2. 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
TABELLER OCH FIGURER 3
FÖRKORTNINGAR 3
SAMMANFATTNING 4
BAKGRUND 5
SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR 5
MATERIAL OCH METODER 6
RESULTAT OCH SLUTSATSER 6
ÅLDERSFÖRDELNING 6
KÖNSFÖRDELNING 7
YRKESÅR 7
GRUNDUTBILDNING 7
VALD UTBILDNINGSNIVÅ 7
STUDIESTART 8
STUDIETID 8
STUDIETAKT 8
VALDA STUDIEÄMNEN 8
ARBETSGIVARENS INTRESSE 9
REFLEKTIONER 9
KÄLLFÖRTECKNING 10
BILAGOR 10
3. 3
Tabeller och figurer
Figur 1 Åldersfördelning hos smittskyddsassistenter sidan 5
Figur 2 Vald utbildningsnivå hos smittskyddsassistenter sidan 6
Figur 3 Antal valda studieämnen hos smittskyddsassistenter sidan 8
Förkortningar
SMAF = Smittskyddsadministrativa föreningen
SMI = Smittskyddsinstitutet
KY-utbildning = Kvalificerad Yrkesutbildning
4. 4
Sammanfattning
Utifrån smittskyddsassistenternas utbildningsnivå vill vi kartlägga det ytterligare behovet av
utbildning. När, hur och vad de vill studera är frågor vi vill få svar på.
Smittskyddsassistenter är administrativ personal inom Smittskyddsenheten, med varierande
arbetsuppgifter.
Smittskyddsassistenterna utryckte önskemål om ytterligare utbildning vid SMAF: s årsmöte 2004.
Vi tog kontakt med föreningen för att få tillgång till medlemsregistret, och därefter kunna skicka ut
vår enkät till alla 42 medlemmar. Underlaget till enkäten hämtade vi från SMI: s hemsida och från
olika läkarsekreterarutbildningar.
Vår utskickade enkät resulterade i en svarsfrekvens på 69 %.
Smittskyddsassistent är ett kvinnodominerat yrke, SMAF har endast ett fåtal manliga medlemmar.
Av inkomna svarsresultat var 100 % från kvinnor.
Åldersspannet för assistenterna ligger mellan 31 – 60 år, med en medelålder på 48 år. Den största
åldersgruppen är 50 – 60 år, med efterföljande åldersgrupper 40 – 49 år och
31 – 39 år.
Antalet yrkesår inom smittskydd kan grupperas in i två jämt fördelade grupper; 1,5 – 7 år och 12 –
23 år, med ett medeltal på 9 år.
Smittskyddsassistenternas utbildning visar sig vara i huvudsak läkarsekreterare, men det finns även
sekreterare och undersköterskor samt annan utbildning bland medlemmarna.
Det har framkommit i enkätresultaten att interna kurser är den mest eftertraktade utbildningsformen,
tätt följt av universitet/högskola och därefter KY-utbildning. Ett fåtal är inte intresserade av att
studera.
Intresset av att börja studera inom ett halvår visar sig vara nästan hälften av svaren, därefter vill
ungefär en tredjedel studera inom ett år. Resterande vill studera i framtiden eller är inte intresserade
av studier. Att studera dagtid har visat sig vara mest intressant, en del kan tänka sig studera
kvällstid. Några kan tänka sig både dag- eller kvällstid. Att studera kvartsfart var mest intressant
bland smittskyddsassistenterna, följt av halv- och heltidsstudier.
Utifrån de basala arbetsuppgifterna inom Smittskyddenheten har vi valt att hämta underlaget till de
olika ämnesvalen och ifrån de olika läkarsekreterarutbildningarna samt upplagda utbildningar från
SMI. Smittspridning och riskbedömning samt webbdesign är de mest efterfrågade ämnena.
Andra efterfrågade ämnen är förvaltningskunskap och myndighetsutövning, IT-teknisk kunskap
samt statistik. En jämn fördelning ses mellan kommunikation- och informationsutbildning, etik,
lagar och avtal samt ekonomi. Ett mindre intresse finns för medicinsk terminologi, kontakter med
massmedia, projektmetodik och utredningsteknik, katastrof-/beredskapsarbete, arbetspsykologi
samt medicinsk engelska. Det inkom även övriga förslag på ämnen; Photoshop och flyktingfrågor.
Genom resultatet ser vi att mer än hälften har uppgett att arbetsgivaren har en positiv inställning till
utbildning för smittskyddsassistenter. Ingen svarade att arbetsgivaren var negativt inställd till
utbildning. En del svarade att de inte vet hur arbetsgivaren ställer sig till denna fråga, lika många
har inte svarat på frågan.
5. 5
Bakgrund
Smittskyddsenheten arbetar med att förebygga och minska risker för spridning av smittsamma
sjukdomar till och mellan människor. Smittskyddslagen (SFS 2004:168) styr majoriteten av
verksamheten. Arbetet sker genom handläggning av anmälningspliktiga sjukdomar och övervakning
samt genom förebyggande arbete, smittspårning, information, utbildning, zoonoser (smitta från djur
till människa), forskning, infektionsepidemiologi, antibiotikavanor m.m. (Smittskyddsenheten i
Västra Götaland; www.vgregion.se/smittskydd).
Enheten svarar för de smittskyddsåtgärder som åligger Hälso- och sjukvården enligt
smittskyddslagen samt verkställer de övriga åtgärder som beslutas av de politiska ledningsorganen i
regionen.
Det finns en smittskyddsenhet i varje landsting/region i Sverige, totalt sett 21 stycken., där
huvudyrkena är smittskyddsläkare, biträdande smittskyddsläkare, smittskyddssjuksköterskor och
smittskyddsassistenter som är anställda av landsting/region. Smittskyddsläkarna är operativt
ansvariga för smittskyddet i respektive landsting/region.
Smittskyddsassistenter är administrativ personal inom Smittskyddsenheten, med varierande
arbetsuppgifter, såsom: bistå läkare och sjuksköterskor administrativt vid utbrott, dvs. ”klart fler fall
än förväntat” (”Smittskyddsboken”, Karl Ekdahl och Johan Giesecke [red], sidan 38), katastrof- och
beredskapsarbete, juridiska fall samt smittspårning, vara IT-ansvarig, arbeta med hemsidor, faktura-
och budgethantering, kommunikation med myndigheter och media nationellt och internationell samt
arbeta tillsammans med olika projekt inom kommun/landsting/region etc.
Smittskyddsassistenternas förening heter Smittskyddsadministrativa Föreningen (SMAF)
- den har 42 medlemmar och startades i Umeå den 23 maj 2002. Medlemmar är sekreterare,
smittskyddsassistenter eller motsvarande vid Smittskyddsenheter och Smittskyddsinstitutet. Alla
smittskyddsassistenter i landet är med i SMAF.
I samband med årsmötet i Halmstad våren 2004 togs diskussionen upp angående deras framtida
utbildningsmöjligheter. Vid detta möte var det svårt att få en överblick över vilka utbildningar som
efterfrågades.
Syfte/frågeställningar
Syftet är att utifrån smittskyddsassistenternas utbildning kartlägga deras behov av ytterligare
utbildning.
Viktiga frågor
Vad vill smittskyddsassistenterna studera?
När vill de studera?
Hur vill de studera?
6. 6
Material och metoder
För att göra en sammanställning av utbildningsbehovet för smittskyddsassistenter satte vi samman
en enkät (”Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik”, Göran Ejlertsson). För att kunna
skicka ut vår enkät och vårt följebrev (bilaga 1 och 2) till smittskyddsassistenterna kontaktade vi
SMAF: s styrelse för att få tillgång till föreningens medlemsregister. Vi skickade därefter ut enkäten
och följebrevet till föreningens alla medlemmar via e-post.
För att få fram ämnesförslagen för utbildning har vi tittat på SMI: s hemsida,
(www.smittskyddsinstitutet.se) och fått förslag ur deras olika kurser. Vi har även hämtat underlag
från de olika läkarsekreterarutbildningarna i landet. Vi har observerat att
läkarsekreterarutbildningarna i landet skiljer sig åt (http://utbildningar.ams.se).
Resultat och slutsatser
Nedanstående statistik har vi fått fram genom att sammanställa de inkomna svaren i enkäten.
Av 42 utskickade enkäter fick vi tillbaka 29 – en svarsfrekvens på 69%. Utifrån frågeställningarna
har vi gjort en del jämförelser mellan de olika resultaten.
Åldersfördelning
Bland dem som svarat är åldersfördelningen bland smittskyddsassistenterna – mellan 31 – 60 år och
medelåldern är 48 år. Den största åldersgruppen, med 13 personer, ligger mellan 50 – 60 år, därefter
följer åldersgruppen 40 – 49 år med sina nio personer, och sedan sju personer i åldersgruppen 31 –
39 år.
31 - 39
24%
40 - 49
31%
50 - 60
45%
Figur 1 – Åldersfördelning hos smittskyddsassistenter
7. 7
Könsfördelning
Som så många administrativa yrken är smittskyddsassistenterna ett kvinnodominerat yrke. Enligt
vad vi har fått fram genom medlemsregistret i SMAF finns endast ett fåtal män som är medlemmar.
Av de inkomna enkätsvar vi fått är det 100 % kvinnor som svarat.
Yrkesår
Vi har valt att fördela yrkesåren i två grupper, då vi vill förtydliga skillnaderna mellan de som
arbetat kortare och längre tid. Antalet yrkesår bland smittskyddsassistenterna är jämt fördelat i två
grupper; 1,5 – 7 år och 12 – 23 år, detta innebär att ingen har arbetat mellan 8 – 12 år. Vi ser att
cirka hälften av smittskyddsassistenterna ur den senare gruppen har arbetat många år inom
smittskydd, åldersspannet ligger mellan 42 – 60 år. Medeltalet i yrket är 9 år.
Grundutbildning
Vi ville ta reda på vilka utbildningar smittskyddsassistenterna har, för att därefter kunna se över på
vilken utbildningsnivå de ligger på samt utbildningsbehovet och eventuella skillnader. Vi har sett i
vår enkätundersökning att 73 % av smittskyddsassistenterna har utbildning som läkarsekreterare,
21% har sekreterarutbildning, 3 % undersköterskeutbildning och 3 % med annan grundutbildning.
Vald utbildningsnivå
Genom vår enkätundersökning ville vi ta reda på vilken utbildningsnivå smittskyddsassistenterna
var intresserade av att studera. Den önskade utbildningsnivån bland smittskyddsassistenterna
domineras av interna kurser och därefter av universitet/högskola. Endast ett fåtal av
smittskyddsassistenterna önskade KY-utbildning (Kvalificerad Yrkesutbildning).
Smittskyddsassistenter i åldrarna upp till 50 år är intresserade av att studera på universitet/högskola,
men är även intresserade av interna kurser. De över 50 år var huvudsakligen intresserade av interna
kurser. Ett fåtal har inte svarat på frågan, dessa har uppgett att de inte är intresserade av att studera.
KY-utbildning
11%
Interna kurser
50%
Ej svarat
8%
Universitet/
högskola
31%
Figur 2 – Vald utbildningsnivå hos smittskyddsassistenter
8. 8
Studiestart
Vi är intresserade av inom vilken tidsrymd smittskyddsassistenterna kan tänka sig börja studera. Det
visar sig vara många som är intresserade av att börja studera inom ett halvår
(45 %), därefter kommer de som vill studera inom ett år (31 %) och 3 år (7 %) samt de som ej vill
studera (17 %).
Studietid
Vi vill ta reda på om smittskyddsassistenterna är intresserade av att studera dag- eller kvällstid.
Intresset av att studera dagtid är stort, 55 % kunde tänka sig detta, därefter vill
21 % studera enbart kvällstid. Ett fåtal, 7 %, kan tänka sig att studera dag- eller kvällstid. Antalet
som inte svarat är 17 %. De som inte svarat uppger att de inte är intresserade av att studera.
Studietakt
Detta är i praktiken en följdfråga på studietid och studiestart, för att få en helhetsbild av
utbildningsintresset. Det visar sig att smittskyddsassistenternas intresse av att studera på kvartsfart
är störst (59 %), därefter var intresset stort för halvtid (19 %) och för heltid var intresset inte lika
stort (3 %). Det obesvarade är 19 %.
Valda studieämnen
Studieämnena har vi valt utifrån de basala arbetsuppgifter som finns inom Smittskyddsenheten, men
även utifrån de olika läkarsekreterarutbildningarna på grund av att det ämnesmässigt skiljer sig
mellan utbildningarna samt från upplagda utbildningar från SMI.
Ett genomgående mönster är att många smittskyddsassistenter inte bara gjort ett val, utan vill
utbilda sig i flera av de uppsatta valmöjligheterna. De verkar vilja få en fördjupning i många av de
ämnen som de redan idag arbetar med. Smittspridning och riskbedömning samt webbdesign är de
mest frekventa svaren, därefter har många valt förvaltningskunskap och myndighetsutövning, IT-
teknisk kunskap och statistik.
Det är ett ganska jämt fördelat intresse mellan kommunikations- och informationsutbildning, etik,
lagar och avtal samt ekonomi. Medicinsk terminologi, kontakter med massmedia och
projektmetodik/utredningsteknik har inte fått ett lika stort intresse. Minst intresse fanns för
katastrof-/beredskapsarbete, arbetspsykologi samt medicinsk engelska. Utöver de ämnesförslag vi
hade framkom det att det fanns ett intresse för utbildning inom Photoshop och flyktingfrågor.
9. 9
2
4
5 5
6
8 8
10
11 11
13
14
15
17 17
Annat
Medicinskengelska
Arbetspsykologi
Katastrof-/beredskapsarbete
Projektmetodik/utredningsteknik
Kontaktermedmedia
Medicinskterminologi
Ekonomi
Etik,lagarochavtal
Kommunikation-ochinfoutb
Statistik
IT-tekniskkunskap
Förvaltningskunskap&
myndighetsutövning
Smittspridning&riskbedömning
Webbdesign
Figur 3 – Antal valda studieämnen hos smittskyddsassistenter
Arbetsgivarens intresse
Vi ser att 52 % anser att arbetsgivaren har en positiv inställning till att smittskyddsassistenterna
utbildar sig. Det är 34 % som inte vet hur arbetsgivaren ställer sig till denna fråga och 14 % som
inte har svarat på frågan. Det är positivt att se att ingen har svarat att arbetsgivarens inställning är
negativ till utbildning.
Reflektioner
Vi ställer oss frågan om det är möjligt att samordna en rikstäckande kompetenshöjande
uppdragsutbildning. Smittskyddsassistenterna skulle då få möjlighet att fördjupa sig i sina
yrkeskunskaper när det gäller såväl gamla som nya arbetsuppgifter. En gemensam
uppdragsutbildning skulle kunna innebära en god grund för alla smittskyddsassistenter samt
Smittskyddsenheten. Därmed skulle det kunna bli lättare att i framtiden planera bland annat
spetsutbildningar.
Med tanke på att en så stor andel smittskyddsassistenter har arbetat i många år antar vi att många
trivs bra med sitt arbete och sin arbetsplats. Vi upplever att de är positivt inställda till att vilja skaffa
sig mera kunskaper för att kunna vidareutveckla sig i sitt yrke.
Socionom Margareta Callersten Brunell, Smittskyddsenheten Västra Götalandsregionen, har
bidragit med sina reflektioner kring vår utredning och smittskyddsassistenternas arbetssituation
(bilaga 3).
10. 10
Källförteckning
Arbetsförmedlingens hemsida: http://utbildningar.ams.se
Brown, Pernilla och Kulén, Anne-Marie (2004), Enkät ”Intresset för vidareutbildning hos
smittskyddsassistenter”
Ejlertsson, Göran (1996), ”Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik”,
sid 10 – 50, Studentlitteratur, Stockholm
Ekdahl, Karl och Giesecke, Johan (red., 2003), ”Smittskyddsboken”, sid 38,
Studentlitteratur, Stockholm
SMI: s hemsida: www.smittskyddsinstitutet.se
Smittskyddsenheten Västra Götaland: www.vgregion.se/smittskydd
Bilagor
1. Följebrev
2. Enkät
3. Arbetsmiljö smittskyddsassistenter
