Presentation från presskonferensen, 14 augusti 2015

1. Erik Höglin
Konsekvenser av att införa ett balansmål för
finansiellt sparande i offentlig sektor
14 augusti 2015

2. Utredningens uppdrag
• Bedöma konsekvenserna av att revidera
överskottsmålet till ett balansmål
• Enligt uppdraget ska utredningen fokusera på
konsekvenserna för
– Offentliga finanser
– Finanspolitisk hållbarhet
– Möjligheten att hantera större störningar i ekonomin med
finanspolitiska åtgärder
– Sysselsättning, arbetslöshet och produktion
• Till utredningsarbetet har en referensgrupp kopplats
– Torben M Andersen (Århus universitet)
– Lars Hörngren (Riksgälden)
– Anna Seim (Stockholms universitet)

3. Sammanfattning
• Finanspolitiken är hållbar vid både balansmål och
överskottsmål
• Ett ändrat mål ger inget långsiktigt utrymme för lägre skatter
eller högre utgifter, men ett visst temporärt utrymme uppstår
de närmaste 20 åren
• Balansmål ger mindre säkerhetsmarginaler och mindre
utrymme för stabiliseringspolitik
• Men den extra säkerhetsmarginal ett överskottsmål ger gynnar
i viss mån framtida generationer på bekostnad av nuvarande
• Inga långsiktiga sysselsättningseffekter av ett målbyte
• Små kortsiktiga positiva sysselsättningseffekter av balansmål
bör inte styra valet av mål
• Stärk uppföljningen av målet och planera för regelbunden
översyn av målnivån

4. Trovärdighet för målet är grundläggande
• Finanspolitisk trovärdighet gynnar den allmänna
ekonomiska utvecklingen
• Trovärdigheten stärks av ett tydligt och
ändamålsenligt mål som är svårt att manipulera
• Ett mål för offentlig sektors finansiella sparande
uppfyller dessa kriterier

5. Försörjningsbördan stiger framöver
Demografisk försörjningskvot och offentliga konsumtionsutgifter
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Befolkningen utanför arbetskraften som andel av befolkningen i arbetskraften respektive
procent av BNP

6. Överskottsmålet har bidragit till att de offentliga
finanserna står väl rustade för att möta den
demografiska utvecklingen
Källa: SCB.
Finansiell nettoförmögenhet i offentlig sektor och statsskuld
Procent av BNP

7. Skatterna måste ändå höjas, eller offentlig sektors
åtagande sänkas, oavsett om balans- eller
överskottsmål tillämpas
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentliga utgifter och skattekvot
Procent av BNP

8. Balansmål ger visst utrymme fram till 2040
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentliga utgifter och skattekvot
Procent av BNP

9. Inget långsiktigt utrymme för lägre skatter vid
balansmål än överskottsmål
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentliga utgifter och skattekvot
Procent av BNP

10. Hållbara offentliga finanser och låg skuldsättning i
offentlig sektor oavsett mål
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentlig sektors finansiella nettoförmögenhet
Procent av BNP

11. Hållbara offentliga finanser och låg skuldsättning i
offentlig sektor oavsett mål
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskuld)
Procent av BNP

12. Mindre säkerhetsmarginaler vid ett balansmål
• Säkerhetsmarginaler krävs för att kunna möta större
konjunkturnedgångar med finanspolitik
• Positiv nettoförmögenhet och låg bruttoskuld utgör
betydande säkerhetsmarginaler även vid balansmål
• EU-regler begränsar dock även underskottet i den
offentliga sektorns finansiella sparande:
– 3 procent av BNP i finansiellt sparande
– 1 procent av BNP strukturellt

13. Mindre säkerhetsmarginaler vid ett balansmål (forts.)
• De offentliga finanserna är inte särskilt
konjunkturkänsliga
• Hur begränsande EU:s regler är beror på
– hur ambitiös stabiliseringspolitiken är
– hur stora störningarna är
• Viktigare med finanspolitisk vaksamhet vid balansmål,
dvs överskott i högkonjunkturer

14. Konsekvenser för sysselsättningen av balansmål
• Ingen långsiktig effekt
– Temporärt lägre skatter
– Mindre möjlighet att möta lågkonjunkturer
• Mer positiv sysselsättningsutveckling på kort sikt
– Effekterna motsvarar ungefär 0,3 procentenheter lägre
arbetslöshet i genomsnitt under 2016-2018
• Det skulle skada finanspolitikens trovärdighet om de
kortsiktiga effekterna styrde valet av mål
• Inte hållbart att bedriva expansiv politik i nedgång och
sedan underlåta att strama åt

15. Förstärk uppföljningen och se över målet regelbundet
• Flexibel målformulering ”över en konjunkturcykel”
bra
• Ställer dock höga krav på uppföljning av målet
• Ge Finanspolitiska rådet mandat att identifiera
målavvikelser och regeringen skyldighet att om så
sker presentera en plan för återgång till målet
• Regeringens uppföljning baseras på prognoser som
underskattar de offentliga utgifterna
• Se över målet regelbundet

16. Regeringens prognoser underskattar utgiftsutvecklingen
Källor: SCB och respektive budgetproposition.
Offentliga konsumtionsutgifter
Regeringens prognoser på 2-3 års sikt samt utfall, procentuell förändring, fasta priser

17. Sammanfattning
• Finanspolitiken är hållbar vid både balansmål och
överskottsmål
• Ett ändrat mål ger inget långsiktigt utrymme för lägre skatter
eller högre utgifter, men ett visst temporärt utrymme uppstår
de närmaste 20 åren
• Balansmål ger mindre säkerhetsmarginaler och mindre
utrymme för stabiliseringspolitik
• Men den extra säkerhetsmarginal ett överskottsmål ger gynnar
i viss mån framtida generationer på bekostnad av nuvarande
• Inga långsiktiga sysselsättningseffekter av ett målbyte
• Små kortsiktiga positiva sysselsättningseffekter av balansmål
bör inte styra valet av mål
• Stärk uppföljningen av målet och planera för regelbunden
översyn av målnivån

18. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Finansiellt sparande i delsektorer
Procent av BNP

19. Finansiellt nettoförmögenhet i ÅP-systemet och staten
Procent av BNP
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.