Bjud in alla elever i matematiken - Norrköping 9 okt 2018
1. N O R R K Ö P I N G 8 O K T O B E R 2 0 1 4
L I S A B J Ö R K L U N D B O I S T R U P
L I N K Ö P I N G S U N I V E R S I T E T
Bjud in alla elever i matematiken 2
2. Denna seminarium
Inledning utifrån ett övergripande perspektiv
Uppföljning av önskemål från Moment B (1):
- Förmågor i matematik – kopplat till muntlig
kommunikation i matematik och till arbete med
huvudräkning
Diskussion om elevenkätsresultat
Uppföljning av önskemål från Moment B (2):
- Blandad frågelista
Avslutning
4. Öppenhet med
matematik
Gör det fort
och gör det
rätt
Vad som helst
duger
Resonemang
tar tid
1.
Gör det fort och
gör det rätt
2.
Vad som helst
duger
3.
Allt kan tas som
utgångspunkt för
en diskussion
4.
Resonemang tar tidResonemang
tar tid
Öppenhet med
matematik
Gör det fort
och gör det
rätt
Vad som helst
duger
5. Vad har vi för nytta av de internationella
studierna i matematik?
Astrid Pettersson
LUMA 26 september 2014
6. Efter all den debatt som följt efter att PISA-
resultaten offentliggjordes är vi nog mest
betjänta av att
sätta PISA i ett sammanhang
och grunna på vad de internationella
mätningarna visar
och vad de kan användas till och vad de inte
kan användas till.
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
7. PISA 2000 – 2012 Matematik
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
510 509
502
494
478
460
470
480
490
500
510
520
530
540
550
560
PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012
Sverige
Finland
Island
Danmark
Norge
8. PISA 2012, genomsnittlig årlig förändring av medelvärdet i
matematik
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
9. PISA 2012, hög- och lågpresterande 2003-2012
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
10. Negativ inverkan på provresultat
Skolk -52p
Ängslan -38p
Sen ankomst -30p
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
11. Svag positiv inverkan på
provresultat
Matematikaktiviteter utanför skolan
+5p
Matematisk omgivning +5p
Samhörighet +7p
Relationen till lärarna + 10p
Klassrumsklimatet + 12p
Matematiska ambitioner +14p
2014-12-18/ Astrid Pettersson
12. Starkare positiv inverkan på
provresultat
Attityder +18p, +14p
Motivation +26p, +21p
Uthållighet +30p
Förmåga att lösa problem +35p
Självvärdering +37p, +49p
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
13. Undervisningen…
Formativ bedömning och lärarorienterad
undervisning används i ungefär lika stor
utsträckning i Sverige som i OECD
Kognitiva aktiviteter används i betydligt
mindre utsträckning i Sverige än i OECD
Elevorienterad undervisning används i
betydligt större omfattning i Sverige än i
OECD
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
14. Elevorienterad undervisning
Läraren ger olika uppgifter till
klasskamrater som har svårt att lära sig
och/eller till dem som kan gå vidare
snabbare
Läraren delar ut projektuppgifter som tar
minst en vecka att genomföra
Läraren låter oss arbeta i smågrupper för
att komma fram till gemensamma
lösningar på problem eller uppgifter
Läraren ber oss hjälpa till att planera
klassrumsaktiviteter eller teman
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
15. Lärarorienterad undervisning
Läraren ställer upp tydliga mål för vår
inlärning
Läraren ber mig eller mina klasskamrater
att visa hur vi har tänkt eller resonerat
Läraren ställer frågor för att kontrollera
om vi har förstått det som undervisats
I början av lektionen gör läraren en kort
sammanfattning av den förra lektionen
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
16. Formativ bedömning
Läraren talar om för mig hur bra det går för
mig på matematiklektionerna
Läraren berättar för mig om mina starka och
svaga sidor i matematik
Läraren talar om vad som förväntas av oss
när vi får prov, läxförhör eller uppgifter
Läraren talar om för mig vad jag måste göra
för att bli bättre i matematik
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
17. Kognitiva aktiviteter
2014-12-18/ Astrid Pettersson, MND
Läraren ställer frågor som får oss att reflektera
Läraren ger oss problem som kräver att vi tänker
under en lång tid
Läraren ger oss problem där det inte finns någon
omedelbart tydlig lösningsmetod
Läraren hjälper oss att lära av våra misstag
Läraren ber oss förklara hur vi har löst ett
problem
Läraren ger oss problem som kan lösas på flera
olika sätt
19. “Matematikresultaten/kunskaperna sjunker alltmer
i Sverige. Förr ägnade man inte alls samma fokus
åt reflektion/argumentation...förmågor. Ändock
presterade dåtidens elever på en högre nivå.
Utifrån forskning, vad kan detta bero på?”
21. Öppenhet med
matematik
Gör det fort
och gör det
rätt
Vad som helst
duger
Resonemang
tar tid
1.
Gör det fort och
gör det rätt
2.
Vad som helst
duger
3.
Allt kan tas som
utgångspunkt för
en diskussion
4.
Resonemang tar tidResonemang
tar tid
Öppenhet med
matematik
Gör det fort
och gör det
rätt
Vad som helst
duger
23. Förmågor/kompetenser i litteraturen
matematiskt tänkande,
matematisk argumentation,
modellerande,
problemställning och lösning,
representation,
symboler och formellt språk,
kommunikation
Redskap (de Lange m.fl., 1999)
26. Förmågor i kursplanen i matematik
Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna
sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin
förmåga att
formulera och lösa problem med hjälp av matematik
samt värdera valda strategier och metoder,
använda och analysera matematiska begrepp och
samband mellan begrepp,
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att
göra beräkningar och lösa rutinuppgifter,
föra och följa matematiska resonemang, och
använda matematikens uttrycksformer för att samtala
om, argumentera och redogöra för frågeställningar,
beräkningar och slutsatser.
27. Förmågor i kursplanen i matematik
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och
metoder,
Problemlösning
använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp
Använda och analysera matematiska begrepp
välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa
rutinuppgifter,
Välja och använda metoder
föra och följa matematiska resonemang
Resonemang
använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och
redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.
Kommunikation
28. Förmågor i kursplanen i matematik
Problemlösning
Använda och analysera matematiska begrepp
Välja och använda metoder
Resonemang
Kommunikation
29. Förmågorna i två projekt från HT13
Muntlig kommunikation inom algebra – hur
bedömer vi det? (Norrköping)
Matematikens fem förmågor och huvudräkning
(Linköping)
30. Muntlig kommunikation inom Algebra-projektet
Muntlig
kommunikation
specifikt
Berätta
Använda olika
uttrycksformer
Fråga Ifrågasätta
Lyssna
Använda
terminologi
31. Muntlig kommunikation inom
Huvudräkningsprojektet
Frågor som riktar uppmärksamheten mot muntlig
kommunikation:
Hur gick det när ni talade med varandra?
Vad sa du då? ’
Vad sa din kompis?
Lyssnade du?
Kan du visa din beräkning med någon annan
uttrycksform också?
33. Resonemang inom Huvudräkningsprojektet
Frågor som riktar uppmärksamheten mot
resonemang:
Hur tänkte du först när du räknade, hur gjorde du
sedan?
Varför gjorde du så?
Hur vet/tror du att beräkningen/svaret stämmer?
Kan du berätta hur kamraten ”tänkte” (alternativt
resonerade).
40. Ett annat innehåll
Om innehållet i stället skulle handla om bråk, vilka
aktiviteter och frågeställningar kan vi tänka oss?
Åk 1-3 ” Naturliga tal och enkla tal i bråkform och
deras användning i vardagliga situationer.”
41. Åk 4-6 ” Tal i bråk- och decimalform och deras
användning i vardagliga situationer. Tal i
procentform och deras samband med tal i bråk- och
decimalform.”
42. Åk 7-9 ” Centrala metoder för beräkningar med tal i
bråk- och decimalform vid överslagsräkning,
huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga
metoder och digital teknik. Metodernas användning i
olika situationer.”
43.
44.
45. Visa hur du löser uppgift 1.
1. Vilket av talen 0,3 och 1 är störst?
---------------------------------------------
Uppgift 1 Exempel på rimliga svar samt stöd för analysen
1/3
Olika motiveringar är möjliga, till exempel:
1/3 = 0,3333 ... 0,3 = 3/10 = 9/30 och 1/3 = 10/30
I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat detta
kunnande:
• Kunskap om tal i bråk- och decimalform.
I arbetet med denna uppgift kan eleven visa bland annat dessa
missuppfattningar/brister:
• Missuppfattningen att 1/3 är exakt lika med 0,3.
46. Hur ska vi på bästa sätt träna begrepp med
eleverna?
Vad är nyttan med skriftlig huvudräkning i stället
för att lära isg uppställningar?
Är det möjligt att bedöma elever som ännu inte har
ett matematiskt språk?
Hur bedömer vi elever som har språkförsening?
Hur ska man "utbilda" eleverna till att vara
varandras resonemangspartners då läraren inte
hinner med att vara hos dem tillräckligt?
48. Enkät
1. Berätta några saker som du kan i matematik.
2. Berätta några saker som du behöver (eller skulle vilja)
lära dig i matematik.
3. Vem ser till att du inte tänker på annat när du har
matte?
4. Hur vet du vad du kan i matematik?
5. Vad kan du göra för att lära dig sådant du inte kan
ännu?
6. Brukar du säga till om något är för lätt eller svårt i
matematiken? Vad kan du säga då?
7. Berättar du någon gång för din lärare vad du tycker om
matematiken i skolan? Vad kan du säga då?
49. Skrivande och självreglering
Självreglering handlar om att eleven håller uppsikt
över sitt lärande, håller fokus i arbetet och ingriper i
matematikundervisningen utifrån sitt lärande.
Agens
50. En av frågorna i enkäten berörde "vad kan du inom
matematik?". Hur får vi eleverna att se helheten i
matematiken, samtidigt som fokus bibehålls på det
som bearbetas för tillfället? Hur synliggörs
matematiken och görs levande? Finns någon modell
som testats och som visat sig framgångsrik?
52. Är det bra att uppmana eleverna att använda sina fingrar som
konkret material eller ska man undvika det och i så fall varför?
Tips på hur man tränar rimlighetsbedömning?
Finns det någon bra matematiksbegreppslista för högstadiet?
"Fusklappar" på väggen! Ska de vara kvar på prov-tillfällen? Bytes
ofta?
Hur skapar man tid för att nå djupare in i resonemang?
Är det realistiskt att tro att man kan genomföra bedömning på
klasser i storlek 25-30 st elever när man är ensam lärare i klassen?
Vad ska man göra med elever som inte hänger med vid muntliga
genomgångar/diskussioner i stor grupp?
Hur kan man undvika att känna stressen med att hinna matteboken
och känna att vi inte hinner bedöma vissa områden till en viss
termin?
53. Små förändringar kan medföra stora skillnader
En samling möjliga uppmärksamhetsfokus under
närmaste undervisningsperiod? Smalt mål?
Hjälpa lärarstudenter inför sin första tid som lärare
att fokusera på ett smalt mål för sin särskilda
uppmärksamhet
Kvaliteten på kommunikationen i ett
matematikklassrum är långt viktigare än om det t.ex.
används en lärobok.
Vikten av att respektera lärare på fältet och nyansera
samtalet om matematikundervisningen.
Nytta för kompetensutveckling i matematikämnets
didaktik