Presentation av Lönebildningsrapporten 2013, från presskonferensen 23 oktober 2013.

1. LÖNEBILDNINGSRAPPORTEN
23 oktober 2013
Göran Hjelm

2. Lönebildningsrapportens ABC
• Inskriven i Konjunkturinstitutets instruktion
från regeringen
• Rapport ska behandla
– samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen
– samband mellan sysselsättning, lön och lönefördelning
– relevanta jämställdhetsaspekter
• Konjunkturinstitutet beslutar om rapportens innehåll
efter samråd med Medlingsinstitutet
• Konjunkturinstitutet uttrycker ingen åsikt om hur
löner bör utvecklas
• Total arbetskostnad relevant – ”allt ska räknas”

3. Viktiga slutsatser i årets rapport
• Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget
• Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar
varaktig nedgång i arbetslösheten
• Oförändrad lönespridning 2000-2012
• Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt

4. Dagens presentation
• Avtalsrörelsen ur ett makroekonomiskt perspektiv
• Utmaningar på arbetsmarknaden
• Två dataanalyser:
– Löneandelens utveckling
– Löneskillnader mellan män och kvinnor

5. Avtalsrörelsen ur ett
makroekonomiskt perspektiv

6. Avtalsrörelsen 2013
• Stor avtalsrörelse: 2,6 miljoner löntagare,
70 procent av alla med kollektivavtal
• Försämring av konjunkturutsikterna från våren 2012
till årsskiftet 2012/2013
• Parterna delade synen om långsam återhämtning
• Industrin satte märket – industriavtalet höll
• Treåriga centrala avtal med arbetskostnadsökningar
på i genomsnitt 2,3 procent per år

7. Dämpade konjunkturutsikter under
avtalsrörelsens gång (1/2)
Barometerindikatorn och förtroendeindikator för
tillverkningsindustrin i euroområdet
Index medelvärde=100, standardavvikelse=10,
säsongsrensade månadsvärden
120
120
110
110
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
06
08
10
Barometerindikatorn
Förtroendeindikator, euroområdet
12
50

8. Dämpade konjunkturutsikter under
avtalsrörelsens gång (2/2)
Lönsamhetsomdöme
Standardiserade avvikelser från medelvärdet,
säsongsrensade kvartalsvärden
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
06
08
Tillverkningsindustrin
Tjänstebranscher
10
12
-3

9. Parterna hade anledning att förvänta
hög arbetslöshet de kommande åren
Arbetslöshet
Procent av arbetskraften
9.0
9.0
8.5
8.5
8.0
8.0
7.5
7.5
7.0
7.0
6.5
6.5
6.0
06
08
10
12
Lönebildningsrapport 2012
Konjunkturläget, december 2012
Konjunkturläget, mars 2013
Lönebildningsrapport 2013
14
16
6.0

10. Svaga utsikter för produktivitetstillväxten
Potentiell produktivitet i näringslivet
Procentuell förändring
4.5
4.5
4.0
4.0
3.5
3.5
3.0
3.0
2.5
2.5
2.0
2.0
1.5
1.5
1.0
1.0
0.5
97
99
01
03
05
07
09
11
13
15
17
0.5

11. Centrala avtalsnivåer normala givet de svaga
konjunkturutsikterna
Centralt avtalad löneökning i näringslivet
Procent
3.5
3.5
3.0
3.0
2.5
2.5
2.0
2.0
1.5
1.5
1.0
1.0
0.5
0.5
0.0
97
99
01
03
05
Centrala avtal
Medelvärde 1997-2012
07
09
11
13
15
0.0

12. Totala löneökningar under 3 procent 2013-2015
Faktisk och modellbaserad lön i näringslivet
Procentuell förändring
5.5
5.5
5.0
5.0
4.5
4.5
4.0
4.0
3.5
3.5
3.0
3.0
2.5
2.5
2.0
97
99
01
03
05
07
Faktisk respektive prognos
Predikterad löneökning (modell)
09
11
13
15
2.0

13. Förbättrade konjunkturutsikter ger förbättrat
vinstläge de kommande åren
Vinstandel i näringslivet
Procent
45
45
44
44
43
43
42
42
41
41
40
40
39
39
38
38
37
97
99
01
03
05
Vinstandel i näringslivet
Genomsnitt 1997-2012
07
09
11
13
15
17
37

14. Utmaningar på
arbetsmarknaden

15. Arbetsmarknadens funktionssätt och
jämviktsarbetslöshet påverkas av flera faktorer
Strukturomvandling
Konjunkturutveckling och
arbetsmarknadspolitik
Matchning
Arbetsmarknadens
funktionssätt
Jämviktsarbetslöshet
Parternas
agerande
Arbetskraftens
tillväxt och
sammansättning
Ekonomiskt
utbyte av
att arbeta

16. Hög tillväxt i arbetskraften under den
långvariga lågkonjunkturen
Faktisk och potentiell arbetskraft
Procentuell förändring
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
90
95
00
Faktisk arbetskraft
Potentiell arbetskraft
05
10
15
20
-3

17. Långvarig lågkonjunktur – genomsnittlig tid
i arbetslöshet i nivå med 90-talskrisen
Genomsnittlig tid i arbetslöshet
Veckor, säsongsrensade kvartalsvärden
40
40
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
87
89
91
93
95
97
99
01
03
05
07
09
11
13
10

18. Arbetslöshetens sammansättning har
förändrats (1/2)
Inskrivna vid Arbetsförmedlingen
Tusental, trendade månadsvärden
250
250
200
200
150
150
100
100
50
04
06
08
10
12
50
Utsatta grupper
Ej utsatta grupper
Anm. Arbetsförmedlingen definierar utsatta grupper som de med
förgymnasial utbildning, äldre 55-64 år, utomeuropeiskt födda och
personer med funktionsnedsättning.

19. Arbetslöshetens sammansättning har
förändrats (2/2)
Arbetslöshet fördelat på utbildningsnivå
Procent, säsongsrensade kvartalsvärden
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
06
Förgymnasial
Gymnasial
Eftergymnasial
08
10
12
0

20. Rekryteringstiden är lång trots hög arbetslöshet
– indikerar försämrad matchning
Rekryteringstid i privat sektor
Genomsnittlig rekryteringstid i månader, säsongsrensade
kvartalsvärden
0.9
0.9
0.8
0.8
0.7
0.7
0.6
0.6
0.5
0.5
0.4
0.4
0.3
0.3
0.2
01
03
05
Rekryteringstid
Genomsnitt 2001-2013
07
09
11
13
0.2

21. Parternas agerande påverkar varaktig nivå på
arbetslösheten
• Svensk studie tyder på att det ökade utbytet av
att arbeta har dämpat löneutvecklingen före skatt
– verkar för varaktigt lägre arbetslöshet
• Resultat tyder dock på att långtidsarbetslöshet
inte dämpar löneökningar
– verkar för varaktigt högre arbetslöshet
– kan påverka Riksbankens syn på penningpolitikens
utformning
• Parterna påverkar även lönestrukturen
– Oförändrad lönespridning under 2000-talet

22. Oförändrad lönespridning under 2000-talet
Lönespridningen i Sverige
Percentilkvoter
2.20
2.20
2.00
2.00
1.80
1.80
1.60
1.60
1.40
1.40
1.20
96
98
P90/P10
P50/P10
P90/P50
00
02
04
06
08
10
12
1.20

23. Lägst inkomstspridning bland jämförbara länder –
inte minst i den undre delen av fördelningen (P50/P10)
Inkomstspridning i utvalda länder, P50/P10
Percentilkvoter
2.20
2.20
2.00
2.00
1.80
1.80
1.60
1.60
1.40
1.40
1.20
80
85
Danmark
Italien
Storbritannien
90
95
Finland
Kanada
Sverige
00
05
Frankrike
Nederländerna
USA
10
1.20

24. Begränsad lönespridning mellan grundskole- och
gymnasieutbildade
Lön och sysselsättningsgrad för olika
utbildningsnivåer 2012, män
Medianlön, tusentals kronor per månad före skatt respektive
sysselsättningsgrad i åldersgruppen 30–54 år, procent av befolkningen
40
40
Eftergymnasial
35
35
30
30
Gymnasial
25
20
25
Förgymnasial
75
80
85
90
95
20
100

25. Flera faktorer bakom nuvarande strukturella
problem på arbetsmarknaden
Strukturomvandling
Konjunkturutveckling och
arbetsmarknadspolitik
Matchning
Arbetsmarknadens
funktionssätt
Jämviktsarbetslöshet
Parternas
agerande
Arbetskraftens
tillväxt och
sammansättning
Ekonomiskt
utbyte av
att arbeta

26. Förutsättningar finns för att arbetslösheten
varaktigt kan minska efter 2015
• Nedväxling av tillväxten i arbetskraften
• Löneutvecklingen kan dämpas ytterligare av det
ökade utbytet av att arbeta
• En bred, om än långsam, återhämtning ökar
sannolikheten att de som varit utan jobb länge
blir erbjudna arbete

27. Finns dock risk för att arbetsmarknadens
funktionssätt inte på egen hand
ger 6 procents arbetslöshet
• Lågkonjunkturen fortsätter
– Fortsatt hög långtidsarbetslöshet
– Utsatta grupper får det fortsatt svårt
• Löneutvecklingen inte känslig för
långtidsarbetslöshet
• Centrala avtal indikerar inte någon ökad
hänsyn till arbetslösheten
• Oförändrad lönespridning
 Fortsatta politiska åtgärder sannolikt nödvändiga
för att arbetslösheten varaktigt ska kunna minska ned
mot 6 procent

28. Jämviktsarbetslöshet 6,5-7 procent
2006-2015
Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften
11
11
10
10
9
9
8
8
7
7
6
6
5
97
99
01
03
05
07
Arbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet
09
11
13
15
17
19
21
5

29. Två dataanalyser :
- Löneandelens utveckling
- Löneskillnader mellan män och kvinnor

30. Löneandelen är ingen central ekonomisk variabel
• Klassisk fråga inom nationalekonomin och bland
arbetsmarknadens parter
• Visar hur förädlingsvärdet fördelas mellan
arbetstagare och kapitalägare
• Stora variationer över konjunkturcykeln
• Jämvikten kan förändras över tiden
• Lägre löneandel behöver inte ske på löntagarnas
bekostnad
– Mer kapitalintensiv produktion kan ge lägre löneandel och
högre reallöner

31. Flera faktorer till minskade löneandel lyfts fram i
internationell forskningslitteratur
• Teknologisk utveckling
• Globalisering
• Minskad facklig styrka
• Men…
– Faktorer samvarierar, svårt att mäta relativ betydelse
– Utvecklingen skiljer kraftigt mellan länder
– Val av tidsperiod av stor betydelse

32. Offentlig debatt kring löneandelen senaste året
• ”Lönesänkarna”
– Dokument inifrån SVT (2013)
• ”Den sänkta löneandelen”
– Svensk antologi (2013)
• ”Dokumentären vilseleder om lönerna”
– Lars Calmfors, Dagens Nyheter (2013)

33. Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt
Trendmässig löneandel i näringslivet och
tillverkningsindustrin i Sverige
Procent
95
95
90
90
85
85
80
80
75
75
70
70
65
65
60
70
75
80
85
90
95
00
05
10
60
Näringslivet, SCB
Näringslivet, EU-KLEMS
Tillverkningsindustrin, SCB
Tillverkningsindustrin, EU-KLEMS
Anm. Näringslivet är exklusive jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning,
petroleumraffinaderier, småhus, fritidshus, utbildning, hälso- och sjukvård.
Tillverkningsindustrin är exklusive petroleumraffinaderier.

34. Könsuppdelad arbetsmarknad förklarar merparten
av löneskillnader mellan män och kvinnor
Tabell 1 Medellön för män och kvinnor samt total, förklarad
och oförklarad löneskillnad, 2012
Kronor och procent
Män
Kvinnor
Total
Förklarad
32 085
27 609
16,2
10,4
5,8
Privat sektor
32 236
28 292
13,9
5,7
8,2
Offentlig sektor
31 282
26 850
16,5
12,2
4,3
Hela arbetsmarknaden
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.
Oförklarad

35. Löneskillnaderna minskar successivt
Löneskillnadens utveckling, hela arbetsmarknaden
Procent
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
05
06
Oförklarad
Förklarad
07
08
09
10
11
12
0

36. Liten och fallande oförklarad löneskillnad hos
arbetare i privat sektor
Löneskillnadens utveckling, arbetare i privat sektor
Procent
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
05
06
Oförklarad
Förklarad
07
08
09
10
11
12
0

37. Störst löneskillnader i tjänstemannayrken
Löneskillnadens utveckling, tjänstemän i privat sektor
Procent
45
45
40
40
35
35
30
30
25
25
20
20
15
15
10
10
5
0
5
05
06
Oförklarad
Förklarad
07
08
09
10
11
12
0

38. Viktiga slutsatser i årets rapport
• Centrala avtalsnivåer normala givet konjunkturläget
• Strukturella problem på arbetsmarknaden hotar
varaktig nedgång i arbetslösheten
• Oförändrad lönespridning 2000-2012
• Fallande löneandel i Sverige – delvis en myt