Bjud in alla elever i matematiken - 20 okt 2014
•
0 j'aime•424 vues
Lisa Björklund Boistrup, Linköpings universitet 20 okt 2014 HT 201414
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
Similaire à Bjud in alla elever i matematiken - 20 okt 2014
Similaire à Bjud in alla elever i matematiken - 20 okt 2014 (20)
Plus de Lärarrummet
Plus de Lärarrummet (20)
Bjud in alla elever i matematiken - 20 okt 2014
- 1. L I N K Ö P I N G 2 0 O K T O B E R 2 0 1 4 L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T Bjud in alla elever i matematiken 2
- 2. Denna seminarium Inledning utifrån ett övergripande perspektiv Uppföljning av önskemål från Moment B (1): - Bedömningsdiskurser i matematik - Förmågor i matematik – kopplat till muntlig kommunikation i matematik och till arbete med huvudräkning Diskussion om elevenkätsresultat Uppföljning av några önskemål från Moment B (2) Avslutning
- 3. Matematikundervisningens tomma lådor 2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
- 5. Öppenhet med matematik Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger Resonemang tar tid 1. Gör det fort och gör det rätt 2. Vad som helst duger 3. Allt kan tas som utgångspunkt för en diskussion 4. Resonemang tar tidResonemang tar tid Öppenhet med matematik Gör det fort och gör det rätt Vad som helst duger
- 7. Förmågor/kompetenser i litteraturen matematiskt tänkande, matematisk argumentation, modellerande, problemställning och lösning, representation, symboler och formellt språk, kommunikation Redskap (de Lange m.fl., 1999)
- 8. Problemlösningsförmåga Resonemangsförmåga Förmåga att tillämpa metoder Representationsförmåga Förmåga att göra kopplingar (till exempel mellan matematiska begrepp) Kommunikationsförmåga (Lithner m.fl., 2010)
- 9. Tankegång Problemhantering Modellering Resonemang Representation Symboler och formalisering Kommunikation Hjälpmedel (Niss & Højgaard Jensen, 2011, se också Dahlstedt, 2014)
- 10. Förmågor i kursplanen i matematik Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
- 11. Förmågor i kursplanen i matematik formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, Problemlösning använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp Använda och analysera matematiska begrepp välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, Välja och använda metoder föra och följa matematiska resonemang Resonemang använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser. Kommunikation
- 12. Förmågor i kursplanen i matematik Problemlösning Använda och analysera matematiska begrepp Välja och använda metoder Resonemang Kommunikation
- 13. Förmågorna i två projekt från HT13 Muntlig kommunikation inom algebra – hur bedömer vi det? (Norrköping) Matematikens fem förmågor och huvudräkning (Linköping)
- 14. Muntlig kommunikation inom Algebra-projektet Muntlig kommunikation specifikt Berätta Använda olika uttrycksformer Fråga Ifrågasätta Lyssna Använda terminologi
- 15. Muntlig kommunikation inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot muntlig kommunikation: Hur gick det när ni talade med varandra? Vad sa du då? ’ Vad sa din kompis? Lyssnade du? Kan du visa din beräkning med någon annan uttrycksform också?
- 16. Resonemangsförmågan i Algebra-projektet Resonemang Förklara Redogöra för Argumentera Dra slutsatser
- 17. Resonemang inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot resonemang: Hur tänkte du först när du räknade, hur gjorde du sedan? Varför gjorde du så? Hur vet/tror du att beräkningen/svaret stämmer? Kan du berätta hur kamraten ”tänkte” (alternativt resonerade).
- 18. Begreppsförmågan i Algebraprojektet Kommuni- kation om begrepp Använda Beskriva Använda teminologi Analysera Definiera
- 19. Begreppshantering inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot begreppshantering: Vad innebär detta? Vad kallas detta? Varför valde du det sättet att räkna?
- 20. Metodförmågan i Algebra-projektet Kommuni- kation om metoder Beskriva metoder Visa och berätta
- 21. Metodhantering inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot metodhantering: Hur tänkte du (först)? Vilka strategier har du använt? Hur gjorde du när du räknade?
- 22. Problemlösning i Algebra-projektet Kommuni- kation om problem- lösning Analysera Planera Bestämma strategier Redovisa och utvärdera lösningar
- 23. Problemlösning inom Huvudräkningsprojektet Frågor som riktar uppmärksamheten mot problemlösning Vad kan svaret ungefär bli? Vad tyckte du var svårt när det gäller beräkningar?
- 24. Ett annat innehåll Om innehållet i stället skulle handla om bråk, vilka aktiviteter och frågeställningar kan vi tänka oss? Åk 1-3 ” Naturliga tal och enkla tal i bråkform och deras användning i vardagliga situationer.”
- 25. Åk 4-6 ” Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Tal i procentform och deras samband med tal i bråk- och decimalform.”
- 26. Åk 7-9 ” Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer.”
- 29. Visa hur du löser uppgift 1. 1. Vilket av talen 0,3 och är störst? --------------------------------------------- Uppgift 1 Exempel på rimliga svar samt stöd för analysen 1/3 Olika motiveringar är möjliga, till exempel: 1/3 = 0,3333 ... 0,3 = 3/10 = 9/30 och 1/3 = 10/30 I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat detta kunnande: • Kunskap om tal i bråk- och decimalform. I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat dessa missuppfattningar/brister: • Missuppfattningen att 1/3 är exakt lika med 0,3.
- 31. Enkät 1. Berätta några saker som du kan i matematik. 2. Berätta några saker som du behöver (eller skulle vilja) lära dig i matematik. 3. Vem ser till att du inte tänker på annat när du har matte? 4. Hur vet du vad du kan i matematik? 5. Vad kan du göra för att lära dig sådant du inte kan ännu? 6. Brukar du säga till om något är för lätt eller svårt i matematiken? Vad kan du säga då? 7. Berättar du någon gång för din lärare vad du tycker om matematiken i skolan? Vad kan du säga då?
- 32. Snabba frågor och ”svar” Hur organisera för att få bra bedömningstillfällen? Mognad i matematik? Varför tappar de sugen i mellanstadiet? Hur arbetade eleverna med matematik i loggboken? Hur arbetade man med de yngre eleverna? Hur får man elever som inte är så pratglada att kommunicera matematik?
- 33. Små förändringar kan medföra stora skillnader En samling möjliga uppmärksamhetsfokus under närmaste undervisningsperiod? Smalt mål? Hjälpa lärarstudenter inför sin första tid som lärare att fokusera på ett smalt mål för sin särskilda uppmärksamhet Kvaliteten på kommunikationen i ett matematikklassrum är långt viktigare än om det t.ex. används en lärobok. Vikten av att respektera lärare på fältet och nyansera samtalet om matematikundervisningen. Nytta för kompetensutveckling i matematikämnets didaktik
- 34. Elev-logg-böcker
- 35. Lärares strategier Att bjuda in eleverna i bokens möjliga användning Teman i boken: Vad behöver jag komma ihåg i matematik? Vad kan jag nu om något specifikt i matematik? Reflektioner om mitt lärande i matematik Vad önskar jag mig av kommande undervisning i matematik Utformningen är viktig Lärares åter- och framåtkopplingar är centrala
- 36. Andra lärarstrategier Sträva efter att skrivandet i och om matematik inte blir en begränsning Hitta en fungerande struktur för arbetet med logg- boken Välja tidpunkt så att eleverna orkar skriva.