Presentation av Sprao
•Télécharger en tant que PPTX, PDF•
0 j'aime•640 vues
Voksenopplæringens rolle for inkludering Hotell Bristol 13/11-14 Oslo
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
Tendances
Tendances (15)
Similaire à Presentation av Sprao
Similaire à Presentation av Sprao (20)
Plus de Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande
Plus de Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (20)
Presentation av Sprao
- 2. • ”Att hantera praktiken” av Karin Sandwall • Utvecklingsbehov av vår språkpraktik • Statsbidrag för utbildning i sfi 2014 Bakgrund
- 3. Språkpraktik och arbetslivsorientering Ett sfi-utvecklande projekt på Kompetenscentrum Gotland i Visby SPRAO
- 4. Julie ”Det är som en hobby för mig. Om jag är ledsen gör jag tårta, om jag är glad gör jag tårta och om jag saknar Filippinerna gör jag tårta.”
- 5. Victor ” Jag måste läsa rapporter och beställningar. De hjälper mig med nya ord. Alla är så snälla och trevliga här.”
- 6. • Kopplingsfrågor i klassrummet • Integreringsuppgifter – praktikläxor • Utvecklad samverkan mellan lärare och handledare Arbetsmodell - vår tolkning av Sandwalls arbetsmodell
- 7. Att höja kvaliteten på utbildningen genom att utgå från aktuell forskning knuten till de nationella målen. Att koppla sfi till världen utanför och bilda en länk mellan studerande och arbetsliv. Att förbereda för att språkpraktiken blir en helt integrerad och obligatorisk del av sfi för att svara upp mot de nationella målen. Syfte
- 8. Att stärka elevernas språkutveckling under praktikperioden Att sfi-utbildningen ska nå ökad flexibilitet i tid, rum och innehåll under praktikperioden Att sfi-utbildningen ska nå ökad individualisering under praktikperioden Att ge eleverna ökad kännedom om arbetslivets och arbetsmarknadens villkor Att arbetsgivare på Gotland får upp ögonen för våra elever Mål
- 9. 1. Kartläggningssamtal 2. Praktiksamordnare hittar praktikplats 3. Gruppmöte inför praktik 4. Introduktionsmöte på praktikplatsen 5. Lektion med praktikläxa varje fredag 6. Lärare besöker praktikplatsen 7. Utvärdering Så arbetar vi
- 10. Språkflöde Klassrum Bearbetning Analys Reflektion Jämförelser Praktikplats Observation Reflektion Insamling (iPad) Pröva igen Ta med ut Hämta in
- 11. • Interaktion - hämta in arbetsplatsspecifikt språk • Relationer – synliggöra koder och relationer • Arbetsuppgifter - synliggöra strukturer som styr fördelning av arbetsuppgifter • Lärande – visa hur vuxnas lärandeprocess ser ut Praktikläxor - vår tolkning av Sandwalls integreringsuppgifter
- 12. Fredrik, Fredrik, Fredrik, Fredrik och Fredrik En vanlig lektion
- 13. Elever ute i praktik
- 14. Undervisning som utgår från autentiskt språk Språkstöd på praktikplatsen Gemensamma lektioner en dag i veckan Praktikläxor Vad får praktikanten?
- 15. Ökad motivation Förbättrad kontakt med arbetslivet Ökad självkänsla Vad får praktikanten dessutom?
- 16. Nya perspektiv Nya idéer Potentiell arbetskraft Vad får arbetsplatsen?
- 17. Nya perspektiv Möjlighet att anpassa undervisningen till autentiskt språk på en arbetsplats Möjlighet att individualisera undervisningen Vad får läraren?
- 18. • Hitta platser • Frånvaro, avhopp • Inte gjort läxan • Tekniken • Logistiken Problem
- 23. Språkutveckling? Ökad flexibilitet? Ökad individualisering? Ökad kännedom om arbetslivet? Arbetsgivare får upp ögonen för våra elever? Ja, för de som är aktiva Ja Ja Ja Kanske Förväntade resultat
- 24. SPRAO integreras med ordinarie undervisning Obligatorisk språkpraktik för alla på sfi Fyra praktikperioder per år Vad händer sen?
- 26. • Kan detta användas i er verksamhet? På vilket sätt? • Hur kan arbetssättet utvecklas vidare? • Är det något vi har missat? Diskussionsfrågor
Notes de l'éditeur
- Presentation: Maud: lärare, praktiksamordnare, jobbat i 7år Anna: lärare, projektledare, jobbat i fyra år Kompetenscentrum: Före detta Komvux. Vuxenutbildning, vägledning, praktik, lärling, olika projekt, flyktingmottagning (?) Gotland: en vacker ö i Östersjön
- 1. Vi lyssnade på Karin Sandwall och läste hennes avhandling. Hennes forskning visar att elever på språkpraktik bara får prata ett par minuter om dagen. Hon har tagit fram en arbetsmodell för hur man skulle kunna göra praktiken bättre. 2. Vår språkpraktik var inte integrerad med undervisningen. Vi bestämde oss för att testa Karin Sandwalls arbetsmodell. 3. Statsbidraget använde vi till: praktiksamordnare som hittar platser, lärare som håller i lektioner och gör besök, iPads
- SPRAO är en ordlek. När elever i den svenska grundskolan får testa att vara ute på en arbetsplats kallas det PRAO – praktik och arbetslivsorientering. Vi lade till ett S för språk.
- Det här är Julie. Hon kom till Sverige 2009 och har läst sfi i fyra terminer. Hon har arbetat som kock och hennes dröm är att bli konditor. Julie har praktikplats på ICA Maxi. Där får hon göra tårtor och bakelser hela dagarna. Hon pratar mycket svenska med sina kollegor. När hon började sin praktik blev hon förvånad över två saker: 1) att hon fick nyckel och arbetskläder redan första dagen. Hon trodde att hon behövde visa att man kunde lita på henne först. 2) att man fikar så mycket på jobbet i Sverige! Två fikaraster på en arbetsdag. Så är det inte i Filippinerna. I januari börjar Julie på en restaurangutbildning.
- Det här är Victor. Han kom till Sverige 2010 och har läst tre terminer på sfi. Han är utbildad datorvetare men vill jobba med något praktiskt i Sverige. I Nigeria brukade han hjälpa till på hans morbrors bilverkstad. Han kunde redan laga bilar och byta däck men behövde lära sig vad allt heter på svenska. Victor fick praktikplats på en bilverkstad i Visby. Han får skriftliga instruktioner som han sedan utför. Hans handledare hjälper honom med språket och kontrollerar arbetet efteråt. Han tycker att han har lärt sig mycket svenska och blivit mindre blyg.
- Karin Sandwalls arbetsmodell består av tre moment. Det betyder att läraren kopplar samman praktiken med den vanliga undervisningen genom att ställa frågor till eleverna. När man pratar om Halloween kan läraren till exempel fråga eleverna om de stött på något Halloweenfirande på sina praktikplatser. Finns det speciellt pynt? Är man lediga? Får man klä ut sig? Har man personalfest? Bjuder man på godis? Det betyder att man ger eleverna uppgifter som de utför på sina praktikplatser. Vi ska berätta mer om praktikläxorna om en liten stund. Det betyder att läraren har tätare kontakt med handledaren. Läraren gör besök på praktikplatsen och hjälper till med kommunikationen, ger tips på hur man kan träna på språket, diskuterar lämpliga arbetsuppgifter och fångar upp yrkesspecifika ord/uttryck som vi sedan kan arbeta vidare med i klassrummet.
- Det första mötet mellan eleven, läraren och praktiksamordnaren. Eleven får berätta om sin bakgrund och sina långsiktiga mål. Vi diskuterar vilken praktikplats som kan vara lämplig. Eftersom det är svårt att hitta praktikplatser på Gotland måste vi komma överens om flera olika alternativ. Ett exempel är Mohammed, som är utbildad personlig tränare. Maud kontaktade alla gym och träningsanläggningar på hela ön men ingen kunde ta emot honom. Det slutade med att Mohammed gör praktik i en ICA-butik. Han trivs bra och lär sig mycket svenska, men är ändå besviken över att han inte fick göra språkpraktik inom sitt yrke. Maud ringer runt. (…) Vi samlar alla elever som har fått en praktikplats. Vi diskuterar allmänna frågor kring hur det är att göra praktik, hur man beter sig och vad man kan förvänta sig. Eleverna får diskutera sina förväntningar och farhågor. De utrustas med en iPad för att kunna göra sina läxor. Maud följer med eleven på ett första möte med handledaren på praktikplatsen. (…) Varje fredag mellan 8.00 och 11.30 har vi lektion. Då redovisar eleverna sin praktikläxa och vi diskuterar deras resultat. De får en ny praktikläxa varje vecka. Vi är tre lärare som delar upp ansvaret för eleverna. Den ansvarige läraren åker till praktikplatsen minst två gånger per period för att ge språkstöd, kolla hur det går, diskutera praktiken tillsammans med handledaren och eleven. (…?) Eftersom projektet fortfarande pågår är utvärderingen inte klar. Vi kommer att ta reda på hur handledarna, eleverna och lärarna har upplevt projektet.
- Här är den teoretiska modellen ur Karin Sandwalls avhandling. Språket flödar från klassrummet, ut på praktikplatsen och tillbaka in i klassrummet. Bearbetning: Vi förbereder praktikläxan, kontrollerar att eleven förstår vad den går ut på. Analys: Vi analyserar språket i filmer, text och bilder. Reflektion och jämförelser: Vi jämför med tidigare erfarenheter och med andra elevers praktikläxor. Observation: Eleven undersöker när och var språket blir synligt, det vill säga i vilket sammanhang läxan kan genomföras. Reflektion: Eleven jämför med tidigare erfarenheter. Insamling: Eleven samlar in språk via film, text och bild. Pröva igen: Eleven testar sina nya kunskaper på praktikplatsen.
- I Karin Sandwalls arbetsmodell finns integreringsuppgifter inriktade mot fyra olika områden. Vi har använt hennes förslag och testat om de fungerar i verkligheten. Våra praktikläxor är inriktade mot samma fyra områden. Det handlar om att analysera språket i olika kontexter. Det handlar om det sociala spelet på en arbetsplats. Det handlar om att analysera vilka arbetsuppgifter eleven får/kan göra. Vilka osynliga strukturer som styr en arbetsplats. Det handlar om att både elever, handledare och lärare ska få syn på hur vuxna lär sig något, t ex ett språk
- Så här ser en vanlig lektion ut. (Vi skulle egentligen visa den här filmen med den försvann i cyberrymden). Mohamd, som gör praktik på Svenska Spel, visar sin film som är en intervju med hans handledare. Uppgiften var att intervjua en person och fråga om det har hänt något roligt, spännande eller pinsamt på arbetsplatsen någon gång. Mohamds handledare berättar om när de skulle lösa ett problem på arbetsplatsen och fem personer som var inblandade hette Fredrik. Det tyckte handledaren var en rolig händelse. Eleverna som tittar i klassrummet skrattar och förstår varför det var roligt. Efter filmen diskuterar vi några svåra ord och vilken dialekt handledaren talar.
- Det här är Sonia. Hon gör praktik på Wayne’s Coffee. Hon har bott i Sverige i åtta månader och har en utbildning inom turism. Hon har precis börjat sin praktik och har inte fått lära sig kassan än. Hon har börjat prata med kunder litegrann, men känner sig ganska blyg. Hon pratar mycket svenska med sina kollegor. Hon hoppas att praktiken ska leda till jobb. Det här är Hashim. Han gör praktik på Swedbank. Han har bott i Sverige i ett år och är utbildad revisor. Han säger att han förstår allt om vad som händer på banken men att han behöver mer språk för att kunna arbeta på bank.
- Ett vanligt problem med sfi är att undervisningen byggs upp kring läromedel och annat typiskt ”skolmaterial”, som inte alltid stämmer överens med det språk som talas ute i verkligheten. Genom att hämta in autentiskt språk från arbetsplatser försöker vi komma närmare det språk som eleverna verkligen behöver när de ska ut och söka arbete. Ett annat problem med språkpraktiken har varit att elever kan känna sig ensamma och utelämnade på praktiken. Om de inte förstår har de ingen att fråga. Genom att läraren besöker praktikplatsen försöker vi stärka eleven och hjälpa till ”på plats”. Att ha gemensamma lektioner för alla som är ute på praktik ger en tydlig synergieffekt. Eleverna får tillgång till språk från en mängd olika arbetsplatser i en mängd olika branscher. De har mycket att lära av varandra. Fördelen med praktikläxorna är att de är anpassade efter vad varje elev behöver träna på vad gäller språket i arbetslivet. Fokus ligger inte på att skriva prov eller uppsatser utan att faktiskt stärka sin svenska på en arbetsplats.
- För skoltrötta elever kan det vara en spark i baken att få komma ut i praktik. De blir mer motiverade att lära sig svenska när de inser hur mycket jobbet handlar om att ha kunskaper i det svenska språket. Eleven utökar sitt kontaktnät och har ökad chans till att faktiskt få ett arbete. Några av eleverna i det här projektet har fått fortsätta som deltidsanställda. De får också ett intyg att visa upp inför framtida arbetssökande. Att vara på praktik stärker självkänslan. Eleverna känner att de klarar av sina arbetsuppgifter och att de är betrodda och behövda. De blir modigare och vågar prata med kollegor på fikaraster och i lunchrummet.
- Handledaren kan bli mer medveten om hur arbetsplatsen fungerar. Hen kan lära sig mer om hur livet ser ut i andra kulturer. Arbetsplatsen kan också få nya idéer om hur ett arbete kan utföras (det är inte säkert att det sätt vi alltid har gjort något på är det bästa). Man kan bli mer benägna att anställa invandrade svenskar. När man behöver anställa personal kan språkpraktikanten vara en lämplig person som redan är bekant med verksamheten.
- Lärarna i det här projektet tycker att det är givande att se eleverna i en annan miljö. Man får nya perspektiv när man träffar eleverna när de är mitt uppe i en arbetsdag. Läraren får syn på vilken typ av språkträning som eleven verkligen behöver. Läraren får in massor med nytt material att arbeta med i klassrummet. Lektionerna blir mer kreativa och givande för alla. Läraren får chansen att verkligen arbeta med eleverna utifrån deras personliga förutsättningar.
- Det största problemet har varit att hitta praktikplatser som matchar utbildning och/eller erfarenhet, + personliga mål. Ett annat problem har varit elever som är frånvarande från lektionerna och elever som hoppar av p.g.a. att de får arbete, får (betald) praktik via arbetsförmedlingen, flyttar m.m. Ett ganska oväntat problem är att många inte gör sina läxor. Det kan bero på att de inte vill avbryta arbetet för att filma eller fotografera. De kanske inte vågar fråga. De kanske inte har förstått varför de ska göra den. I framtiden måste vi stötta eleverna och handledarna mer vad gäller läxorna. Paddorna har orsakat en del bekymmer. Det har varit tidskrävande att låta eleverna själva installera paddorna. I framtiden vill vi göra på ett annat sätt. Ibland blir det lång väg att resa för läraren som ska göra praktikbesök. Två timmar med bil för att besöka en elev kanske inte är rimligt.
- Så här ser läxan ut när eleven får den i handen. Den första läxan handlar om INTERAKTION, alltså om att undersöka språket i olika kontexter. Här ska eleven jämföra språket på praktikplatsen med typiskt skolspråk. Det handlar om både yrkesspecifika begrepp och vardagligt tal med kollegor, kunder osv. Eleverna ska också bli uppmärksamma på att språket i sfi-boken och i klassrummet inte alltid är samma språk som används ute i samhället. Språksociologi i miniatyr. De ska skriva ner alla ord på sin iPad.
- Här är nästa språkläxa som handlar om RELATIONER. Här ska eleverna analysera socialt småprat på praktikplatsen. De ska undersöka hur, när och var man småpratar just på den här arbetsplatsen. Vilka ämnen är lämpliga och vilka passar inte? De ska också ta reda på hur man gör när man vill inleda eller avsluta småprat på ett lämpligt sätt. Här ska eleverna skriva och gärna filma.
- Nästa praktikläxa handlar om ARBETSUPPGIFTER. Här ska eleven skriva och fotografera. Eleven får träna på att återberätta ett händelseförlopp i minsta detalj. När vi jobbar med texten tittar vi särskilt på verben. Vi tränar på att variera ordföljden.
- Vårt sista exempel är läxan som handlar om LÄRANDE. Här ska eleverna undersöka hur man lär sig ett språk genom att vara passiv och till exempel observera, anteckna, tjuvlyssna. De ska också fundera på hur man kan lära sig genom att observera i skolan, på bussen, i affären och så vidare. De får själva välja om de vill skriva, filma eller fotografera.
- Projektet slutar den 31 december så vi har inte gjort våra utvärderingar ännu. Det här är våra gissningar om hur resultaten kommer att se ut. De som gör alla läxor och är aktiva på lektionerna kommer att stärka sin språkutveckling Lärare åker ut på arbetsplatser och bedriver undervisning Eleven får skräddarsydd praktik och individuellt stöd Alla elever hittills har lärt sig mer om att arbeta i Sverige Det får utvärderingen visa. Vi hoppas det. Några handledare har redan sagt spontant att de gärna tar emot fler praktikanter. Några elever har fått fortsätta som anställda.(Klim, Nikoleta, Georgia)