Digital tentamen II - SUNET Inkubator. Utvecklingsmöjligheter för digital tenteman.
1. DIGITAL TENTAMEN II
– SUNET INKUBATOR
Utvecklingsmöjligheter för digital tentamen
Mats Brenner, Projektledning Digital tentamen II
- IKT-pedagog vid Högskolan i Gävle – Learning Center
2018-10-03
SUNET-dagarna 2018 | KARLSTADS UNIVERSITET
2. Nationellt projekt – Digital tentamen II
Projekt Digital tentamen
genomfördes under år 2015. Under
hösten 2017 och 2018 så fortsätter
projektet Digital tentamen II.
Rapporten Datoriserad tentamen
(170 sidor) – som ger en översikt hur
digitalisering av arbetsprocesserna
kan genomföras från ax till limpa av
den traditionella papperstentamen
med salsskrivning.
Webbplats: http://bit.ly/2zmN4y6
https://wiki.sunet.se/display/Inkubator/Digital+Tentamen+II
3. Projekt Digital tentamen II – takten ökas!
Uppdrag
Huvudmålet med projektet Digital Tentamen II är att skapa en fortsatt
grund för lösningar runt digital tentamen för samt vidareutveckla
samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan lärosäten.
4. Projekt Digital tentamen II – projektavslut
Aktiviteter under hösten 2018
• Informationsarbete och erfarenhetsspridning; På plats på landets
lärosäten, konferenser, webbinar, webbplats och inom ITHU
• Stöd kring integrering med LADOK3 och andra beroendesystem
• Underlag för eventuell gemensam systemlösning för datoriserad
tentamen, utifrån befintlig kravspecifikation (från projektet Digital
Tentamen, 2015).
5. Lärosäten inför nu datoriserad tentamen
• Införs nu på bred front datoriserad tentamen, både med studenternas
egna datorer (BYOD) och med lärosätes datorutrustning.
• Testverktyget i sina lärplattformar används, andra har upphandlat
speciellt anpassade systemlösningar för e-exam/digitala tentamen.
• Lärare, IKT-ped och pedagogiska utvecklare testar, kompetens-
utveckling kring frågetyper, lär sig systemlösning och arbetar in
rutiner med tentabokning. Tentavärdar utbildas.
• IT-arkitekter involverade, integreringslösningar bl a LIS (IMS-One
Roster)
• Studenter är positiva
6. Status hos lärosätena?
• Förvaltningsläge: Sophiahemmet högskola, GU, KAU, JU, ORU, LU
(juridiska, medicinska), SU, HiG, UU nu senast klar med upphandling
klar/integrering/utrusta lokaler etc.
• På väg: Flera universitet har pilotprojekt, förstudier, projektgrupper eller
upphandling t ex MDH, LU, HB, UMU etc.
• Flera universitet har test licenser med leverantörer – har pilottestning.
• Universitet som inte startat: KTH, Linnéuniversitetet, Linköpings
universitet, Södertörns högskola, Mittuniversitetet.
Se projektet webbplats för uppdatering > Frågor och svar
7. Digitaliseringen på lärosätena
1. Lärplattformar, LMS
2. Webb- och videokonferenssystem
3. Mediaportaler och appar
4. Pågång: Systemlösningar för digital tentamen
5. Fler kan använda: Integreringar mellan beroendesystem (LIS, LTI etc)
6. Diskuteras/Få använder: E-portföljer
7. Påbörjat: AR och VR samt spelbaserat lärande
8. Nya former för digital autentisering som iris, finger och
ansiktsskanning
8. De kritiska faktorerna vid införandet
Ledarskap från toppen
Institutionellt engagemang och investeringar
Robust och tillförlitlig infrastruktur
Effektivt och tillgängligt stöd & utveckling för akademisk personal
Förmåga att demonstrera fördelarna av upplevelse för student, lärare
och administrativ personal
Evidensbaserat beslutsfattande och en kontinuerlig förbättringscykel
9. Digital tentamen är…
Digital transformation & verksamhetsutveckling
• Ta position - börja pilottesta
• Välj rätt vågor - omvärldsanalys (bevaka, agera eller ignorera)
• Gör det mesta av vågorna (vad som ändå kommer) – ha engagemang, nyttja andras
erfarenheter och gör investeringar
1. Mobilisering – skapa pilottester och skapa projektgrupp med IT-avdelning,
tentabokning, IKT-stödorganisationen och sprid erfarenheter från andra lärosäten
2. Koordination – samverka med alla nödvändiga intressenter för rutiner och
kompetensutveckling samt upphandla robust systemlösning
3. Acceleration – skala upp, integrera och ständiga förbättringar med datastöd
10. Kritiska designprinciper – digitalisering
• Underhållsmässighet: Om lösningen kan anpassas eller återanvändas för att möta mer än
ett behov/möta flera behov.
• Kompatibilitet: Om lösningen kan dela information med andra lösningar så att användare
kan dra fördel.
• Effektivitet: Om lösningen driver kostnads- och tidsbesparingar.
• Maintainability: Whether the solution can be adapted or reused to meet more than one
need.
• Compatibility: Whether the solution can share information with other solutions such that
users can benefit.
• Efficiency: Whether the solution drives cost and time savings.
REF: When.. ”decide that the fundamental design principles for supporting educational technology are agility and
interoperability – all technology must enable adaptation to changing environments.” URL:
https://encoura.org/helping-institution-realize-vision-five-edtech-companies-watch/ och
http://pubs.opengroup.org/architecture/togaf8-doc/arch/chap29.html
11. Underhållsmässighet
– mål utveckla och förädla frågetyper/feedbackformer
• Underhållsmässighet: Om lösningen kan anpassas eller återanvändas
för att möta mer än ett behov/möta flera behov.
REF: IMS Question and Test Interoperability (Portable Custom Interaction) 1.0 Specification.
URL: https://www.imsglobal.org/assessment/pciv1p0cf/qti_portableCustomInteractionv1p0_v1p0.htm
FRÅGA: SUNET måste nog kunna framöver förvalta integrationskod – framförallt för e-tjänster
som SUNET upphandlar….
12. Kompabilitet - LTI
– målet är djup integration med andra system mer enkelt
REF: LTI Advantage: Learning Innovation at the Speed of Now
URL: https://www.imsglobal.org/lti-advantage-overview
URL: https://www.imsglobal.org/lti-advantage-overview#extensions
13. Kompabilitet (inte bara LTI…)
– mål API-integrering med LADOK3 (SIS, Student Information
System), LMS och andra beroende system
• Kompatibilitet: Om lösningen kan dela information med andra lösningar
så att användare kan dra fördel.
REF: What is OneRoster 1.1?
URL: https://www.imsglobal.org/oneroster-11-introduction
URL: https://www.imsglobal.org/activity/onerosterlis
OneRoster ® 1,1 löser behovet av säkert och
pålitligt utbyte av data/information, kursmaterial
och betyg mellan system. OneRoster stöder vanliga
.csv-filer för utbyte av data/information, men även
webbtjänster i realtid (med REST API).
14. Hela arbetsprocessen digitaliseras
Förberedelse Tentamen Bedömning
Rapportera
resultat
Modifierad och schematisk bild
för LADOK3-integrering med LIS
API till system för datoriserad
tentamen.
Utgångsbild av Johan Planmo
(180627), GU för DISA hos GU
med systemlösningen Inspera
Assessment och LADOK3.
15. Effektivitet
– mål bespara manuellt administrativt arbete och utveckla
formerna för kunskapsprövning och kvalitet i examination
• Effektivitet: Om lösningen driver kostnads- och tidsbesparingar.
Inputs
• What we invest … e. g. infrastrucure/integrations (LTI, LIS)
• Staff time, Tech expertice, Systems, Training, User Group
Outputs
• Less time on tasks for teachers
• Better student experiences
Outcomes
• Lower indirect costs and costs per exam
• Better quality och flexible forms of exams
16. Salstentan – en av flera examinationsformer
Studenter och elever i Sverige är inte så vana
med summativa (High Stake) testsituationer.
Kortkortprovet, ja. Här finns en erfarenhet av
digitalt test/certifiering.
Men vi har inga inträdesprov (endast vid
konstnärliga utbildningar) eller t ex examensprov
som i Finland.
Test och provsituationer känns förstås ovant då
en inte gör de så ofta eller lärt sig studieteknik
för att fokusera på en större prestation under
längre tid, med tidspress. Högskoleprov är inte
avgörande för att söka till högre studier.
Lärarutbildningar har få eller inga salsskrivningar
som tentamen – mestadels används hemtentor
och gruppuppgifter.
REF: http://www.provainfact.se/publish/examination/9127-
Examinationsformer___vanliga_och_mindre_vanliga/index.html#/9291
17. Sista pappersbastionen…
Högskolan i Gävle har 47%
distansstudenter och 17000 studenter -
därför endast ca 8000 papperstentor.
Örebro universitet 66000
papperstentor, med 17000 studenter.
Jmf med Högskolan i Skövde, ca 8000
studenter med 22000 papperstentor.
Göteborgs universitet (GU) med
Chalmers ca 125000 papperstentor, ca
10000 digitala tentor 2017 enligt GU.
Linköping har minst 130000-140000
studenter som gör papperstentor (5000
tentor)
Större lärosäten som Uppsala och Lund
har över 100000 papperstentor vardera.
Totalt kan vi nog räkna med över
500000- 700000 papperstentor/år.
En del digitalisera!
Lärosätena ha alltför många papperstentor
fortfarande…
18. Salstentamen – fördelar och nackdelar
Fördelar
• Salsskrivningar är rättssäkra då det exempelvis minskar riskerna för
olika former av fusk.
• Formen är välbekant för de flesta studenter.
• Med genomtänkta strategier, uppgifter och bedömningsgrunder
kan djupinlärning stimuleras.
Nackdelar
• Salsskrivning kan vid ovarsamhet uppmuntra ytinlärning.
• Studenterna kan vara pressade av tidsbegränsningar och att vara i
form vid tillfället för salsskrivning
• Uppgifter som stimulerar djupinlärning kan ge hög rättningsbörda
för läraren.
19. Varför digital examination? Ett axplock.
• Studenter skriver stora mängder för hand – svårtydd textmassa. Studenten kan inte redigera. Efter 70 min skrivkramp. Möjlighet förkorta
examinationstiden.
• Studenten kan använda verktyg som de är vana vid – sin egen dator, ordbehandlare eller webbläsare.
• Rättningen för lärare eller grupp av lärare underlättas.
• Automatisk överföring till Ladok möjlig.
• Möjliggör nya former av examinationer, studenter kan kommentera filmklipp, kommentera direkt i pdf-dokument.
• Ytterligare stärka anonymiteten. Ökar rättsäkerheten.
• Eliminera transport av papper, risk för borttappad tenta minskar – ökar rättssäkerheten
• Utlämnings av olika former av examinationer kan elimineras d v s utlämnandet av tentamina
20. Vad kan
SUNET:s
LMS
Canvas?
Webbinar 24/10, kl. 14:00
Använda Canvas för digital
tentamen
Produktägare vid SUNET, Minette
Henriksson berättar om
möjligheterna och
begränsningarna att
använda Canvas för digital
tentamen.
Plats:
http://connect.sunet.se/tentamen
Granular API-
integrering med
Canvas – SUNET
likande BTH kan
vara ett
erbjudande och
lösningsförslag
från SUNET.
22. Frågan om gemensam upphandling
Upphandling via SUNET
LIS Integrering
LADOK3
Intresset
Kravspecifikation
Disclaimer/ansvarsfriskrivning:
”Det finns absolut mycket att lära
av de som lyckats bra, men
förutsättningarna runt om i
landet kan vara så olika för alla
lärosäten och fakulteter ska
kunna göra lika. (Jmf. Införandet
och arbetsrutiner kring LADOK3).”
23. FRÅGOR OCH TACK!
Mats Brenner, projektledning Projekt Digital tentamen II- SUNET
Inkubator
Kontakt: mats.brenner@hig.se , tfn: 026-64 82 18, 070-350 02 33
Webbsidan/kontaktadresser: http://bit.ly/2zmN4y6
https://wiki.sunet.se/display/Inkubator/Digital+Tentamen+II