Projekt Digital tentamen II - SUNET Inkubator, våren 2018
Digitala prov - så funkar det!
1. DIGITALA PROV SÅ
FUNKAR DET!
Mats Brenner, Högskolan i Gävle – Learning Center
2016-10-12 vid Framtidens Lärande, Stockholm
2.
3. Fördelar och/eller Nackdelar
Fördelar:
Ökade representationsformar för eleverna visa
sina kunskaper
Fler frågetyper för lärare att nyttja för
test/prov, automatisk rättning & feedback
4. Varför digitala prov? (OECD)
■ Huvudargumenten för att man i PISA 2015 helt har övergått till digitala prov…
■ 1:a – datormediet bättre motsvarar elevernas användning av information och
kommunikation
■ 2:a – vill kunna pröva elevernas förmåga göra naturvetenskapliga undersökningar och
deras förmåga till problemlösning
■ 3:dje – vill uppnå effektivitet i provgenomförandet och få bättre precision i
mätningarna. Effektivtetsvinsterna handlar bl a om att slippa hantera och trycka
provhäften.
5. Nationella prov - digitalisering helt klar om
cirka sex (6) år...påverkar ditt lärarjobb...
■ Syftet med proven är att stödja lärarnas betygsättning (börjar 2018 - klart år 2022!)
■ 500 sidor – digitaliseringen bara en del av uppdraget
■ Perspektivet: Summativa test
■ Lärarnas Riksförbund: ” ..för lite och för försiktigt.”
■ Lärarperspektiv: Lätta på arbetsbördan
■ Infört redan i ett antal länder redan
■ Erfarenhetsgenerering igång redan – Skolverket testar redan
■ Behandlar fördelar och nackdelar med datorbaserade prov
6. Fördelar - datoriserade prov
(SOU 2016:25)
■ Hantering av proven underlättas och effektiviteten ökar, bl a genom papperslös
distribution samt förenklad datainsamling och resultatsammanställning.
■ Nya uppgiftstyper prövar andra kunskaper och förmågor.
■ Motivationshöjande för elever.
■ Ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning.
■ Ökad säkerhet, t ex elektronisk distribution.
■ Ekonomiska vinster på sikt.
■ Automaträttning av vissa uppgifter.
■ Kan främja datoranvändningen i undervisningen och påskynda skolornas uppgradering av
utrustning.
7. Nackdelar - datoriserade prov
(SOU 2016:25)
■ Stora uppgiftsbanker kan krävas om olika elever ska förses med olika uppgifter i ett
och samma prov eller om proven ska vara adaptiva.
■ Risk att elevernas förmåga att använda datorer prövas i stället för deras egentliga
kunskaper.
■ Datorovana hos vissa elever och lärare.
■ Bristande datortillgång, dålig prestanda och otillräckliga uppkopplingar.
■ Säkerhetsrisker, t ex fusk med hjälp av internet.
■ Stora initiala utvecklingskostnader.
8. Börja bottom up eller top down – storskaligt
summativt eller mindre formativa test
■ Återkoppling om provtagarens styrkor och svagheter (validering, diagnos) understöds – därmed
formativ bedömning
■ Att proven och deras innehåll riskerar att styra tekniken
■ Datorovana lärare och datorovana elever sätts på prov
■ Synsätt på kunskapsmätning och vad som är kompetens kan cementeras
■ Test som en lärsituation döljs
■ Immanent pedagogik (kulturell diciplinering) – förut papper penna, nu bara med datorn
■ Bedömningsmetoderna kan utvecklas, manuell bedömning med kriterier, medbedömning, extern
bedömning (objektivitet, likvärdighet)
■ Learning Analytic
■ Frågebanker kan utvecklas och hanteras via EDUPUB (interaktiva e-böcker)
E-assessment model and strategy
15. I din skola…
Skapa arbetsgrupp
Nuläge för lokaler, datorer/surfplattor och
IT-system
Testa systemlösningar/programvara
Arrangera inspirationsdag, konferensdag
om digitala prov/test på din skola
Andra skolor har hållit på i flera år – t ex i
Växjö…
Flertalet lärosäten inför detta nu
Viktigt lärarstudenter, lärarutbildare,
handledare på skolor kan detta...
■ Flödet för den som ska planera digitala prov,
test, valideringar etc
■ Tekniken (systemlösningen)
■ Lokaler (uppkoppling,WiFi)
■ Datorer (eleverna egna/skolans)
■ Säkerhet, kunna surfa eller ej vid test
■ Låta eleverna skapa quiz/frågor/test
Förberedelse Digitalt prov Rättning Efterarbete
16. Uppgiftstyper:
Vilka uppgifter man kan fånga
kunskaper med prov/test, med
olika uppgiftstyper/tester och prov
t ex – för studieuppgifter kan ju
vara:
• Iterativa (bygga på varandra)
• Ipsitiva (krav på förbättring
mellan versioner)
• Kumulativa (bygga på en
ansamling)