörker, ishalka, guppig väg,
tvära feldoserade kurvor eller smala vägrenar.
Ta fram trafiksäkerhetspolicy. Vad gör åkeri resp. chaufför?
Hälsokontroll. Fordon & utrustning. Hur påverka väghållare &
politiker att skapa trafiksäkrare vägar inkl. halkbekämpning?
Genomför åtgärder. Ange ansvarig och när det ska vara klart.
Följ upp. T.ex. tillbudsrapportering och hur ruttplaner funkat.
Förbättra policy och plan utifrån uppföljningen.
20. Sammanfattning
Sveriges dödligaste yrke: Lastbilschaufför.
Olycksmönster.
Var 5:e dödsolycka med tung lastbil (sällan vållande part).
Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.
Risker med korta 2-axlade dragbilar med EU-semitrailer:
Fastkörning i motlut => köolyckor och stress.
Jackknifing (fällkniv) & trailer swing (sladdande släp).
Kan tappa styrförmågan vid brytpunkter i vägbanan.
Framkomlighetskrav vid gränsöverskridande trafik.
Åkerier med seriöst arbetsmiljöarbete, riskanalyser och
handlingsplaner, förlorar alltför ofta upphandlingar.
Upphandla trafiksäkrade transporter, så vänds olyckstrenden.