2. Sammanfattning
• Återhämtningen i ekonomin dröjer
• Trög export
• Bostadsbyggandet ökar starkt
• Påfallande stark sysselsättning i förhållande till den
ekonomiska tillväxten
• Riksbankens sänkning av reporäntan bidrar till högre
inflation närmare målet
• Finanspolitiken stramas åt efter valet
3. Prognosen i sammandrag
(juni 2014 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
-1,3 (-1,2)-2,2 (-2,1)-1,2 (-1,2)
Offentligt finansiellt
sparande3
0,50 (0,75)0,25 (0,50)0,75 (0,75)Reporänta2
1,5 (1,3)0,6 (0,5)0,9 (0,9)KPIF
7,6 (7,7)7,9 (8,1)8,0 (8,0)Arbetslöshet1
3,1 (3,0)1,8 (2,2)1,6 (1,6)BNP
201520142013
4. Fördjupningar
• Makroekonomiska effekter av ett bostadsprisfall i
Sverige
• Osäkra preliminära nationalräkenskapsdata försvårar
prognosarbetet
• Nationalräkenskaperna byter regelverk till ENS 2010
• Långtidsarbetslösheten på svensk arbetsmarknad
• Inflationsförväntningar uppdelade på kön, ålder och
utbildning
5. Tillväxten i OECD ökar igen efter svackan första
halvåret, men risk för svagare utveckling
1412100806
4
2
0
-2
-4
-6
4
2
0
-2
-4
-6
BNP
Hushållens konsumtion
Fasta bruttoinvesteringar
Procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
6. Förtroendeindikatorer för tillverkningsindustrin i
USA, euroområdet och Storbritannien
1412100806
2
1
0
-1
-2
-3
-4
2
1
0
-1
-2
-3
-4
Inköpschefsindex, USA
Konfidensindikator, euroområdet
Konfidensindikator, Storbritannien
Standardiserade avvikelser från medelvärde,
säsongsrensade månadsvärden
7. Konsumentförtroende i USA, euroområdet och
Storbritannien
1412100806
3
2
1
0
-1
-2
-3
3
2
1
0
-1
-2
-3
USA
Euroområdet
Storbritannien
Standardiserade avvikelser från medelvärde,
säsongsrensade månadsvärden
8. Svag tillväxt första halvåret även i Sverige
1412100806040200
120
110
100
90
80
70
3.0
1.5
0.0
-1.5
-3.0
-4.5
Barometerindikatorn
BNP (höger)
Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell
förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
9. Fortsatt svag efterfrågan på svensk export
1513110907050301
480
450
420
390
360
330
300
270
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
Total export, miljarder kronor, fasta priser respektive
procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
10. Utvecklingen i omvärlden talar för högre export
Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
1412100806040200
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
BNP, OECD
Svensk exportmarknad (världen)
Export
14. Men fortfarande på en historiskt sett ganska låg nivå
11070399959187837975
48000
40000
32000
24000
16000
8000
0
48000
40000
32000
24000
16000
8000
0
Flerfamiljshus
Småhus
Antal färdigställda lägenheter i flerfamiljs- och småhus
15. Skattesänkningar och låg inflation har givit
hushållen stark inkomstutveckling – konsumtionen
viktig drivkraft i återhämtningen
18161412100806040200
7
6
5
4
3
2
1
0
-1
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Hushållens konsumtion
Real disponibel inkomst
Sparkvot (höger)
Procentuell förändring respektive procent av disponibel inkomst
16. Ännu starkare konsumtion i närtid möjlig, men
dämpat stämningsläge bland hushållen nu
1311090705030199979593
140
120
100
80
60
40
140
120
100
80
60
40
Hushållens konfidensindikator, index medelvärde=100,
månadsvärden
17. Sysselsättningen ökar jämförelsevis mycket och
arbetslöshet är på väg att vända ner
1513110907050301
1.2
0.6
0.0
-0.6
-1.2
9.0
8.0
7.0
6.0
5.0
Sysselsättning
Arbetslöshet (höger)
Procentuell förändring respektive procent,
säsongsrensade kvartalsvärden
19. Långtidsarbetslösheten har stigit efter finanskrisen,
men inte så mycket som man kunde befara
1311090705030199979593918987
12
10
8
6
4
2
0
12
10
8
6
4
2
0
Totalt
Korttidsarbetslösa
Långtidsarbetslösa
Procent av arbetskraften, 16-64 år, säsongsrensade
kvartalsvärden
20. Andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa faller
svagt trots oförändrad total arbetslöshet
1311090705030199979593918987
12
9
6
3
0
50
40
30
20
10
Arbetslöshet
Långtidsarbetslösa/alla arbetslösa (höger)
Genomsnittlig andel (höger)
Procent av arbetskraften respektive procent av alla
arbetslösa, säsongsrensade kvartalsvärden, 16-64 år
22. Sverige har högst sysselsättningsgrad i EU
Andel sysselsatta i procent av befolkningen, 20–64 år,
säsongsrensade kvartalsvärden
141210080604020098
82
80
78
76
74
72
70
68
66
64
82
80
78
76
74
72
70
68
66
64
Sverige Tyskland
Finland Nederländerna
Danmark Storbritannien
EU15
23. Snart 4 år med inflation under målet
1412100806040200
5
4
3
2
1
0
-1
-2
5
4
3
2
1
0
-1
-2
KPI
KPIF
KPIF exkl. energi
Konsumentpriser, årlig procentuell förändring,
kvartalsvärden
24. Perioden med exceptionellt låg prisökningstakt
sannolikt redan över
1413121110
0.60
0.40
0.20
0.00
-0.20
-0.40
0.60
0.40
0.20
0.00
-0.20
-0.40
Livsmedel
Tjänster
Procentuell förändring, säsongsrensade månadsvärden, 3
månaders glidande medelvärde
Anm.: Livsmedel väger 13 procent och tjänster 28 procent i KPI.
25. Gradvis högre pris- och löneökningstakt när
konjunkturläget förstärks
18161412100806040200
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0
Timlön
KPIF
Procentuell förändring
26. Lågt resursutnyttjande både i OECD och Sverige
18161412100806040200
4
2
0
-2
-4
-6
-8
4
2
0
-2
-4
-6
-8
OECD
Sverige
BNP-gap, procent av potentiell BNP
27. Fed och Bank of England börjar höja styrräntan
2015 –ECB avvaktar till 2017
18161412100806040200
7
6
5
4
3
2
1
0
7
6
5
4
3
2
1
0
Euroområdet
USA
Procent, dagsvärden
28. Oförändrad reporänta till slutet av 2015
181716151413121110090807
5
4
3
2
1
0
-1
5
4
3
2
1
0
-1
Konjunkturinstitutets prognos
RIBA-terminer 20/8 2014
Riksbanken, juli 2014, kvartalsmedelvärde
Procent, dags- respektive kvartalsvärden
29. Förutsättningar för finanspolitiken framöver
• Det makroekonomiska huvudscenariot
– Konjunkturläget förbättras fr.o.m. 2015 och blir balanserat 2017
– Ökad sysselsättning och stigande reallöner
• Expansiv finanspolitik sedan finanskrisen
– Konjunkturjusterat sparande -1,2 procent av potentiell BNP i år,
långt under överskottsmålet på 1 procent
– Har mildrat konjunkturnedgången, men kräver åtstramning när
konjunkturen stärks
• Demografiska försörjningsbördan har vänt upp
– Skapar mindre automatisk budgetförstärkning än under perioden
fram till 2005
30. Konjunkturinstitutets beräkningsmetod
• Antaganden:
– Makroekonomisk utveckling (potentiell BNP) → skatteintäkter
– Överskottsmålet ligger fast
– Oförändrad personaltäthet i välfärdstjänster och ersättningsgrad i
sociala transfereringar (bibehållet offentligt åtagande)
=> Skatteförändringar som krävs för att få kalkylen att gå ihop
• Med oförändrade regler i finanspolitiken ökar sparandet
(automatisk budgetförstärkning), men det saknas 58 mdkr
2018 för att nå överskottsmålet
– Budgetutrymmet är minus 58 mdkr
• Ett bibehållet åtagande innebär 53 mdkr utgiftsökningar för
staten 2018
• Skattehöjningar i staten på 58+53=111 mdkr 2018
• Dessutom höjer kommunerna skatten så att totala skatter
höjs med 120 mdkr 2018
31. Åtstramande finanspolitik väntar efter valet
18161412100806040200
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
Finansiellt sparande
Konjunkturjusterat sparande
Förändring i konjunkturjusterat sparande
Finansiellt sparande och konjunkturjusterat sparande i
offentlig sektor, procent av BNP respektive potentiell BNP
32. Stramare finanspolitik är naturligt vid
konjunkturuppgång
Procent av potentiell BNP
15100500959085
4
2
0
-2
-4
-6
-8
4
2
0
-2
-4
-6
-8
BNP-gap
Konjunkturjusterat sparande
33. I scenariot höjs skattekvoten 2018 till ungefär
samma nivå som 2009-2010
18161412100806040200
52
50
48
46
44
42
52
50
48
46
44
42
Skatteintäkter, procent av BNP
34. Prognosen i sammandrag
(juni 2014 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
-1,3 (-1,2)-2,2 (-2,1)-1,2 (-1,2)
Offentligt finansiellt
sparande3
0,50 (0,75)0,25 (0,50)0,75 (0,75)Reporänta2
1,5 (1,3)0,6 (0,5)0,9 (0,9)KPIF
7,6 (7,7)7,9 (8,1)8,0 (8,0)Arbetslöshet1
3,1 (3,0)1,8 (2,2)1,6 (1,6)BNP
201520142013