SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  30
Det hållbara samhället och
potentialen för mineralutvinning i
    Fennoskandiska skölden

         GeoArena 2012-10-17

              Tomas From
Metaller i din vardag


Se dig omkring och undersök om det
finns något som inte innehåller eller är
tillverkat med metaller.
Metaller är genuina kretsloppsmaterial
• Metaller återvinns och återanvänds i det hållbara
  samhället
• Metaller är grundämnen som inte förstörs eller förlorar
  sina egenskaper
• Metaller kan användas i nya produkter om och om igen,
  ena gången i en bil, nästa i en sked, nästa i en spade,
  nästa i en bro, nästa i en ….……
• Återvinning kommer dock aldrig att kunna tillgodose det
  ökande behovet av metaller varför nyproduktion av
  metaller ur malm, dvs. gruvbrytning, alltid kommer att
  vara nödvändigt
Ökat välstånd och urbanisering leder till ökad efterfrågan på mineraler
Exempel: stål
                                                                                                  Standardkurva
              Stålintensitet
              kg färdigt stål/capita                                                  1991-2010
                   800

                                                                              Utvecklade länder i Asien
                   700


                   600


                   500
                                            CIS
                                Kina
                   400                             Östeuropa
                   300                                                              Nordamerika

                   200                                                   Västeuropa
                   100                           MENA        Oceania
                                                Latinamerika
     Indien           0
                            0   2   4   6   8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44
Subsaharan Afrika                       Utvecklings-länder i Asien                   BNP-intensitet
1 Purchasing power parity
                                                      real USD (2005)/capita, PPP1-justerad, tusental
       6

KÄLLA: McKinsey
Skrotbaserat




               Malmbaserat
Net trade in non-energy minerals 1999-2004
                   (EU)

             2,0

             0,0

             -2,0
                    1999




                                   2000




                                                   2001




                                                                  2002




                                                                                      2003




                                                                                                     2004
             -4,0
Billion €




             -6,0

             -8,0

            -10,0

            -12,0
                                                          Year
                                          Source: Commission Staff Working Document SEC(2007) 771
                    Industrial minerals   Other industrial minerals      Aggregates      Metallic minerals
Mining potential in Fennoscandia

•   More than 50% of EU exploration investments
•   New mines
•   New mining projects
•   High standards
Sverige har ett bra investeringsklimat
 Investeringsindex1
 Index 100 = bäst rankad i varje kategori
 100
             ”LÅGRISKOMRÅDEN MED                                                                        ”INVESTERINGSTILLFÄLLE”
   90        LITEN POTENTIAL”                                                                      Finland
                                                                                             Sverige
   80                                                                                                           Chile
                                                                                              Botswana       Grönland
                                                                             Irland
   70                                                                                        Kanada
                                                                   Norge
   60                                                                  Nya Zeeland
                                                Bulgarien
                                                       USA             Spanien
   50
             ”OATTRAKTIVA                                                                                       ”HÖGRISKOMRÅDEN
                                                                                      Peru       Brasilien
   40        OMRÅDEN”                                                                                          MED STOR POTENTIAL”
                                         Rumänien
                                                                              Zambia           Turkiet
   30                                                      Kina
                          Sydafrika          Indonesien
   20                             Ryssland
                       DRC (Congo)      Indien
   10
                Venezuela
     0
         0            0,1           0,2            0,3           0,4            0,5            0,6       0,7       0,8     0,9      1,0
                                                                                                           Index för mineralpotential2
                                                                                                 Index 1= Bäst rankad i mineralpotential
1 Investeringsindex: inkluderar bl.a. politisk stabilitet, säkerhet i landet, skattesystem
2 Mineralindex: investeringsattraktivitet baserat på mineraltillgångar
 KÄLLA: Fraser institute ”Survey of mining companies 2010/2011”; teamanalys
Investeringar i prospektering i Norden




                                         Källa : RMG
Nordic ore production 2010-20
         Mt




061030         Anton Löf
Internationellt
   konkurrenskraftig gruvindustri genom
      produkt- och processutveckling

  Världens enda      Världens mest produktiva dagbrott
experimentmasugn


                                                        PRODUCTIVITY:
                                                        MINE, MILL & GA
                                           Ore Milled: tonnes/manhour
                                      30
                                               Aitik
                                      25
                                      20
                                      15
                                                          Konkurrenter
                                      10
                                       5
                                       0
                                           0       20       40      60      80   100
                                      © B ro o k Hunt    Production Centile
Automatisk vattenborrmaskin
Total emissions from Boliden                                                               Production
Ton/Year              Swedish Mines                                                                              Mton/Year

  300                                                                                                                       30


  250


                              Air: Cu, Pb, Zn                                Production
  200                                                                                                                       20

                                                                                   Metaller till vatten (Cu+Pb+Zn) ton/år
  150
        Water:                                                                     Stoft till luft (Cu+Pb+Zn) ton/år


        Cu, Pb, Zn
  100                                      INVESTMENTS                                                                      10


   50
                                                                                                                            5

   0
        1970   1975   1980   1985   1990   1995   1996        1997   1998   1999     2000      2001      2002     2003
                                                                                                                            Year
                                                         År
Gruvbranschen –
en tillväxtmotor för
       Sverige
Gruvproduktionen skulle kunna trefaldigas och skapa över 50 000 nya arbetstillfällen till 2025
   Omsättning inom gruvbranschen                                             Antal sysselsatta i gruvbranschen
   Indexerad omsättning, bas 2010                                            Tusen personer

                                               280-330
                                                                                                                   80-100



                                                                                             x2
                        x3
                                                                                                                              Indirekt &
                                                                                                                              inducerad
                                                                                             40                               effekt

                       100
                                                                                                                              Kontrakts-
                                                                                                                              anställda
                                                                                                                               Direkt
                                                                                                                               anställda
                      2010                       2025                                      2010                        2025


       21
KÄLLA: Worldsteel Association; intervjuer; WBMS World Metal Statistics Yearbook 2011; IMCOA; Roskill; press sökning;
       SCB, Tillväxtanalys: Rapport 2010:05, ”Malmfälten under förändring”; intervjuer
Fem initiativ möjliggör visionen
                      En gemensam handlingsplan för regioner, bransch och universitet med
                      nationella och regionala initiativ för att göra bransch och nyckelregioner
     1. Kompetens     inklusive bostäder och samhällsinfrastruktur mer attraktiva samt öka
                      kompetensförsörjningen


     2. Gods-         En nationell plan för järnvägsinfrastruktur som stödjer gruvbranschens
        transport     behov av godstrafik


                      En gemensam handlingsplan med berörda myndigheter för ökad disciplin
     3. Tillstånds-   och hastighet i tillståndshantering inom ramarna för befintlig
        hantering     miljölagstiftning


                      Ett program för att upprätthålla Sveriges ledarskap inom FoU och
     4. FoU           branschkompetens längs hela förädlingskedjan, i syfte att säkerställa
                      effektivt resursutnyttjande och hållbar utveckling i Sverige och globalt


                      Fortsatt tvärindustriellt samarbete för att säkerställa tillgång till
     5. Energi        konkurrenskraftig energi, till exempel genom att skapa tillgång till
                      naturgas i Sverige

      23

KÄLLA: SveMin
Forskning
Utveckling
Innovation
Norge: MINFORSK



• MINFORSK skal være et verktøy som skal bidra til å realisere
  regjeringens strategi for mineralnæringen og Nordområdestrategien

• MINFORSK vil utvikle et sterkt norsk forsknings‐ og utdanningsmiljø som
  kan sikre næringens fremtidige behov for kompetanse

• MINFORSK vil bidra til at Norge blir en ledende nasjon innen prioriterte
  tema
Norge

MNOK


200



100
Finland
Sverige:
  Sustainable Mine and Innovation for the Future
Visionen – En bild av en framtida gruva

• One control room
• No human presence in the
  production areas
• Attractive work places
• Continuous mechanical excavation
• Pre-concentration
• Resource characterisation
• Final products
Konsortiet
Några skäl till att utveckla denna strategiska agenda

•Bibehålla konkurrenskraften på en global marknad

•Nya fyndigheter på större djup

•Öka produktiviteten

•Reducera negativa miljöeffekter

•Styra framtida investeringar för forskning och utveckling

•Attrahera kompetent personal

•Skapa nya produkter för en global marknad.
SMIFU Vision:
•Eliminera olyckor
    • Teknologisk utveckling
    • Organisationsinnovationer
    • Säkerhetskultur

•Uthållig gruvdrift
   Minus 30 %
   • Energiförbrukning
   • Koldioxidutsläpp
   • Malmförluster

•Förebygga skadliga utsläpp

•Konkurrensförmåga
   • Forskning, utveckling och innovation,
   • Full mekanisering till en helt styrd processindustri.
Securing the Future
    24-28 juni 2013
         Luleå
       Miljö
Gruvor och samhälle

Contenu connexe

Plus de Geological Survey of Sweden

Plus de Geological Survey of Sweden (20)

Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 
David Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellenDavid Klemetz-Vargarda-modellen
David Klemetz-Vargarda-modellen
 
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-SverigeCharlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
Charlotte Sparrenbom-Grundvatten-i-Sverige
 
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormerCaterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
Caterina Carreman-Lagandringar-om-miljokvalitetsnormer
 
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennatCalle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
Calle Hjerne-Utbyggnad-och-utveckling-av-SGUs-grundvattennat
 
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
Bjorn Holgersson-Handledning-vid-bedomning-av-omraden-for-grundvattenpaverkan...
 
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
Atle Dagestad-Implementeringen-av-grunnvannsdirektivet-i-norge-og-kartlegging...
 
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltningAnna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
Anna-Karin-Rasmussen-Mot-en hallbar-vattenresursforvaltning
 

Det hållbara samhället och potentialen för mineralutvinning i Fennoskandiska skölden.Tomas From, Svemin

  • 1. Det hållbara samhället och potentialen för mineralutvinning i Fennoskandiska skölden GeoArena 2012-10-17 Tomas From
  • 2. Metaller i din vardag Se dig omkring och undersök om det finns något som inte innehåller eller är tillverkat med metaller.
  • 3. Metaller är genuina kretsloppsmaterial • Metaller återvinns och återanvänds i det hållbara samhället • Metaller är grundämnen som inte förstörs eller förlorar sina egenskaper • Metaller kan användas i nya produkter om och om igen, ena gången i en bil, nästa i en sked, nästa i en spade, nästa i en bro, nästa i en ….…… • Återvinning kommer dock aldrig att kunna tillgodose det ökande behovet av metaller varför nyproduktion av metaller ur malm, dvs. gruvbrytning, alltid kommer att vara nödvändigt
  • 4.
  • 5.
  • 6. Ökat välstånd och urbanisering leder till ökad efterfrågan på mineraler Exempel: stål Standardkurva Stålintensitet kg färdigt stål/capita 1991-2010 800 Utvecklade länder i Asien 700 600 500 CIS Kina 400 Östeuropa 300 Nordamerika 200 Västeuropa 100 MENA Oceania Latinamerika Indien 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 Subsaharan Afrika Utvecklings-länder i Asien BNP-intensitet 1 Purchasing power parity real USD (2005)/capita, PPP1-justerad, tusental 6 KÄLLA: McKinsey
  • 7. Skrotbaserat Malmbaserat
  • 8. Net trade in non-energy minerals 1999-2004 (EU) 2,0 0,0 -2,0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 -4,0 Billion € -6,0 -8,0 -10,0 -12,0 Year Source: Commission Staff Working Document SEC(2007) 771 Industrial minerals Other industrial minerals Aggregates Metallic minerals
  • 9. Mining potential in Fennoscandia • More than 50% of EU exploration investments • New mines • New mining projects • High standards
  • 10.
  • 11. Sverige har ett bra investeringsklimat Investeringsindex1 Index 100 = bäst rankad i varje kategori 100 ”LÅGRISKOMRÅDEN MED ”INVESTERINGSTILLFÄLLE” 90 LITEN POTENTIAL” Finland Sverige 80 Chile Botswana Grönland Irland 70 Kanada Norge 60 Nya Zeeland Bulgarien USA Spanien 50 ”OATTRAKTIVA ”HÖGRISKOMRÅDEN Peru Brasilien 40 OMRÅDEN” MED STOR POTENTIAL” Rumänien Zambia Turkiet 30 Kina Sydafrika Indonesien 20 Ryssland DRC (Congo) Indien 10 Venezuela 0 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 Index för mineralpotential2 Index 1= Bäst rankad i mineralpotential 1 Investeringsindex: inkluderar bl.a. politisk stabilitet, säkerhet i landet, skattesystem 2 Mineralindex: investeringsattraktivitet baserat på mineraltillgångar KÄLLA: Fraser institute ”Survey of mining companies 2010/2011”; teamanalys
  • 12. Investeringar i prospektering i Norden Källa : RMG
  • 13. Nordic ore production 2010-20 Mt 061030 Anton Löf
  • 14.
  • 15. Internationellt konkurrenskraftig gruvindustri genom produkt- och processutveckling Världens enda Världens mest produktiva dagbrott experimentmasugn PRODUCTIVITY: MINE, MILL & GA Ore Milled: tonnes/manhour 30 Aitik 25 20 15 Konkurrenter 10 5 0 0 20 40 60 80 100 © B ro o k Hunt Production Centile
  • 17. Total emissions from Boliden Production Ton/Year Swedish Mines Mton/Year 300 30 250 Air: Cu, Pb, Zn Production 200 20 Metaller till vatten (Cu+Pb+Zn) ton/år 150 Water: Stoft till luft (Cu+Pb+Zn) ton/år Cu, Pb, Zn 100 INVESTMENTS 10 50 5 0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Year År
  • 19. Gruvproduktionen skulle kunna trefaldigas och skapa över 50 000 nya arbetstillfällen till 2025 Omsättning inom gruvbranschen Antal sysselsatta i gruvbranschen Indexerad omsättning, bas 2010 Tusen personer 280-330 80-100 x2 x3 Indirekt & inducerad 40 effekt 100 Kontrakts- anställda Direkt anställda 2010 2025 2010 2025 21 KÄLLA: Worldsteel Association; intervjuer; WBMS World Metal Statistics Yearbook 2011; IMCOA; Roskill; press sökning; SCB, Tillväxtanalys: Rapport 2010:05, ”Malmfälten under förändring”; intervjuer
  • 20. Fem initiativ möjliggör visionen En gemensam handlingsplan för regioner, bransch och universitet med nationella och regionala initiativ för att göra bransch och nyckelregioner 1. Kompetens inklusive bostäder och samhällsinfrastruktur mer attraktiva samt öka kompetensförsörjningen 2. Gods- En nationell plan för järnvägsinfrastruktur som stödjer gruvbranschens transport behov av godstrafik En gemensam handlingsplan med berörda myndigheter för ökad disciplin 3. Tillstånds- och hastighet i tillståndshantering inom ramarna för befintlig hantering miljölagstiftning Ett program för att upprätthålla Sveriges ledarskap inom FoU och 4. FoU branschkompetens längs hela förädlingskedjan, i syfte att säkerställa effektivt resursutnyttjande och hållbar utveckling i Sverige och globalt Fortsatt tvärindustriellt samarbete för att säkerställa tillgång till 5. Energi konkurrenskraftig energi, till exempel genom att skapa tillgång till naturgas i Sverige 23 KÄLLA: SveMin
  • 22. Norge: MINFORSK • MINFORSK skal være et verktøy som skal bidra til å realisere regjeringens strategi for mineralnæringen og Nordområdestrategien • MINFORSK vil utvikle et sterkt norsk forsknings‐ og utdanningsmiljø som kan sikre næringens fremtidige behov for kompetanse • MINFORSK vil bidra til at Norge blir en ledende nasjon innen prioriterte tema
  • 25.
  • 26. Sverige: Sustainable Mine and Innovation for the Future Visionen – En bild av en framtida gruva • One control room • No human presence in the production areas • Attractive work places • Continuous mechanical excavation • Pre-concentration • Resource characterisation • Final products
  • 28. Några skäl till att utveckla denna strategiska agenda •Bibehålla konkurrenskraften på en global marknad •Nya fyndigheter på större djup •Öka produktiviteten •Reducera negativa miljöeffekter •Styra framtida investeringar för forskning och utveckling •Attrahera kompetent personal •Skapa nya produkter för en global marknad.
  • 29. SMIFU Vision: •Eliminera olyckor • Teknologisk utveckling • Organisationsinnovationer • Säkerhetskultur •Uthållig gruvdrift Minus 30 % • Energiförbrukning • Koldioxidutsläpp • Malmförluster •Förebygga skadliga utsläpp •Konkurrensförmåga • Forskning, utveckling och innovation, • Full mekanisering till en helt styrd processindustri.
  • 30. Securing the Future 24-28 juni 2013 Luleå Miljö Gruvor och samhälle

Notes de l'éditeur

  1. Vi landar i att fem initiativ blir kritiska för att möjliggöra gruvbranschens tillväxt i linje med den uppmålade visionen Nationella och regionala initiativ för att öka attraktiviteten av gruvregioner och öka kompetensförsörjningen En nationell plan för järnvägsinfrastruktur för godstrafik En gemensam handlingsplan med berörda myndigheter för att öka disciplin och effektivitet i tillståndshantering Ett program för att upprätthålla ledande FoU med stöd från EU Fortsatt tvärindustriellt arbete med att säkerställa tillgång på konkurrenskraftig och miljövänlig energi SveMin har möjlighet att ta en koordinerande nyckelroll tvärs dessa initiativ