Self-Determination Theory:Ett smakprov

1. Self-Determination Theory:
Ett smakprov
Magnus Lindwall, fil.dr, docent
Institutionen för Kost och Idrottsvetenskap;
Psykologiska Institutionen
Göteborgs Universitet
Magnus.Lindwall@psy.gu.se

2. Vad finns i svarta boxen?
drivkraft
motivation självreglering
Hur
operationaliserar, Hälsobeteende
fångar och mäter vi rökning, fysisk aktivitet, kost,
det som finns i ta medicin
svarta boxen?
Hälsoutfall
fysiska, psykiska

3. Hur påverkar miljön?
Stödjande vs. hämmande?

4. Teorier och modeller av fysisk
aktivitet : Grova kompasser i en
snårig verklighet
Från Biddle & Mutrie, 2008

5. Self-Determination theory
(Deci & Ryan, 1985, 2000) www.psych.rochester.edu/SDT
• Bas i humanistisk och kognitiv psykologi
• Ett centralt begrepp är Inre motivation
”människans naturliga tendens att frivilligt söka
upp utmanande och nya situationer och ägna sig
åt beteenden där man lär sig nya saker och
utvecklas.”

6. SDT: En organismisk teori om
motivation (se t ex Sheldon et al., 2003)
Människan är (pro)aktiv mer än reaktiv, söker
upp och väljer riktning och mål
Människan har en naturlig och pågående
potential att utvecklas i funktion och uttryck
Dialektalt perspektiv, livet är upp och ned,
mellan utmaningar som löses och sedan nya
barriärer, utmaningar skapar utveckling, tes-
antites-syntes

7. Self-Determination theory
(Deci & Ryan, 1985, 2000) www.psych.rochester.edu/SDT
Fokus främst på kvaliteten i motivationen i olika
situationer och hur miljön påverkar motivationen.
Individer har flera motiv, inre och yttre, som är i spel
samtidigt.
Människor som upplever inre och själv-bestämmande
motivation upplever valfrihet och självständighet
Detta naturliga engagemang för aktiviteter kan dock
minska om miljön uppfattas som hindrande och
kontrollerande.
En central fråga: hur tillägnar sig individer motivationen
att ägna sig åt alla de beteenden man gör som inte drivs
av ren inre motivation?

8. När inre motivationen
undermineras
Individer som fick betalt för att lösa ett pussel ägnade sig
mindre åt pusslet spontant sedan jämfört med personer
som inte fick betalt (Deci, 1972).
Replikerats med andra yttre belöningar, som att bli
bekräftad socialt, eller att få mat eller ”snacks”
Vissa situationer/miljöer/betingelser kan underminera
inre motivation, ffa yttre belöning
Stark kontrast mot tidigare behavioristiska perspektiv
Guldstjärnor och bonusar kanske inte det bästa i
längden?

9. Self-Determination Theory
(Deci & Ryan, 1985, 2000) www.psych.rochester.edu/SDT
SDT fokuserar på typ av motivation, inte mängd
motivation, fokus på kvalitet snarare än kvantitet
Skiljer på tre typer av motivation: amotivation, yttre
(extrinsic) och inre motivation
Dessa tre typer befinner sig på ett kontinuum av
kontrollerande vs. autonoma (självbestämmande) motiv

10. En mer självbestämmande
motivation hänger ihop med:
Mer ansträngning
Ökad flexibilitet och kreativitet
Ökat intresse och tillfredställelse
Bättre psykisk och fysisk hälsa
Högre kvalitet gällande nära relationer

11. Psykologiska behov i SDT
Centrala psykologiska behov i SDT:
(a) Kompetens, (individens tendens att vilja påverka (ha en
effekt på) omkringliggande miljön och därmed uppnå vissa önskade
utfall)
(b) Autonomi/frivillighet (upplevelsen att man själv fritt kan
välja vad man vill ägna sig åt och att det finns valmöjligheter)
(c) Social tillhörighet (behovet att känna en koppling och
social närhet till andra, alltså att man bryr sig om andra och att
andra bryr sig om en själv, dock betyder INTE att man samtidigt kan
uppleva autonomi, självständighet och oberoende!
Hur väl vi lyckas tillfredsställa dessa behov
viktigt för motivationen. Situationer eller
beteenden som erbjuder individen möjligheten
att tillfredsställa dessa behov kommer öka
sannolikheten för självbestämmande och inre
motivation

12. Self-Determination Theory
Från Ryan &
Deci, 2007

13. SDT i ett nötskal
(Sheldon et al., 2003)
Har en humanistisk orientering understött av rigorös
kvantitativ forskning och design
Gör positiva antaganden om människans natur och
egenskaper, men undersöker vad som ändå leder till
negativa utfall, t ex brist på motivation
Antar att människan, för att växa och frodas, måste få
tillfredställelse av de tre psykologiska behoven
kompetens, autonomi och till/samhörighet
Fokuserar på personer kamp för att känna mer
självägande (dvs att de ”äger” sina beteenden) kopplat
till beteende (t ex kopplat till hälsa och vård)
Förklarar hur praktiker på bästa sätt kan motivera
klienter så att de internaliserar beteenden och kan
självreglera dem bättre

14. SDT i ett hälsokontext
(Ng et al., 2012, Perspectives on Psychological Science)
• Meta-analys av 184 oberoende studier av SDT i
hälsovård
• Test av path-analys baserat på korrelationer
från meta-analys

15. SDT i ett hälsokontext
(Ng et al., 2012, Perspectives on Psychological Science)
• En mer autonomistödjande miljö i hälsovård
predicerar större tillfredställelse av behov
• Tillfredställelse av behoven, och en
självbestämmande (autonom) reglering
predicerade viktiga patientutfall, t ex psykisk
hälsa och högre nivåer av hälsobeteenden
(rökning, fysisk aktivitet, ta medicin)

16. Take-home message
(Ng et al. 2012)
”Together, SDT constructs predicted important outcomes
across the biopsychosocial continuum in systems theory
(Engels, 1977), from higher levels of personal well-being to
markers of physiological and molecular health, including better
glycemic control for patients with diabetes, healthier
cholesterol, and lower levels of exposure to carcinogens in
smoke. These findings indicate that promoting patients´
autonomy, which is now considered a critical health care
outcome in its own right, also promotes better mental and
physical health.”
(Ng et al., 2012, pp.335-336)

17. Hur kan SDT hjälpa till att stärka följsamhet
av medicinering och öka livskvalitet hos
patienter med diabetes
(Williams et al., 2009, The Diabetes EDUCATOR)
Baserat på data från ca 2000 patienter med diabetes

18. Sammanfattning av preliminära
resultat. SDT & träning
Kompetens Autonomi Tillhörighet
+ -
+ +
+
Inre + Internt reglerad - Yttre
målsättningar motivationsprofil målsättningar
+
Regelbunden träning

19. Ett SDT-baserat interventionsprogram
för fysisk aktivitet
(Fröberg & Karlsson, 2011)

20. Motivational interviewing
(Miller & Rollnick, 1991)
Motivation att förändra beteende utgår
från klienten
Det är klientens uppgift att lyfta och lösa
ambivalens inför beteendet
Direkt övertalning ej effektivt
Beredskap att förändras dynamiskt och ej
statiskt personlighetsdrag
Passiv partner att bolla med snarare än
auktoritär expert

21. Att mäta SDT
The Behavioural Regulation in Exercise
Questionnaire (Markland & Tobin, 2004; BREQ-2)
- 19 påståenden, mäter typ av självreglering
kopplat specifikt till träning
The Health Care Climate Questionnaire (Williams,
Grow et al., 1996; HCCQ)
– 15 påståenden, mäter upplevt autonomistöd

22. Hur sker beteendeförändring?
Motiverande samtal och SDT
Markland, Ryan, Tobin, & Rollnick, (2005). Motivational interviewing and self-
determination theory. J Soc Clin Psychol, 24, 811-831)

23. Självbestämmande i kliniken
Sheldon, K. M., Williams, G. C., Joiner, T. (2003). Self-determination theory
in the clinic: Motivating physical and mental health. New Haven, CT: Yale
University Press.

24. SDT och MI:
Länkar till PCC
Acknowleding the internal frame of
reference of the client/patient
Non-judgemental and supportive
Provide information that is responsive to
patients´s need
Empasizing autonomy, while at the same
time promote patients taking responsibility
for behaviour and action
Deci & Ryan (2012). Self-determination in health care and its relations to
motivational interviewing: a few comments. Int J Beh Nutr Phys Act, 9:24

25. SDT och PCC
Stipulationerna i SDT går hand i hand med grundsynen i PCC (i.e.
personalism), bland annat genom att personens subjektiva upplevelser är
centrala (jfr. person narrative), att vi betraktar personen som en aktiv,
tänkande och kapabel resurs (jfr. homo capax) och att vi uppmuntrar
delaktighet i planering, diskussioner, problemlösning och
beslutsfattande (jfr. working partnership).
PCC kännetecknas av relationer (i motsats till individperspektivet) vilket
motsvaras av”autonomy support” i SDT, dvs omgivningens betydelse för
självbestämmande och välbefinnande. Autonomibegreppet är i SDT inte
individbaserat utan kopplas till relationen person-miljö och kan även förstås
utifrån volition och interest från PCC.
Ett annat begrepp som är nära relaterat både till PCC och SDT (ffa till
autonomy support) är empowerment.
Eftersom vi kan mäta SDT-relaterade komponenter (e.g. självbestämmande
och behovsuppfyllnad) skulle detta kanske även kunna fungera som
kompletterande mått på personcentrering som utfallsvariabel.

26. Resurs
http://www.selfdeterminationtheory.org/

27. Lästips fysisk aktivitet och SDT
Hagger, M. S., & Chatzisarantis, N. L. (2007). Intrinsic motivation
and self-determination in exercise and sport. Champaigne, IL:
Human Kinetics.
Hagger, M. S., & Chatzisarantis, N. L.(2008). Self-determination
theory and the psychology of exercise. International Review of Sport
and Exercise Psychology, 1, 79-103.
Josefsson, K., & Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk
aktivitet. I L. Hallberg (Red.), Hälsa & Livsstil – forskning och
praktiska tillämpningar. (s. 207-225). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2011). Motivation och målsättningar för motion: Ett
självbestämmande perspektiv. I M. Lindwall & U. Johnson (Red.),
Svensk idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2011, (s. 56-73).
Stockholm: Andrén & Holm.
Josefsson, K., & Ivarsson, A. (2011). Motivation till motion och
utveckling av webbaserad hälsopromotion. I M. Lindwall & U.
Johnson (red.), Svensk idrottspsykologisk Förenings Årsbok 2011,
(s. 74-90). Stockholm: Andrén & Holm.