Klimatsynk presentation
•Télécharger en tant que PPTX, PDF•
0 j'aime•87 vues
Klimatsynk är ett samarbete för energi och klimat finansierat av EU, Tillväxtverket och Energimyndigheten för att samordna alla projekt inom Tematiskt område 4: Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer, i alla nio regionalfondsprogram.
Recommandé
Contenu connexe
Similaire à Klimatsynk presentation
Similaire à Klimatsynk presentation (20)
Klimatsynk presentation
- 1. Klimatsynk Nationellt samarbete för energi och klimat
- 2. ”Kampen mot klimatpåverkan erbjuder en unik möjlighet att uppnå långsiktig ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling” EU-kommissionen Ökad teknikutveckling Nya affärsmöjligheter Nya arbetstillfällen Hantera beroendet av importerad energi Minska påverkan av framtida lågkonjunkturer
- 3. Tematiskt mål 4 Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer
- 4. Programbudget, 2014-2020, inkl medfinansiering Totalt inkl. medfinansiering SEK TO1 TO2 TO3 TO4 TO7 TA tot. Exkl. TA Totalt Stockholm 268 - 238 89 - 25 596 621 Östra Mellansverige 451 - 390 287 - 47 1 128 1 175 Småland och öarna 366 111 421 166 - 44 1 064 1 108 Skåne-Blekinge 246 102 481 154 - 41 983 1 024 Västsverige 508 - 451 169 - 38 1 128 1 166 Norra Mellansverige 545 711 734 379 - 99 2 369 2 467 Mellersta Norrland 618 505 749 146 463 103 2 482 2 585 Övre Norrland 1 026 171 1 206 195 820 142 3 416 3 558 Nationella programmet 457 - 388 1 301 - 89 2 146 2 236 Totalt 4 483 1 600 5 059 2 886 1 283 629 15 311 15 940
- 5. EU-medel till Tematiskt mål 4 (MKR) 651 189 143 97 83 77 73 68 45 Nationella programmet Norra Mellansverige Östra Mellansverige Övre Norrland Småland och Öarna Skåne -Blekinge Mellersta Norrland Västsverige Stockholm Budget MKR 1 426 miljoner 3% 5% 5% 5% 6% 7% 10% 13% 46 % Klimatsynk
- 6. Tematiskt område 4 - investeringsprioriteringar Investeringsprioritering/ Programområde 4b – Att främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i företag 4c – Att stödja energieffektivitet, smart energiförvaltning och användning av förnybar energi inom offentliga infrastrukturer, även i offentliga byggnader och inom bostadssektorn 4f – Att främja forskning och innovation samt tillämpning av koldioxidsnål teknik Nationellt regionalfondsprogram 4b 4f – GRÖN FOND Norra Mellansverige 4b 4f Östra Mellansverige 4b 4c Övre Norrland 4b 4c Småland och Öarna 4c Skåne-Blekinge 4b 4c Mellersta Norrland 4b 4c Västsverige 4f Stockholm 4f
- 8. Nationellt samarbete för energi och klimat Vem Projektledare, programkontor, strukturfondspartnerskap, regionala utvecklingsaktörer Vad Samordnar satsningar för att finna synergier och undvika överlappningar samt skapa ökat lärande Hur Kartläggning av alla beviljade projekt, delas in i sex projektportföljer, projektledare bjuds in till projektledarträffar Gemensamma spridningsaktiviteter När Projektperiod: 2020-12-31 Budget 26 Miljoner kronor Webbplats www.klimatsynk.se
- 10. De fyra arbetspaketen/en rapport Kartläggning av projekt Indelning i projektportföljer Projektledarträffar Spridningsaktiviteter och konferenser Sammanställer resultat: SIRKES rapport-Nyhetsbrev 2ggr/år Regionala kontor/ aktörer
- 11. Klimatsynk.se – din guide till TO4 Projektfakta Utlysningar och stöd Statistik Nyheter och reportage Webbföreläsningar
- 12. Klimatsynk.se – statistik och kunskapsstöd
- 14. 6 projektportföljer Företagsstöd Hållbara transporter Energieffektivisering i SME Hållbart byggande Förnybar energi i SME Forskning och innovation
- 15. Portfölj/ program 1.Företags -stöd 2.Hållbara transporter 3.Hållbart byggande 4.Energi -effektivisering i SME 5.Förnybar energi i SME 6.Forskning/ Innovation koldioxidsnål teknik SUMMA P A P A P A P A P A P A Nationellt regionalfonds- program 2 6 2 2 12 Norra Mellansverige 3 2 3 1 7 16 Östra Mellansverige 6 4 3 2 4 1 1 1 1 23 Övre Norrland 4 1 2 1 1 1 10 Småland och Öarna 6 2 8 Skåne-Blekinge 4 1 1 1 1 8 Mellersta Norrland 2 1 2 5 Västsverige 5 5 Stockholm 1 1 Pågående Genomförande 5 18 6 13 3 14 59 Pågående Förstudier 6 2 2 2 12 Pågående SUMMA 5 24 8 15 3 16 71 Avslutade Genomförande 0 Avslutade Förstudier 8 4 3 2 17 Avslutade SUMMA 8 4 3 2 17 SUMMA 5 32 12 18 5 16 88 Fördelning av projekt mellan program
- 16. Budget, beviljat och utbetalt Tematiskt område 4
- 17. 7 % av EU-medlen, utbetalt TO 4 58 % av EU-medlen, beviljat, TO 4 Budget, beviljat och utbetalt- EU-medel
- 18. 2 % av EU-medlen, utbetalt, TO4 utbetalt TO 4 45 % av EU-medlen, beviljat, TO 4 Budget, beviljat och utbetalt- EU-medel Greentech borträknad
- 20. 579 Deltagare Riktade regionala insatser/inspiration 45% Beviljat 176 Intervjuer 77 % Nöjda på projektledarträffarna • Kommunikationsstöd / spridning • Hållbara affärsmodeller • Omvärldsbevakning • Värdet av förstudier • Utmaningar kring LOU • Aktivitetsindikatorer 7 Webb- föreläsningar • Ökad kvalitet i ansökningarna • Önskemål om nätverk och möjlighet till erfarenhetsutbyte • Omvärldsbevakning ”COP21-Paris, vad hände och hur blev det” Mål i program /projekt
- 22. Bioekonomi Wargön Innovation Innovatum AB Västsverige Arena för Grön Tillväxt Hallands Läns Landsting Västsverige Utveckling och demonstration av biobaserade material för att minska utsläpp av växthusgaser i sjukvården Sp Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB Östra Mellansverige ”Wargön omvandlar svensk skog till hållbara material” ”Från popcorn till sjukvårdsprodukt”
- 23. Hållbara transporter och resor VIRUS Gävleborgs Läns Landsting Norra Mellansverige Stolpe in för Stad och Land Biofuel Region Bfr AB Övre Norrland ”Det finns ett stort signalvärde i att norrländska kommuner satsar på laddinfrastruktur” NUDGING Knuffa resan rätt Eskilstuna kommun Östra Mellansverige Hållbart resande i ett växande Värmland Karlstads kommun Norra Mellansverige
- 24. Hållbara affärsmodeller KTP Energi Högskolan Dalarna Norra Mellansverige Knowledge Transfer Partnerships (KTP) Kunskapsväxlingsmodellen skapar ett win-win scenario både för företaget, den nyexaminerade studenten, lärosätet samt regionen och regionens utveckling. ”För mig är KTP en otrolig chans att direkt efter studierna komma in i arbetslivet och få erfarenhet”
- 25. Hållbar stadsutveckling Samlastning i Sege park Malmö kommun Skåne-Blekinge ”...varför gör vi inte det här överallt” Stadslandet Göteborg Brg, Business Region Göteborg AB Västsverige Grön BoStad Kungliga Tekniska Högskolan Stockholm ”Grön BoStad vill skapa ett hållbarare bostadsbyggande i Stockholm” Den koldioxidsnåla platsen Umeå kommun Övre Norrland
- 26. Tack!
Notes de l'éditeur
- Effektiv energianvändning och minskade Co2 utsläpp är en av de viktigaste frågorna i dagens samhälle. Det beskrivs ofta som en gigantisk utmaning, vilket det också är. Men stora möjligheter finns också. I Sverige har vi under programperioden 2014-2020 möjligheten att via regionalfondsprogrammens medel för tematiskt område 4 – Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer, stötta regionala satsningar för att intensifiera och öka takten på miljöinvesteringar. Detta ger upphov till en rad möjligheter. De långsiktiga påverkansmöjligheterna handlar bland annat om: Ökad teknikutveckling, EU-driver utveckling genom strategier t.ex Europa 2020 strategin samt med strukturfonderna som verktyg för investering i ny eller tillämpad hållbar teknik Nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen, för att minska klimatpåverkan ska koldioxidutsläppen minskas radikalt, vilket COP21 i Paris och den fortsatta implementeringen har fokus på. Behov finns av kompetens som kan stödja organisationer och företag i sin övergång till en koldioxidsnål ekonomi. Ny och resurseffektiv teknik kan de grogrund för nya affärsideér och behov av arbetskraft, vilket kan gynna aktörer regionalt. Hantera beroendet av importerad energi, att vara beroende av importerad energi medför risker: POLITISKA-Gasledning från Ryssland. EKONOMISKA –svårt att kontrollera prissättning, NATURKATASTROFER sverige står utan ellevererans. Därför är det viktigt att Sveriges egen energiproduktion från icke fossila energikällor såsom sol, vatten och vindkraft ökar. Minska påverkan av framtida lågkonjunkturer, globaliseringen har gjort oss mer sårbara, kan vi t ex växla om till mer lokal produktion av energi kan det, förutom att göra oss mindre beroende av energipriser, även främja den egna marknaden
- I Sverige utgörs strukturfonderna av social, jordbruks, havs- och fiskerifonden och regionalfonden. Regionalfonden omfattar nio program, ett nationellt och åtta regionala. Totalt har kommissionen beviljat Sverige, inklusive Svensk medfinansiering ca 16 miljarder svenska kronor i Regionalfonden. Programmen delas in i tematiska områden, kommissionen har öronmärkt att 20% av den totala regionalfondsbudgeten ska gå till tematiskt område 4 – Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer, vilket i Sverige blir ca 3 miljarder kronor inklusive medfinansiering. Klimatsynk verkar inom tematiskt område 4 – ”att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer”
- Diagrammet visar fördelningen av de tre miljarderna (1,4 miljarder i EU medel) mellan de nio programmen i Sverige, nästan 50% finns inom det Nationella Regionalfondsprogrammet. Eftersom insatserna i det Nationella Regionalfondsprogrammet på många områden överlappar insatserna i de regionala programmen finns det inom ramen för det Nationella programmet en satsning med syfte att skapa synergier och undvika överlappningar mellan alla nio program samt att skapa resultatfokus och ökat lärande hos målgrupperna på Miljö och Klimatområdet – vilket är projektet Klimatsynk.
- Tematiskt område 4 delas i varje program in i så kallade investeringsprioriteringar som anger vad projekten får använda pengarna till. Det finns tre investeringsprioriteringar som fördelas olika mellan de nio programmen utifrån de regionala behoven. Till exempel: (1) I storstadsregionerna Stockholm, Västsverige samt Norra Mellansverige har man fokus på Forskning och Innovation (4f), (2) I det Nationella programmet, som omfattar nästan 50% av alla medlen i Tematiskt mål 4, har budget delats mellan GRÖN FOND och Att främja energieffektivitet och användning av förnybar energi i SME (4b) (3) Småland och Öarna har enbart valt investeringsprioritering 4c och kan investera i energieffektivitet i offentlig infrastruktur, byggnader och i bostadssektorn.
- EU-projektet Klimatsynk har beviljats medel ur det Nationella Regionalfondsprogrammet och medfinansieras av Energimyndigheten och Tillväxtverket. Syftet är att skapa synergier och undvika överlappningar mellan satsningar inom tematiskt område 4 i alla nio program samt att skapa resultatfokus och ökat lärande hos målgrupperna på Miljö och Klimatområdet. VEM: riktar sig projektet till? Målgrupperna är projektägare, projektledare, regionala programkontor, strukturfondspartnerskap och regionala utvecklingsaktörer. VAD: Klimatsynk samordnar satsningar för att finna synergier och undvika överlappningar, samt skapa ökat lärande HUR: Klimatsynk kartlägger alla beviljade projekt och deras resultat som sammanställs i en rapportserie 2ggr/år, vi bjuder in alla projektledare till projektledarträffar och anordnar gemensamma spridningsaktiviteter och konferenser. NÄR: Projektet pågår tom 2020-12-31 och har en budget på 26 MSEK.
- Arbetet bedrivs i fyra arbetspaket (1) Efter beslutstillfällen i programmen, vilket sker cirka två ggr per år, kartläggs alla projektdata från Tillväxtverkets projektdatabas (NYPS2020) för alla beviljade projekt, vilket vi sammanställer, tillsammans med pågående projektresultat, i en rapportserie: ”Sveriges invetsering i regionalfonden på en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer”. (2) Klimatsynk läser alla beslut och delar in projekten i sex olika projektportföljer (3) Alla handläggare och projektledare kontaktas och bjuds in till projektledarträffar två ggr/år (4) Klimatsynk samordnar även projektens deltagande på spridningskonferenser tillsammans med programkontor och projektägare (2017-2019). Dela gärna Klimatsynks facebooksida och följ oss på twitter (5) Klimatsynk presenterar resultat i ett nyhetsbrev och i nyss nämnda resultatrapport ”Sveriges investering i regionalfonden på en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer” två ggr/år . Allt publiceras på en extern webbplats t.ex i form av en via olika filter sökbar karta, där alla projekt och projektportföljer presenteras. På webplatsen finns även projekten beskrivna som faktablad (ett faktablad per projekt). På webbplatsen finns även ”Programfakta” i form av en diagrammodul med information om budget, beviljat och utbetalda medel samt resultat av aktivitetsindikatorerna (jan-2017)
- På Klimatsynks nylanserade webbplats klimatsynk.se finns alla 87 projekt (dvs exklusive Greentech och Klimatsynk) och projektportföljer presenterade. På webbplatsen får du tillgång till en kontaktlista med uppgifter till samtliga projektledare och ett nyhetsarkiv med reportage, webbföreläsningar samt ett kalendarium där vi listar kommande aktiviteter. Du kan genom en karta söka på specifika projekt, hitta statistik för budget, beviljat och utbetalt, samt fakta om vilka olika utlysningar och stöd till företag som finns att söka från Tillväxtverket och andra sektorsmyndigheter.
- På webbplatsen kan du under projektportföljer tex se vilka kluster och trender som finns kopplat till de olika projekten. På bilden ser du att hållbar stadsutveckling och bioekonomi är två ämneskluster bland projekten. Varje projekt har en egen projektsida med reportage och beskrivande text, där du kan se ett utdrag på projektbeslutet samt ladda ner ett faktablad om projektet. Under statistik finns diagram som visar budget, beslutat och utbetalt i varje geografiskt-, tematiskt-, och insatsområde. Med interaktiva val kan du exempelvis enkelt hitta hur mycket medel din region har fördelat i syfte att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Vi hoppas och tror att webbplatsen kommer att bli ett fenomenalt sätt att sprida information om vad som händer inom Tematiskt område 4. Har ni nyheter, artiklar, tips eller annan information om insatser, nyheter eller projekten som ni vill lyfta på webbplatsen: maila då: klimatsynk@tillvaxtverket.se
- Till och med december 2016 har 88 projekt beviljats, varav 17 är avslutade förstudier. De övriga pågående projekten har delats in i dessa sex projektportföljer. Vilka typer av projekt, vilka projekt och kontaktuppgifter till projektledare som finns i respektive portfölj presenteras på Klimatsynks webbplats: www.klimatsynk.se
- Totalt har 88 projekt beviljats (exklusive Green tech), 17 projekt är avslutade som alla var förstudier vilket alla var inom Hållbara transporter, och byggande, energieffektivisering i SME samt Förnybar energi i SME Av de 71 projekt som pågår, är 59 genomförandeprojekt och 12 är förstudier. Det program som beviljat flest projekt är Östra Mellansverige och det som beviljat minst är Stockholm. I Stockholm kommer det vara ett stort strategiskt projekt ”Grön Bostad” som kommer omfatta hela programmet och pågå hela programperioden Flest antal projekt, 32 projekt, har beviljats inom projektportföljen ”Hållbara transporter” och minst antal projekt, fem stycken, är beviljade inom portföljerna ”Företagsstöd” och ”Förnybar energi i SME”. 39 procent av projekten har en budget på 1-10 miljoner kronor, 32 procent har en budget på under 1 miljon kronor, och 30 procent på över 10 miljoner kronor. Det största projektet kommer att vara GRÖN FOND med 325 miljoner kronor i EU-medel (inte inräknat i procenten).
- Av den totala budgeten för Tematiskt område 4 på ca 2,8 miljarder kronor (exkl. TA inklusive medfinansiering) har ca 1,6 miljarder kronor, eller 58 % av den totala budgeten beviljats. Av de beviljade medlen har 107 miljoner svenska kronor, ca: 7 % av budget i EU-medel betalats ut till stödmottagare. Data för utbetald medfinansiering är inte tillgängligt ännu. För Tematiskt område 3-Entreprenörskap har 80 % av budget beviljats följt av Tematiskt område 2 Bredband med 61 %. För tematiskt mål 1 Innovation 48 % och 7 transporter har ca 43 % beviljats. Innan senast beslutsomgången i december hade minst medel i förhållande till budget beviljats i tematiskt område 4. En orsak kan vara att det är första programperioden där medel öronmärkts till detta område och där kunskap på området och beredskap regionalt att rigga denna typ av projekt inte var på plats fullt ut vid programstart. Samt att det traditionellt varit sektorsmyndigheter såsom Energimyndigheten och Naturvårdsverket som medlen förmedlats igenom. Nytt för denna programperiod är att svensk privat medfinansiering räknas upp mot EU-medel. Den andelen utgör en liten procent men det ska bli spännande att följa vilka och med vad och hur mkt som den privata finansieringen bidrar med i utfallet.
- 30 september 2016 beviljades Almi Invest 325 miljoner svenska kronor ur det Nationella regionalfondsprogrammet inklusive 325 miljoner i medfinansiering för att förvalta en grön fond. Fonden ska genomföra investeringar i innovativa små- och medelstora företag som är inriktade på produkter och tjänster som har en CO2 reducerande effekt. Gröna fonden är det mest omfattande beslutet inom tematiskt område 4. Med fonden borträknad är budgeten för tematiskt område 4 ca: 2,24 miljarder svenska kronor varav 45 % är beviljat och 2 % utbetalt.
- Två gånger per år producerar Klimatsynk en rapportserie ”Sveriges satsning med regionalfonden på en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer som sammanställer kvantitativa och kvalitativa data. Första rapporten publicerades 1 november 2016. Några resultat: (1. 45%) För tematiskt område 4, har 45 % (58 % inklusive Grön Fond) av budget inklusive medfinansiering beviljats. För TO 3-Entreprenörskap är 80 % beviljat, TO 2-Bredband, 61% och för TO1-Innovation 48 % och TO7-Transporter ca 43% beviljats. 68 % av budgeten för TO4 är beviljat i Stockholmsprogrammet, och 3 % i Mellersta Norrlands program. (2. 77 %) 182 personer har deltagit på sammanlagt 19 genomförda projektledarträffar, 77 % av de som har deltagit i utvärderingarna efter varje träff angav att de var mycket nöjda, eller nöjda med träffen. ( genomsnittlig svarsfrekvens är 85 %.) Projektledarna har behov av mer nätverksträffar för kunskapsutbyte, intern och extern kommunikation särskilt riktat till SME såsom modeller/metoder för hållbara affärsmodeller, omvärldsbevakning, regelverk, konferenser, seminarier att delta på samt ökad koppling till regionala innovationssystem/aktörer Under projektledarträffen i mars anordnades en Speed-dating där projektledarna diskuterade möjligheter, utmaningar och resultat. Där lyftes bland annat: Värdet av förstudier, Utmaningar kring LOU samt indikatorer för resultatmätning. (3. 176 intervjuer) Kartläggning: Klimatsynk har genomfört 176 intervjuer med handläggare och projektledare/projektägare. Handläggarna svarar genomgående att kvaliteten har ökat på ansökningarna mellan första och sista utlysningen. Bland annat behov av nätverk och plattform för lärande och erfarenhetsutbyte. Omvärldsbevakning: vad händer inom klimat och energiområdet nationellt och internationellt? efterfrågas (4. 579 deltagare) 579 deltagare har närvarat på 27 spridningsaktiviteter där vi informerar om projekten (tex Västsvensk EU-konferens och Plattformsdagarna i Malmö, strukturfondspartnerskapsmöten) (5. sju webbföreläsningar) Kunskapsstöd: sju webbföreläsningar finns på webbplatsen – exempelvis ”COP21-Paris, vad hände och hur blev det?” Anders Turesson, Miljödepartementet och ”kunskapsbanken växer”: ”I framkant av svensk miljöteknik”, Östen Ekengren, IVL ”COP21-Paris, vad hände och hur blev det?” Anders Turesson, Miljödepartementet ”För ett klimatneutralt Sverige 2045” Anders Wijkman, Miljömålsberedningen ”Cirkulär ekonomi – företagen som visar vägen” Elin Bergman, ordf Cradlenet ” Bioekonomin framtidsutsikter i Sverige” Camilla Lerhorst, Näringsdepartementet + Jukka Teräs, forskningsledare på Nordregio ”Fyra möjliga framtider för svenska energisystemet” Christine Riber Marklund, projektledare, Energimyndigheten
- Exempel 1: Biomaterial inom sjukvården Två projekt: Arena för Grön Tillväxt & Utveckling och demonstration av biobaserade material för att minska utsläpp av växthusgaser i sjukvården Den svenska sjukvårdens påverkan på miljön är stor: beräkningar visar bland annat att engångsmaterial står för cirka 50 procent av en enskild kliniks klimatpåverkan. Engångsartiklar som handskar, förkläden och sopsäckar tillverkade i plast används i stora volymer och är nödvändiga för många funktioner inom sjukvården, men innebär även en stor belastning. Genom att ställa om till förnybara material tillverkade av bioråvara som stärkelse och socker, kan nettoutsläppen av koldioxid minska med upp till 90 procent jämfört med fossilbaserade produkter. Dessutom klassas en stor del av engångsmaterialen som riskavfall som måste destrueras genom förbränning och därmed bidrar till ökade utsläpp av koldioxid. Lösningen: DuraPulp är ett komposterbart biomaterial tillverkat av det lilla halländska företaget SWT Development. Materialet är töjbart, baserat på majsstärkelse och kan användas som substitut för plastförpackningar. Bakgrundsinfo: Projektet Arena för Grön Tillväxt stöttar och hjälper företag att genomföra nytänkande idéer inom grön innovation i Halland. Detta sker genom att koppla in ett stort nätverk av kompetens, identifiera nya nischmarknader och skapa testmiljöer för innovationerna. Under hösten 2016 hjälpte Arena Grön Tillväxt tex företaget SWT Development att marknadsföra sin produkt DuraPulp. (projektägare: Hallands läns Landsting) Projektet Utveckling och demonstration av biobaserade material för att minska utsläpp av växthusgaser i sjukvården ska minska klimatpåverkan från fossilbaserade engångsartiklar i sjukvården genom att ersätta dem med förnybara material. Projektets mål är bla att stimulera en övergång inom offentlig verksamhet från fossilbaserade till biobaserade material med potential att minska dagens utsläpp av klimatgaser med upp till 90 procent till 2022; att minst 40 procent av förnybar plast ska produceras av lokal råvara. Den primära målgruppen är upphandlande landsting och kommuner. (projektägare: Sp Sveriges Tekniska Forskningsinst AB) Exempel 2: Biobaserade textilier Wargön Innovation har tillsammans med Högskolan i Borås, Kungliga Tekniska Högskolan samt GreenHouse Labs tagit fram en gul klänning gjord på 70% svensk skogsråvara och 30% återvunna blåjeans. (projektägare: Innovatum) Bakgrundsinfo: Global omställning till hållbar bioekonomi kräver bland annat att nya koldioxidsnåla, hållbara material kommer ut på marknaden. Men det finns avgörande systemglapp i innovationskedjan som kraftigt försvårar kommersialiseringen. För få kundfokuserade test- och demonstrationsmiljöer, tröghet i innovationsupphandlingar och för lite riskkapital bidrar bland annat till att det ofta blir en lång väg från idé till kund. Det vill Wargön Innovation ändra på. Wargön Innovation har utvecklat en arbetsmodell för att ta materialinnovationer från idéer till kommersiellt gångbara produkter. Modellen knyter samman intressenter och medverkar till att bygga nödvändiga värdekedjor, samarbeten, projektutveckling etcetera på ett sätt som nya aktörer med goda idéer ofta inte klarar själva.
- Exempel 1: Elväg på E16 VIRUS-Världens första elväg invigdes i Gävleborg, som ett resultat av projektet VIRUS, som nu beviljats medel inom tematiskt mål 4. Syftet med projektet är att se vilka effekter elvägen har och hur den kan skapa regional utveckling för Gävleborg, och samtidigt bidra till koldioxidsnåla och fossilfria tunga transporter. E16 mellan Sandviken och kungsgården blir en demonstrationssträcka. ”Det här kan ge regionens företag möjlighet att skapa innovation och exportmöjligheter genom den nya tekniken som till exempel planering, projektering, drift och underhåll men även nya produkter och tjänster”, säger Magnus Ernström, projektägare Region Gävleborg.(projektägare: Gävleborgs Läns Landsting) Exempel 2: Laddinfrastruktur i Övre Norrland STOLPE IN FÖR STAD OCH LAND – Övre Norrland Projektet Stolpe in för Stad och Land Övre Norrland har beviljats medel för utbyggnaden av publik laddinfrastruktur för elfordon i Västernorrland och Övre Norrland. Projektets första snabbladdningsstation invigdes under hösten 2016 i Piteå. (projektägare: Biofuel Region Bfr AB) Exempel 3: Nudging som verktyg för hållbart resande KNUFFA RESAN RÄTT MED HJÄLP AV NUDGING Projektet Knuffa resan rätt har som mål att skapa ny kunskap om hur nudging kan användas inom transportområdet och ta reda på vilka nudgingåtgärder som är tillämpbara i ÖMS-regionen. Genom att introducera metoderna i trafikområden, har projektet som mål att öka andelen cyklister- och kollektivtrafikresenärer med 5-10 procent vid projektens avslut. (projektägare: Eskilstuna kommun) Bakgrundsinfo: Eskilstuna, Nyköping, Uppsala, Västerås och Örebro kommuner har beviljats 1,47 miljoner kronor i medel till projektet Knuffa resan rätt, ett projekt med aktiviteter för långsiktig beteendepåverkan för koldioxidsnåla persontransporter. Exempel 4: Hållbart resande i ett växande Värmland Projektet Hållbart resande stimulerar Värmlands tillväxt ska i samverkan med företag arbeta för att skapa förutsättningar för fler hållbara resor. Projektet har beviljats sammanlagt 18,4 miljoner kronor och projektleds av Karlstad kommun.
- Projektexempel: Projektet KTP Energi ger företag kompetensstöd i form av en nyexaminerad akademiker och tillgång till testmiljöer hos högskolor. KTP förväntas bli ett långsiktigt hållbart koncept som skapar nytta för alla tre ingående parter; nyexaminerade akademiker, företag och högskolor. Cirka 70 % av de deltagande akademiker får arbete. Ett KTP projekt har bidragit till att en spännande innovation för hantering av tekniskt avfall har fått en stor order från utlandet. Ett annat exempel är transportföretaget Dalafrakt i Leksand som nu anställt akademikern Elin Hedman Eriksson. Hon kom till företaget som enda kvinna och en av få akademiker. Under sin tid som KTP-projektledare införde hon ett helt nytt logistikprogram hos Dalafrakt. Logistiksystemet bidrar till flera positiva effekter som minskad energianvändning. 70% av KTP-studenterna får anställning efter avslutat uppdrag. Citat från Elin Hedman Eriksson: ”För mig är KTP en otrolig chans att direkt efter studierna komma in i arbetslivet och få erfarenhet” säger Elin Hedman Eriksson, som är KTP-projektledare för utvecklingsarbetet. Förklaring ”först i landet”: Först ut som KTP projektledare samt att hon infört ett unikt logistiksystem hos Dalafrakt (projektägare: Högskolan Dalarna)
- Exempel 1: Stadslandet Projektet Stadslandet Göteborg ska utveckla test- och demonstrationsmiljöer i Göteborgs Stad och på så sätt skapa förutsättningar för grön innovation och grön affärsutveckling. Projektets aktiviteter ska stärka Göteborgs Stads samlade förmåga att ställa om till ett hållbart samhälle. Ett projektmål är att etablera fysiska nav och där bygga upp strukturer för ett pentahelix-samarbete mellan medborgare, lokalt föreningsliv, näringsliv, förvaltningar och utbildningsinstitutioner/akademi. Testbäddsverksamhet är ett annat projektverktyg där målsättningen är att möta några av de miljörelaterade och sociala utmaningar som Göteborg står inför. (projektägare: Brg, Business Region Göteborg AB) Exempel 2: Grön BoStad Projektet Grön BoStad ska hjälpa företag att påverka stadsutvecklingen i Stockholm. Bakgrunden är att Cleantechföretag tidigare haft svårigheter att testa och visa upp sina innovationer i verkliga och vanliga byggnader. Här kommer Svenska Miljöinstitutet, IVL, som en del av projektet att erbjuda företagen stöd i form av testbäddar. Länsstyrelsen kommer att skapa en arena där företagen får stöd i form av verktyg, kunskap och situationer som krävs för att träffa och möta möjliga beställare och komma in i kommunala upphandlingsprocesser. KTH kommer att bidra med kompetens och se till att företagen får tillgång till den senaste kunskapen (bla inom Internet of things, nudging och regional samverkan.) (projektägare: Kungliga Tekniska Högskolan) Exempel 3: Samlastning i Sege park: Projektet Samlastning i Sege park har som mål att gods och avfallstransporter är 100% fossilfria inom området vid projektperiodens slut, att det finns en modell för godsdistribution i en stadsdel med 100% fossilfria transporter samt att denna modell kan appliceras inom andra stadsdelar i såväl Malmö stad som i andra städer. I dagsläget sker inga fossila transporter i området, utan leveranser till de 15 verksamheter som finns i Sege park sker från en mikroterminal där långtidsarbetslösa anställts permanent för att cykla ut leveranserna till Sege Parks 15 verksamheter. Projektet har även investerat i en elbil, men i dagsläget räcker det med cyklarna. Projekt: ”..varför gör vi inte det här överallt” säger många leverantörer när de inser att antalet leveranser minskar dramatiskt till Sege Park området, liksom kostnader, mängden koldioxidutsläpp och buller”. (projektägare: Malmö stad) Exempel 4: Den koldioxidsnåla plasten Projektet Den koldioxidsnåla platsen ska tillsammans med Umeå universitet, näringsliv, myndigheter, föreningar och allmänhet – utveckla Umeå till en plats med så lite koldioxidutsläpp som möjligt. Projektet ska inledningsvis ta fram underlag och statistik för att utreda Umeås klimatpåverkan. Målet är att etablera metoder och verktyg för att planera och utveckla Umeå till den koldioxidsnåla platsen. (projektägare: Umeå kommun) Borttagna exempel: Exempel: Sol i syd: En ny kartläggning som gjorts av riktlinjer för installation solceller i Skåne och Blekinge har fått medialt intresse och bidragit till ett ökat intresse hos kommuner som inte kommit så långt med investeringar i solenergi. (projektägare: Kommunförbundet Skåne)