Landsbygdsvägarna – en förutsättning för att hålla ihop landet är ett uttryck som hörs allt oftare, men varför ger det så dåliga avtryck i praktiskt handlande? Det som gör att bra landsbygdsvägar blir viktigare är att: • människors rörlighet ökar. • avståndet till marknaderna ökar med ökande urbanisering. • transportkostnaderna ökar med 1000-tals mkr/år om bashastigheten sänks till 60 km/tim och udda hastighetsgränser (50, 70, och 90) avvecklas. Dessutom leder de jämna och lägre skyltade hastighetsgränserna (40, 60 och 80) till sämre vägstandard och det medför också ojämnare landsbygdsvägar speciellt i mellersta och norra Sverige. • vägolyckorna, kostnaderna och produktionsbortfallet minskar med jämnare vägar. • miljön för såväl trafikanter som närboende förbättras med jämnare vägar. • energiförbrukningen minskar med jämnare vägar.

1. Landsbygdsriksdagen2014
1
Rune Fredriksson, pensionerad vägteknikspecialist
Landsbygdsriksdagen 2014
rune.fredriksson@gmail.com
Landsbygdsvägar – en förutsättning för att hålla ihop landet

2. Landsbygdsvägar - en förutsättning för att hålla ihop landet
Sverige hålls ihop genom åtgärder som förbättrar långsiktiga förutsättningar för jobb
och hållbar tillväxt i hela landet.
Ett väl fungerande transportsystem är en förutsättning för att företagen ska kunna
verka i hela landet och lätt kunna hitta personal med rätt kompetens samt
transportera gods och kunder.
Förbättrade kommunikationer gör att människor i hela landet lättare kan pendla till
och från arbetet vilket också ökar möjligheterna att välja bostadsort.
Transportsystemets utformning, drift och användning ska främja en hållbar
utveckling.
Infrastruktur knyter ihop landet och är en central förutsättning för en växande
ekonomi.
Sveriges geografiska läge förstärker dessutom betydelsen av en bra infrastruktur.
Regeringens nyhetsbrev 2014-04-24
2

3. Arbetspendling
Resandetyp Minuter/
dag
Pendlingsavstånd vid skyltad hastighet och fritt flöde
90 80 70 60
Med bil utan stopp 60 42 – 43
kilometer
37 – 39
kilometer
32 – 34
kilometer
27 – 30
kilometer
Kollektivt i Stockholm 2013 60
Med bil i Stockholm 2013 58
3
Anm. Mellan 2011 och 2013 ökade arbetspendlingen i Stockholm med 8,5 min/dag vilket medför en extra
kostnad på 62 miljoner kronor per dag.
Källor: Länsstyrelsen i Stockholm, Stockholmns läns landsting, Trafikanalys - Rapport 2011:3 och Media
Sänkta hastigheter och ojämna vägar krymper arbetsmarknaden.

4. Den nationella transportplanen 2014 – 2025
Den nationella transportplanen 2014 – 2025 presenteras som en plan för att hålla
ihop landet och att långsiktigt och flexibelt prioritera och fördela pengarna.
Vanligen är det de stora godsstråken och de stora pendlingsstråken som åsyftas.
Många myndighetsbeslut gör det svårt för landsbygden att utvecklas. Längre
pendlingstider och ökande kostnader för transporter på landsbygdsvägarna.
4

5. Samverkan mellan hastighet och tidskostnader
Fordonshastigheten sänks med ökande vägojämnhet, mer för lastbilar med släp än
för personbilar. För lastbilar med släp med ca 2 km/tim och för personbilar med ca 1
km/tim för varje IRI-enhet (International Roughness Index).
• Vid skyltad hastighet 90 km/tim är tidskostnaden 296 kronor per 100 kilometer när
vägen är jämn och trafiksammansättningen vanlig för en tvåfältig väg. När vägen
är mycket ojämn ökar tidskostnaden till 319 kronor per 100 kilometer.
• Vid skyltad hastighet 80 km/tim är tidskostnaden 317 kronor när vägen är jämn
och 342 kronor när vägen är mycket ojämn.
• Vid skyltad hastighet 70 km/tim är tidskostnaden 384 kronor när vägen är jämn
och 422 kronor när vägen är mycket ojämn.
• Vid skyltad hastighet 60 km/tim är tidskostnaden 459 kronor när vägen är jämn
och 514 kronor per 100 kilometer när vägen är mycket ojämn.
5

6. 6

7. Hur långt kommer jag normalt med personbil på 1 timme,
vid fritt flöde?
Skyltad hastighet På jämn väg (IRI 1) På ojämn väg (IRI 2,4)
90 86,1 km 84,3 km
80 76 - 77 km 74 - 75 km
70 66 - 68 km 64 - 66 km
60 56 - 59 km 54 – 57 km
7

8. 8

9. Samverkan mellan olyckor och vägens ojämnhet.
Enligt Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI meddelande 909-2002) finns det
ett tydligt samband mellan vägens ojämnhet och olyckor. VTI skriver:
Vid linjär regression med enbart IRI som oberoende variabel erhålls för alla
indelningar av materialet att olyckskvoten ökar med ökande ojämnhet. Detta gäller
även då enbart personskadeolyckor, både samtliga och enbart de med svårt skadade
och dödade, studeras.
I slutsatserna skriver VTI:
En kort sammanfattning av resultaten skulle följaktligen kunna vara att spår har
mycket liten inverkan på trafiksäkerheten, under vissa omständigheter finns till och
med en tendens till att spår förbättrar trafiksäkerheten.
Resultaten visar däremot entydigt på att ojämnheter försämrar trafiksäkerheten.
9

10. Samband mellan IRI och olyckor enl. VTI
10
Det är generellt större
olycksrisk vintertid
relativt sommartid och
det är större olycksrisk
vid dygn med stora
nederbördsmängder.
Kombination
ojämnhet/spårighet/
kanthäng ger ökad
olycksrisk.
Ju större trafikflöde
desto större inverkan
av IRI.

11. 11

12. Köldmängd, temperatur, nederbörd och dygn med snötäcke
12
Medeltemperatur 2010 Nederbörd 2010 Dygn med snötäcke

13. Andel ojämna vägar med <2000 fordon per årsmedeldygn
Trafikverks-
region
Andel vägar med IRI större än 3 på årsbasis
1990 2010 Skillnad
Nord 50 % 33 % -17
Mitt 50 % 34 % -16
Stockholm 30 % 19 % -11
Öst 43 % 28 % -15
Väst 41 % 34 % - 7
Syd 25 % 26 % + 1
13
I Region Nord (tidigare Region Norr) ingår: Norrbottens län och
Västerbottens län. Regionkontoret finns i Luleå.
I Region Mitt ingår: Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och
Västernorrlands län. Regionkontoret finns i Gävle.
I Region Stockholm ingår: Stockholms län och Gotlands län.
Regionkontoret finns i Stockholm.
I Region Öst ingår: Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län,
Örebro län och Östergötlands län.
Regionkontoret finns i Eskilstuna.
I Region Väst ingår: Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län.
Regionkontoret finns i Göteborg.
I Region Syd ingår: Blekinge län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs
län och Skåne län. Regionkontoret finns i Kristianstad.

14. 14

15. Andel ojämna vägar med <2000 fordon per årsmedeldygn
Trafikverks-
region
Andel vägar med IRI större än 4 på årsbasis
1990 2010 Skillnad
Nord 28 % 17 % -11
Mitt 30 % 20 % -10
Stockholm 15 % 7 % - 8
Öst 22 % 14 % - 8
Väst 22 % 17 % - 5
Syd 11 % 12 % +1
15
I Region Nord (tidigare Region Norr) ingår: Norrbottens län och
Västerbottens län. Regionkontoret finns i Luleå.
I Region Mitt ingår: Dalarnas län, Gävleborgs län, Jämtlands län och
Västernorrlands län. Regionkontoret finns i Gävle.
I Region Stockholm ingår: Stockholms län och Gotlands län.
Regionkontoret finns i Stockholm.
I Region Öst ingår: Södermanlands län, Uppsala län, Västmanlands län,
Örebro län och Östergötlands län.
Regionkontoret finns i Eskilstuna.
I Region Väst ingår: Hallands län, Värmlands län och Västra Götalands län.
Regionkontoret finns i Göteborg.
I Region Syd ingår: Blekinge län, Jönköpings län, Kalmar län, Kronobergs
län och Skåne län. Regionkontoret finns i Kristianstad.

16. 16

17. 17

18. Samverkan mellan bränsleförbrukning och vägojämnhet
I ett stort vägförsök (WES Track) som pågick under 2,5 år i slutet av 1990-talet i
Nevadaöknen med förarlösa lastbilar undersöktes bl.a. bränsleförbrukning, förbrukning av
fordonskomponenter etc.
• Bränsleförbrukningen minskade med 4,5 % när försöksytan avjämnades.
Anm. När försöksytan var ojämn ökade också reparationskostnaderna på fordonen i
betydande omfattning och försökskonstruktionens nedbrytning accelererade.
Källa Wes Track: US Departement of Transportation, Federal Highway Administration.
19

19. 20

20. Verklig bränsleförbrukning Saab 95 2.0 T beroende av
hastighet enl. Vi Bilägare 12/1998.
21

21. Kostnad per fordonskilometer för vanlig trafiksammansättning
0,00
1,00
2,00
3,00
4,00
5,00
6,00
Tidskostnad kr/fordonskm Bränslekostnad kr/fordonskm Kostnad kr/fordonskm för olyckor,
skadade och dödade, årsmedel
Summa kr/fordonskm
Kronorperfordonskilometer
Vägojämnhet IRI 2,4
skyltad hastighet 90 km/tim
Bränslepris 14 kr/liter
23

22. Kostnad per fordonskilometer för vanlig trafiksammansättning
(erforderligt bränslepris för en fossiloberoende fordonsflotta 2030 enligt Konjunkturinstitutet )
24

23. Kostnad per fordonskilometer för vanlig trafiksammansättning
(erforderligt bränslepris för att hejda den globala uppvärmningen enligt professor Johan Rockström)
25

24. Medelvärden över längre sträckor styr inte hastigheten på korta
sträckor utan det gör tillståndet på de sämsta vägavsnitten.
26
Mv_IRI 21 över 20 m
Mv_IRI 10,6 över 20 m
95p_IRI 4,0 över 400 m
95p_IRI 4,1 över 400 m

25. Nybyggd lågtrafikerad väg av varierande kvalitet
27

26. Sammanfattning (1)
Landsbygdsvägarna har generellt blivit jämnare de senast 20 åren men
skillnaden mellan olika regioner består och vägarna är fortfarande mycket
ojämna i halva Sverige.
De största samhällsekonomiska kostnaderna för trafikolyckor är kostnaderna
för produktionsbortfall och egendomsskador.
Bristande och/eller felaktigt utfört byggande eller underhåll påskyndar
nedbrytning av vägkonstruktion och påskyndar ojämnhetsutveckling.
Felaktigt utfört underhåll medför att brister rutinmässigt lever vidare.
En sänkning av hastigheten beroende av vägojämnhet ger en
tidsmerkostnad på 0,3 miljarder kronor per år på övriga länsvägar med i
snitt 500 fordon per årsmedeldygn.
28

27. Sammanfattning (2)
En administrativ sänkning av hastigheten med 10 km/tim (från 70 till 60 och
från 90 till 80 med total hastighetsanpassning) ger en tidsmerkostnad på ca 1
miljard kronor per år för övriga länsvägar med i snitt 500 fordon per
årsmedeldygn.
Variationer i tillstånd mellan olika årstider och längs vägen medför sämre
trafiksäkerhet, ökande fordonskostnader, ökande bränsleförbrukning, ökande
tidskostnader och accelererad nedbrytning.
Landsbygdsvägarnas variation i tillstånd är större än av vad vägar av högre
klass har vilket leder till högre trafikkostnader på landsbygden.
Ju dyrare drivmedlet till fordon blir desto viktigare är det att vägarna hålls
jämna och att Trafikverket använder ojämnheten under alla årstider i sina
system.
29rune.fredriksson@gmail.com