Lindén, M. & Matila, A. 2011. Kulturlämningar i kustskogarna. Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios publikationer.

1. Kulturlämningar i
KUSTSKOGARNA

2. Kulturlämningar i kustskogarna
I
den här broschyren hittar du informa- Det nationella skogsprogrammet till år
tion om kustskogarnas kulturlämningar 2015 förutsätter att kulturen som förknippas
och tips för hur skogsägare kan notera med våra skogar ska respekteras, bevaras
och bevara dem inom ramarna för ett nor- och utvecklas. Statsrådet har i sitt lands-
malt skogsbruk. Arbetet med skogarnas kul- bygdspolitiska program, som godkändes i
turlämningar är frivilligt och ska utgå ifrån februari 2007, förutsatt att arbetet med att
skogsägarens egna önskemål, behov och kartlägga kulturlämningsobjekten i våra pri-
målsättningar. vatskogar inleds. Målet med den här bro-
schyren är att stöda de här strävandena.
innehåll
Kulturlämningar i kustskogarna 2
identifiera kulturlämningar i skogsmark 4
Dokumentera kulturen i din skog 6
Vård av kulturlämningar 7
Kulturlämningar som en del av skogbruket 8
Exponera och exploatera skogarnas kulturlämningar 10
De vanligaste kulturlämningarna i skogsmark 12
Kontaktuppgifter 14
Kulturlämningarna en del av framtidens skogsbruk 15
Forsen vid Nummis
enligt karta från år 1782.
2

3. Varför ska vi notera skogarnas kulturlämningar?
K
unskapen om den egna skogen inne-
bär att man har tillgång till infor-
mation av många slag. Ett led i att
öka kännedomen om den egna skogen är
att ta reda på och dokumentera dess histo-
ria. Det är också viktigt att vi flyttar vidare
den kunskap och information om skogens
historiska arv som vi själva bär på till kom-
mande generationer.
Z topelius Boken om vårt land 1876
”Antingen du brukar jorden eller seglar på havt och
tjänar med handsyssla,
eller sköter ett hushåll eller gagnar med kunskaper
eller på vad ärligt sätt som helst förvärvar ditt bröd,
så se till, att du gör det fruktbart, som förr var öde!
Se till, att du lämnar någonting bättre efter dig, än
det du själv tog emot.
När du så gör, arbetar du för ditt land.”
Forsen vid Nummis som den ser ut på 2010-talet.
3

4. identifiera kulturlämningar i skogsmark
I
skogen kan du hitta lämningar och tecken en speciell händelse utspelats är en del av
på forna tiders verksamhet. Exempel på skogens kulturhistoria.
dessa är tecken på tidigare skogsbruks- I kustskogarna är också jaktlämningar
och skogsnäringar i form av tegar, tjärdalar, vanliga. Till dessa hör varggropar, fångst-
stenbrott, torvtäkter, malmletningsgropar, gropar och platser där människor bedrivit
dammar och kvarnar. Också speciella träd- och ännu idag bedriver både jakt och fiske.
slag som varit moderna under en kort period
inom skogsbruket och kulturväxter så som märken av kulturhistorian från
äppelträd, syrener och vinbärsbuskar är en
del av skogens kulturhistoria.
forntid till modern tid
En stor del av skogslandskapet har varit I skogarna kan du träffa på många olika mär-
bebott av både människor och kreatur. ken av en lång kulturhistoria från forntid till
Jordbrukets och torpens lämningar i skogs- modern tid. Fredade är stenålderslämningar,
landskapet utgör en del av skogarnas kul- fornlämningar och museala minnesmärken
turhistoria. Olika platsnamn och historier som skyddas med stöd av fornminneslagen.
förknippade med platserna är också en del De behandlas inte i den här broschyren.
av skogskulturen. Till och med en plats där Kulturobjekten i skogarna är minnen
4

5. från verksamhet som skett i skogen under längs de öppna fälten. Skogarna utnyttjades
senare tider. Skyddet av dessa objekt kan som allmänningar och var främst råvaruför-
skogsägaren själv besluta om. Kulturobjek- råd och rätt otrygga platser.
ten kan också vara objekt som är värdefulla Genom torparbosättningen blev skogar-
endast lokalt eller bara för skogens ägare na småningom bosatta. Många skogstorp är
själv. idag öde, kvar finns bara lämningar. En del
har förvandlats till fritidsbostäder eller bo-
med kulturen ändrar landskapet fasta små gårdar.
Också i vår skärgård finns lämningar av
Största delen av människoaktiviteten fanns i hemman, en del har förvandlats till fritids-
tidernas begynnelse längs vattendragen och bostäder, andra har blivit bofasta.
5

6. Dokumentera kulturen i din skog
H
istorier som kan förknippas med Genom att fotografera kulturobjekten i
en plats eller ett objekt i skogen är skogen och teckna ned koordinaterna för
värda att dokumenteras. platsen är det lättare att lokalisera den vid
Skriv upp berättelser och information behov t.ex. vid en avverkning eller i sam-
som finns om objekt i din skog och spara band med skogens övriga skötsel, om du så
den tillsammans med en bild av platsen eller önskar.
objektet, till exempel i skogsbruksplanen. Så Du kan använda klassificeringen för kul-
bidrar du till att spara historien för framti- turobjekt som presenteras i den här broschy-
den. ren vid beskrivningen av objektet.
6

7. Vård av kulturlämningar
V
ården av kulturarvsobjekt i skogs- ja förutom maskinkraft också traditionella
mark är frivillig och ska grunda arbetssätt och -metoder i arbetet.
sig på skogsägarens eget intresse Skötselarbetet kräver alltid långsiktig-
och målsättningar. Vården koncentreras till het i både planering och förverkligande. Det
skötseln av objekten och deras omgivning. lönar sig att fortlöpande sköta ett objekt som
Om skogsägaren önskar kan hon/han också man börjat arbeta med. Åtgärderna som of-
restaurera konstruktioner och göra repara- tast är småskaliga, kan grunda sig på en sköt-
tionsarbeten. När vårdarbetet är utfört kan selplan som vid behov kan ändras efterhand
det ibland bli aktuellt att också uppföra ser- som arbetet framskrider. I planen beskrivs
vicestrukturer. arbeten som utförs årligen och mera långsik-
Skötseln av vissa kulturobjekt i skogs- tiga målsättningar och planer. Skötseln av ett
mark kan vara arbetskrävande, medan andra kulturobjekt inleds alltid med insamling av
objekt inte kräver några ingrepp alls. Utnytt- information om objektet.
7

8. Kulturlämningar som en del av skogbruket
I
Finland utnyttjas privatskogarna kom- På synliga konstruktioner av kulturobjekten
mersiellt främst i form av virkespro- samt i närheten av konstruktionerna tas träd
duktion. Verksamheten grundar sig på och buskar bort, eftersom rötterna skadar
förnyelsearbeten, gallringar och slutavverk- konstruktionerna.
ning. I södra Finland ger skogsegendomen
i form av virkesproduktion en årlig avkast- Använd rätt metoder
ning på 3-5 procent. På senare tid har också
naturens mångfald, landskaps-, kultur- och Vid avverkningen kan skogsägaren välja att
rekreationsvärden blivit en del av skogsägar- sträva efter ett parkliknande slutresultat i
nas målsättningar. Skogsägaren kan själv beståndet eller förverkliga alldeles norma-
eller tillsammans med andra företagare ut- la skogsvårdsåtgärder. Planeringen beaktar
veckla också den här delen av skogens av- också helheten då objektet är en del av en ett
kastningsmöjligheter. kulturlandskap eller en vårdbiotop.
Vid planeringen av åtgärder på ett områ- Oberoende av vilken typ av avverkning
de med fornlämningar ska skogsägaren alltid som görs rekommenderar vi att avverkning-
ta kontakt med Museiverket. Vid avverk- en görs på bärande mark, så att markytan
ningar på platser med andra kulturobjekt och kulturobjektets konstruktioner inte ska-
kan skogsägaren däremot själv ta besluten. das.
Om du vill bevara ett kulturobjekt fälls
Skogsvårdande avverkningar träden som avlägsnas från objektets kon-
struktioner genom riktad fällning. Stam-
Vid skogsvårdande avverkningar utgår mål- marna vinschas bort eller dras igenom
sättningarna från skogsägarens ekonomiska processorn i riktning bort från objektet.
mål. Vid planering och förverkligande av Närtransporterna sköts med skogsmaski-
gallringar och slutavverkningar beaktas be- ner av lämplig storlek, vid en landskapsav-
varandet av forn- och kulturlämningar. Kör- verkning kan du till och med använda häst.
stråken planeras så att man inte kör på de Virket körs ut längs väl utmärkta körstråk.
synliga konstruktionerna av fornlämningar. Undvik också vid närtransporten att köra
Också kulturlämningarna kan med hjälp av över konstruktionerna.
små val och utan stora kostnader bevaras. Inget virke lagras på objekten eller i
deras omedelbara närhet. Grenar och toppar
Landskapsavverkningar samlas och bränns utanför området, flisas
i terrängen eller forslas bort för energian-
Målet för en landskapsavverkning är en vändning.
blandskog i vilken tall och lövträd gynnas
och fina friska ädla lövträd och enar bevaras.
8

9. 9

10. Exponera och exploatera skogarnas kulturlämningar
I
dag är skogen också ett attraktivt mål Vissa objekt behöver utrustning
som strövområde, för rekreation och tu-
rism. Sevärdheter i skogen, kultur- och För användningen av området kring kul-
naturstigar, evenemang som värnar om tra- turobjektet kan skogsägaren behöva staket,
ditioner, marknader och arbetsuppvisningar portar, avfallshantering el. dyl. Behovet av
är verksamhet som alla stöder t.ex. turism- konstruktioner varierar utgående från skogs-
näringen. ägarens önskemål, kulturobjektet och med
Skogens kulturlämningar kan omvand- hänsyn till säkerheten. Vissa objekt behö-
las till sevärdheter om skogsägaren så öns- ver ingen utrustning alls medan andra objekt
kar. Utöver skötseln av vegetationen kring kan kräva mera omfattande konstruktioner
kulturlämningar kan områdets skötsel bestå för att bevaras. Det kan också bli aktuellt att
av att planera, bygga och upprätthålla olika planera och uppföra skyltar och märka ut sti-
konstruktioner. Skogsägaren väljer själv vil- gar. Dessa planerar skogsägaren själv eller i
ken aktivitet som ska pågå vid ett kultur- samarbete med experter. Konstruktionerna
objekt. Målsättningen kan vara att bevara anpassas till terrängen utan att landskaps-
objektet för kommande generationer eller att helheten bryts och så att de fungerar.
utnyttja objektet för turism t.ex. i samarbete
med hembygdsföreningen.
10

11. 11

12. De vanligaste kulturlämningarna i skogsmark
K
platser och bryggplatser, kummel, kanaler,
ulturobjekten i skogsmark kan in-
sjömärken och olika vägskyltar.
delas i 16 klasser. Klasserna följer
museiverkets indelning för fornläm- Platser med tradition(6); källor, samlings-
ningar. platser, lekplatser, minnesplatser, platser
för någon historisk händelse, offerlundar
och platsnamn.
1) Boplatser
2) Begravningsplatser Händelseplatser(14): mötesplatser, slag-
3) Kyrkliga konstruktioner fält och platser där någon speciell händelse
4) Stenkonstruktioner har inträffat.
Konst och minnesmärken (13): Häll-
5) Färdvägar ristningar, hällbilder, kompassrosor, vä-
6) Platser med tradition och offerplatser dersträckspilar, totempålar och olika
7) Naturformationer konstobjekt, minnesskogar, arboretum och
8) Fyndplatser parker hör också till den här gruppen.
Naturformationer (7): grottor, jättekast
9) Jordkonstruktioner och speciella träd.
10) Grupper av (forn)lämningar Jordkonstruktioner (9): gropar, vallar och
11) Militära anläggningar dälder.
12) Anskaffningsplatser för råvaror
Arbets- och tillverkningsplatser (16):
fiskeplatser, fågeljaktplatser, gästgiverier,
13) Konst, minnesmärken
badplatser, fångstgropar, varggropar, häl-
14) Händelseplatser
sokällor, eldstäder, märkta träd, rösen från
15) Industri svedjebruk, tjärdalar, tegar och övergivna
16) Arbets- och tillverkningsplatser åkrar, lador, potatisgropar, stängsel och
portar, plantskolor.
Anskaffningsplatser för råvaror (12):
De vanligaste kulturobjekten som påträffas
sandtag, lertag, gruvor, malmletningsgro-
i skogsmark är: par.
Boplatser (1): så som torp och gamla hus-
grunder, övergivna trädgårdar och olika Industri(15): slagghögar, varv/båtslipar,
spår av bosättning, gamla arbetsredskap flottningsanläggningar, dammar, vatten-
och enskilda kulturväxter i skogen. drivna sågar/kvarnar.
Stenkonstruktioner (4); övergivna brunn- Militära anläggningar (11): löpgravar,
nar, källare, stenmurar och – gärdesgår- korsun, bunkrar, bröstvärn, torn och vall-
dar, gränsmärken och stenhögar samt olika gravar.
stenläggningar.
Färdvägar (5); stigar, förbindelseleder, (inom parentes nummer enligt Museiverkets
trappor, spångar, broar, vadställen, rast- klassificering)
12

13. 13

14. Kontaktuppgifter
S
kogsägaren kan vända sig till de lokala
landskapsmuseerna i frågor som gäl-
ler kulturlämningar i den egna skogen.
Skogscentralen och de lokala skogsvårdsför-
eningarna betjänar i frågor som gäller skogs-
bruksåtgärder vid och kring objekten.
Museiverket ska kontaktas om det finns
en fornlämning på ett avverkningsområde.
Uppgifter om kända fornlämningar finns
kommunvis i fornlämningsregistret:
http://kulttuuriymparisto.nba.fi.
LAnDSKAPSmuSEErnA Österbottens museum
www.nba.fi/sv/landskapsmuseer Museigatan 3-4, 65101 VASA
Borgå museum tfn (06) 325 3800
Statshusgatan 21, 06100 BORGÅ
tfn (019) 574 7500 muSEiVErKEt
www.nba.fi
Helsingfors stads museum - Nervandersgatan 13, 00101 Helsingfors
mellersta nylands landskapsmuseum tfn (09) 40 501
Sofiegatan 4, 00170 HELSINGFORS
tfn (09) 3103 6630 SKogSCEntrALEn
www.skogscentralen.fi
K.H.renlunds museum - mellersta
Österbottens landskapsmuseum KuStEnS SKogSCEntrAL
Långbrogatan 1-3 A, 67100 KARLEBY Sydkusten och Österbotten
tfn (06) 828 9474 tfn 020 772 61 00
Västra nylands landskapsmuseum tAPio
Ormnäsvägen 3, 10600 EKENÄS www.tapio.fi
tfn (019) 289 2500 Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio
Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors
Åbo museicentral tfn 020 772 9000
Fiskaregatan 4, 20101 ÅBO
tfn (02) 330 000
14

15. Kulturlämningarna en del av framtidens skogsbruk
K
ulturlämningarna i privatskogarna KuLturLämningAr i KuStSKogArnA
skyddas endast på skogsägarens eget
initiativ. Arbetet med att utveckla © Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio
metoderna för att kartlägga kulturobjekten Text: Maria Lindén, Airi Matila
i privatskogarna pågår. Kartläggningen kom- Bilder: Maria Lindén, Airi Matila, Mäntsälä
mer också i framtiden att utgå ifrån skogs- kommuns bildarkiv, Simo Virtanen
ägarnas eget intresse och initiativ. Ombrytning: Studio Lume
I Mäntsälä samlades under åren 2009- Publicerad på internet i september 2011
Den tryckta publikationen ISBN:
2011 in uppgifter om intressanta kulturobjekt 978-952-5632-11-8
i privatskogarna. På ett område som omfattar
30 000 hektar antecknades 200 objekt som Webbpublikationen ISBN: 978-952-5632-10-1
hade rapporterats av skogsägarna själva. Rekommenderad källhänvisning: Lindén, M. &
Olika projekt med anknytning till sko- Matila, A. 2011. Kulturlämningar i kustskogarna.
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapios publika-
garnas kulturobjekt kommer att pågå också tioner.
i framtiden. Intresserade skogsägare är väl-
komna med i arbetet.
M
ålet med den här broschyren är att ge skogsägaren inspiration och
kunskap om skogarnas kulturlämningar. I arbetet med att identifiera
och bevara skogarnas kulturlämningar är skogsägarna i nyckelpo-
sition. Den här broschyren är en del av projektet Forest Heritage developer
in joint cultural area som delfinansierats av Central Baltic Interreg IV A-pro-
grammet. I projektet samarbetade Riigimetsa Majandamise Keskus RMK, TTS
och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio.
15

16. Skogskultur i södra Finland
S
kogen har genom tiderna gett oss bygg- Skogen ger oss virke, landskap, turism,
material, bruksföremål, värme och rekreation samt natur- och kulturvärden.
mat. Med tiden har stenyxorna bytts Skogen är ekologi och ekonomi. Skogen är
ut mot motorsågar och självhushållning har också kultur i form av allt det som männis-
omvandlats till penninghushållning. kan tänker och gör i skogen.
Genom att synliggöra skogarnas histo- Skogens kulturella dimension hjälper oss
ria och de förändringar som skett kan vi se att märka hur vårt förhållande till skogen
vilka möjligheter skogen erbjuder oss inför ständigt förändras.
framtiden. När vi vet hur allt började och Mera information: www.metsavastaa.net/
vart vi är på väg ökar också förståelsen för kulturlamningar_i_skogsbruket
skötseln av skogen.
metsäkulttuuria Etelä-Suomessa
M
etsää on hyödynnetty rakentami- tuuriarvojen takia saa syvyyttä, kun tietää
seen, tarvekaluiksi, lämmitykseen mistä ollaan tultu ja mihin ollaan menossa.
ja ruuaksi. Matkan varrella kivi- Metsä on ekologiaa ja taloutta. Metsä on
kirveet ovat muuttuneet moottorisahoiksi ja myös kulttuuria, kaikkea ihmisen metsään
omavaraistalous rahataloudeksi. liittyvää ajattelua ja tekemistä. Kulttuurinen
Metsien menneisyyttä näkyväksi teke- näkökulma tunnistaa metsän ja ihmisen jat-
mällä ja muutoksia tarkkailemalla voi nostaa kuvasti muuttuvan suhteen.
esiin metsien tulevaisuuden mahdollisuuk- Lisätietoja: www.metsavastaa.net/metsa-
sia. Oman metsän hoito puun, maiseman, kulttuuri
matkailun, virkistyksen sekä luonto ja kult-
Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Metsätalouden kehittämiskeskus Tapio
Orrspelsgränden 4 00700 Helsingfors Soidinkuja 4 00700 Helsinki
tfn 020 772 9000, fax 020 772 9008 puh. 020 772 9000, fax 020 772 9008
tapio@tapio.fi, www.tapio.fi tapio@tapio.fi, www.tapio.fi
www.skogsreflexen.net www.metsavastaa.net
PEFC/02-44-12