1 (6)
SYSSELSÄTTNINGS- OCH TILLVÄXTAVTAL
1. Inledning
Den finländska samhällsekonomins sysselsättningsförmåga och möjligheter att
trygga den ekonomiska tillväxt som behövs för att finansiera välfärdssamhället har
äventyrats till följd av den fortsatta internationella osäkerheten, de direkta
konsekvenserna av de snabba strukturomvandlingarna och vår otillräckliga
konkurrenskraft. Därför har arbetsmarknadens centralorganisationer kommit överens
om ett långvarigt och samlande tillväxtavtal vars syfte är att stöda en sund
ekonomisk tillväxt genom att öka sysselsättningen, främja alla löntagares köpkraft
och löneutveckling samt förbättra företagens möjligheter till framgång i den globala
konkurrensen.
Samtidigt är syftet med avtalet att öka förutsägbarheten i ekonomin och att
säkerställa en bättre kostnadskonkurrenskraft och ökad sysselsättning på ett så
rättvist sätt som möjligt. Därför bör man i det rådande ekonomiska läget förhålla sig
restriktivt till alla kostnadshöjningar som påverkar konkurrenskraften. Även företagen
förutsätts agera ansvarsfullt och måttfullt i fråga om alla typer av belöningar.
2. Arbets- och tjänstekollektivavtal
2.1 Tidsspannet för avtalspolitiken
Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att arbets- och
tjänstekollektivavtalen revideras i två etapper på det sätt som beskrivs nedan.
Den första avtalsperioden är 24 månader, om det nuvarande kollektiv- eller
tjänstekollektivavtalet löper ut senast 31.12.2013. I annat fall pågår den första
perioden i 22 månader.
Den andra avtalsperioden löper ut vid en tidpunkt mellan 1.11.2016–31.1.2017 som
fastställs av arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna. Om den första avtalsperioden
löper ut först 1.11.2016 eller därefter, kan parterna komma överens om att den andra
perioden ska löpa ut vid någon annan tidpunkt.
2.2 Den första avtalsperioden och avtalsenlig höjning
Den första avtalsperioden för sysselsättnings- och tillväxtavtalet börjar vid utgången
av det gällande arbets- eller tjänstekollektivavtalet. För gällande arbets- eller
tjänstekollektivavtal där löneuppgörelserna inte har slagits fast börjar avtalsperioden
vid utgången av löneperioden.

2 (6)
Den första avtalsenliga höjningen under den första avtalsperioden är 20 euro i
månaden eller en motsvarande höjning av timlönen enligt branschpraxis. Den
avtalsenliga höjningen görs 4 månader från startdatumet för den första
avtalsperioden.
Den andra avtalsenliga höjningen under den första avtalsperioden är 0,4 procent.
Den andra avtalsenliga höjningen görs 12 månader efter den första höjningen.
Höjningarna genomförs som generella höjningar. Sättet på vilket höjningarna görs
påverkar inte de lokala avtalen efter avtalsperioden.
Med avtalsenlig höjning avses lönejusteringar och förändringar i arbetsvillkoren som
har kostnadseffekter.
De program för utveckling av lönesystemen och motsvarande genomförs enligt vad
som avtalats tidigare.
2.3 Avtalsenlig höjning under den andra avtalsperioden
Arbetsmarknadens centralorganisationer sammanträder i juni 2015 för att se över det
allmänna ekonomiska läget, hur de strukturella reformerna har genomförts och hur
sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften har utvecklats samt vilka faktorer
som påverkat dessa. Vid behov tar man hjälp av kommissionen för inkomst- och
kostnadsutveckling och utomstående experter i utredningsarbetet. Utifrån
utredningen avtalar arbetsmarknadens centralorganisationer om kostnadseffekten av
löneuppgörelsen för den andra avtalsperioden och tidpunkten för uppgörelsen.
Löneuppgörelsen omfattar en period på 12 månader. Inom de branscher där den
andra avtalsperioden är längre eller kortare än 12 månader anpassas
löneuppgörelsen efter periodens längd.
2.4 Uppsägning av arbets- och tjänstekollektivavtalet
Om arbetsmarknadens centralorganisationer i sina förhandlingar om den avtalsenliga
höjningen för den andra avtalsperioden inte når enighet senast 15.6.2015, har
parterna i arbets- och tjänstekollektivavtalen rätt att med fyra månaders
uppsägningstid säga upp sitt avtal så att det löper ut vid utgången av den första
avtalsperioden.

3 (6)
3 Socialförsäkringsavgifter för 2014–2016
3.1 Arbetslöshetsförsäkringsavgifter
Arbetslöshetsförsäkringsavgifterna för 2014 sänks i enlighet med
arbetslöshetsförsäkringsfondens förslag från 29.8.2013.
3.2 ArPL-avgiften
ArPL-avgiften höjs i enlighet med det sociala inkomstpolitiska avtalet (21.1.2009),
arbetskarriäravtalet (22.3.2012) och avtalet om ArPL-avgiften för 2013 (14.11.2012).
De genomsnittliga arbetspensionsavgifterna i enlighet med tidigare avtal är följande:
2014 23,6 %
2015 24,0 %
2016 24,4 %
Om avgiften för 2016 kan avtalas på annat sätt i samband med
arbetspensionsreformen, som nämns i punkt 4.1. Arbetspensionsavgifterna för tiden
efter 2016 fastställs vid förhandlingarna om pensionsreformen.
4 Utveckling av arbetslivet
4.1 Arbetspensionsreformen
För att förlänga yrkeskarriären förhandlar arbetsmarknadens centralorganisationer
om en lösning för nästa arbetspensionsreform enligt vad som överenskommits i
arbetskarriäravtalet (22.3.2012).
Arbetspensionsreformen och den tillhörande lösningen om avgiftsnivåer syftar till att
främja sysselsättningen, bidra till en lösning på hållbarhetsunderskottet i den
offentliga ekonomin, förbättra den långsiktiga finansiella hållbarheten i
arbetspensionssystemet och säkerställa ett tillräckligt pensionsskydd och rättvisa
mellan generationerna.
Organisationerna ska förhandla fram en lösning för pensionsreformen före hösten
2014. Samtidigt avgörs frågorna i anslutning till utjämningsbeloppet, EMU-bufferten
och utvecklingen av fonderingen av ålderspensioner.
Målet är att alla propositioner som gäller arbetspensionsreformen ska lämnas till
riksdagen genast efter riksdagsvalet 2015 och att reformen ska träda i kraft senast
vid ingången av 2017.

4 (6)
4.2 Söckenhelger
Arbetsmarknadens centralorganisationer utreder i samarbete med representanter för
kyrkan vilka möjligheter det finns till att öka antalet sammanhängande arbetsveckor
genom en permanent flyttning av trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag till
lördagar. Efter detta utreds vilka konsekvenser ändringarna har för
arbetstidsarrangemangen vid olika arbetstidsformer och möjligheterna till att
genomföra arrangemangen.
4.3 Reform av förhandlingssystemet
En arbetsgrupp för arbetsmarknadsorganisationerna inrättas för att före slutet av
hösten 2014 bedöma hur det nuvarande förhandlingssystemet, som bygger på
kollektivavtalslagen och lagen om medling i arbetstvister, fungerar och behöver
utvecklas. Det som ska bedömas är i synnerhet kollektivavtalens bindande verkan
och hur de följs samt vilka sanktioner brott mot avtalet medför för olika aktörer. Därtill
bedöms olika metoder för att utveckla medlingssystemet och förfarandet för lösning
av meningsskiljaktigheter samt löneförhöjningarna inom branscher utan avtal. Den
fortsatta beredningen av arbetsgruppens utvecklingsförslag görs på trepartsbasis i
den mån de eventuellt förutsätter lagändringar.
4.4 Förbättring av förutsättningarna för att ta emot korta anställningar
Det ska bli mer lockande att ta emot korta anställningar genom att bestämmelserna
om jämkad arbetslöshetsdagpenning utvecklas. Den jämkade dagpenningen och
arbetsinkomsten kan sammanlagt vara högst lika stor som den lön som ligger till
grund för dagpenningen. För den jämkade dagpenningen införs ett skyddat belopp
som är 300 euro i månaden. Ändringarna bereds av en arbetsgrupp som leds av
Esko Salo från social- och hälsovårdsministeriet. Höjningen av den jämkade
dagpenningens maximibelopp genomförs för upp till 95 procent som en del av den
kostnadsneutrala totalreform av utkomstskyddet för arbetslösa som avtalats i
ramavtalet. Reformen träder i kraft 1.1.2014.
4.5 Förkortning av självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning
Självrisktiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas från sju till fem dagar. Reformen
träder i kraft 1.1.2014.
4.6 Etablering av arbetstiden
Parterna är eniga om att arbetstiden i vissa fall etableras så att den blir ett villkor för
anställningsförhållandet och kompletterar eller ersätter arbetstidsvillkoret i
arbetsavtalet. Parterna konstaterar att rättsläget i samband med detta är oklart.
Parterna föreslår att det tillsätts en arbetsgrupp på trepartsbasis för att utreda vilka
kriterier som bör gälla för att arbetstiden kan anses ha etablerats och blivit ett villkor

5 (6)
för anställningsförhållandet samt föreslå nödvändiga åtgärder för att klarlägga
situationen.
4.7 Främjande av ungas sysselsättning
För att främja ungas sysselsättning utreds följande frågor på trepartsbasis:
a) Undanröjande av hinder för lärande i arbetet
b) Utveckling av läroavtalsmodeller för unga bl.a. utifrån de förslag som
arbetsmarknadsorganisationernas läroavtalsarbetsgrupp lämnade våren 2013
c) Förenkling och effektivisering av lönesubventionen för unga, förenkling och
utvidgning av användningen av Sanssi-kortet och förbättring av samordningen av
arbete och social trygghet
Preciserade förslag kring dessa frågor ges under den nedan nämnda åtta veckor
långa förhandlingsperioden.
5 Branschförhandlingar och avtalets omfattning
Arbetsmarknadens centralorganisationer föreslår att förhandlingarna om arbets- och
tjänstekollektivavtal på branschnivå ska hållas inom åtta veckor, dvs. före 25.10.2013
klockan 16.
Centralorganisationerna rekommenderar att man utöver de övriga branschspecifika
frågorna förhandlar om följande frågor på branschnivå:
- Ökning av produktiviteten och arbetshälsan med hjälp av arbetstidsarrangemang
- Främjande av arbetshälsan samt metoder för att minska frånvaro som beror på
sjukdomar och olycksfall i arbetet
- Kollektivavtalsmässiga medel för att trygga arbetstillfällena och företagens och de
offentliga samfundens verksamhet i de fall där de drabbas av exceptionella
ekonomiska svårigheter
- För att förlänga yrkeskarriären utreder arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna i
varje bransch hur användningen av åldersprogram och upprättandet av
individuella karriärplaner främjas på arbetsplatserna.
De branschspecifika avtalstexterna kan dessutom revideras enligt principen om
kontinuerliga förhandlingar under hela avtalsperioden.
Arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna ska skriftligen meddela sina
centralorganisationer före 25.10.2013 klockan 16 om att de har nått de lösningar som
presenteras i detta avtal.

6 (6)
Centralorganisationernas egna åtgärder och samarbete bidrar till att denna lösning
genomförs på arbetsmarknaden i så bred utsträckning som möjligt.
Arbetsmarknadens centralorganisationer bedömer avtalets omfattning och de
åtgärder som framförts av regeringen och som stöder uppnåendet av
sysselsättnings- och tillväxtavtalet 25.10.2013, varefter de gemensamt informerar
statsrådet om omfattningen. Om avtalet eller regeringens åtgärder inte är tillräckligt
omfattande och centralorganisationerna därför inte förbinder sig till lösningarna i
punkt 3–5, har arbets- och tjänstekollektivavtalsparterna rätt att frigöra sig från de
avtalsenliga lösningarna.
Helsingfors 30.8.2013
AKAVA rf
FINLANDS NÄRINGSLIV EK
KYRKANS ARBETSMARKNADSVERK
KOMMUNALA ARBETSMARKNADSVERKET
FINLANDS FACKFÖRBUNDS CENTRALORGANISATION FFC rf
TJÄNSTEMANNACENTRALORGANISATIONEN STTK rf
STATENS ARBETSMARKNADSVERK