SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  21
Télécharger pour lire hors ligne
©TYRÉNS 2016
FRAMTIDEN FÖR
HYDRAULISKA TESTER I JORD
Lars Marklund och Jeff Lewis
Grundvattendagarna 2017-11-07
©TYRÉNS 2016
Slugtest
+ snabb
- Ger endast en lokal (0-5
m radie) beskrivning av
undersökningsområdet.
- Resultatet beror mycket
på rörets utformning.
Pumptest
+ Större område undersöks.
- Tar lång tid.
- Behövs mer utrustning
- Större störning i magasinet.
- Måste ta hand om det
uppumpade vattnet.
2017-11-06 2
DE VANLIGASTE HYDRAULISKA TESTERNA
Lab-försök på jordprover
- Störda prover
- Liten provvolym
©TYRÉNS 2016
• Infiltrationsförsök • Saltsjöns vattennivå
2017-11-06 3
TVÅ UPPTÄCKTER I SLUSSEN PROJEKTET
©TYRÉNS 2016
• ”slug interference test” (SLT) utvecklades för
petroleumindustrin och har främst använts i
berg.
• Internationellt har endast ett fåtal experiment
utförts i jord.
• Snabb och billig metod
• Behöver inte ta hand om det uppumpade
vattnet.
• Den naturliga strömbilden förändras inte
under försöket.
• Fördelar som gör att SLT är speciellt lämplig i
förorenade områden.
2017-11-06 4
SLUG-INTERFERENSTEST
©TYRÉNS 2016
• Metoden baseras på vågrörelser i grundvatten
• Hydraulisk konduktivitet (K) bestäms utifrån
vågutbredningshastigheten hos en tryckpuls som
utbreder sig genom ett grundvattenmagasin.
• Magasinskoefficienten (S) av vågens amplitud
minskar med avstånd från källan.
• Vågrörelserna studeras genom att
tryckförändringen i grundvattnet mäts på olika
avstånd från den punkt där tryckvågen induceras.
• För att utvärdera metodens lämplighet kan
resultaten från försöket jämförts med resultaten
från konventionella provpumpningar, som utförs
på samma platser.
2017-11-06 5
TEORIN
©TYRÉNS 2016
• Fältförsöket utfördes vid
Lalarps grundvattentäkt i
Svenljunga kommun.
• Försöket utfördes i en
rullstensås, med ca 15 m
grovkornigt vattenförande lager
överlagrat med ca 25 silt,
finsand och sand.
• Avståndet från uttagsbrunnen
till GVR12 är ca 3 m och till
GVR14 ca 23 m.
2017-11-06 6
FÖRSTA FÖRSÖKET - OMRÅDET
©TYRÉNS 2016
• Försöket utfördes 2016-08-16 av fältingenjör/hydrogeolog Björn
Göransson, Tyréns Göteborg.
• För att inducera vågrörelsen släpptes en slugkropp i brunnen.
• Slugkroppen tillverkades av ett 2 m långt (2x1m) 140 mm PEM rör. I
botten monterades en gängad konspets och i toppen likaså ett lock
med ögla i metall. Röret fylldes till 2/3 med sand. I metallöglan fäst
ett 8 mm polyesterrep.
• Tryckförändringen i grundvattnet mättes sedan i två grundvattenrör.
• Tryckförändringen mättes med tryckgivare av märket Diver
(microdivers). Dessa programmerades till att mäta varje 0,5 sekund.
Trycknivåerna kompenserades mot lufttrycket med en barometer-
diver med samma mätintervall.
2017-11-06 7
FÖRSTA FÖRSÖKET - UTRUSTNING
©TYRÉNS 2016
• Tre tydliga pulser
• Ca 45 sek lång puls
• Amplitud ca 0,5 cm i båda
rören
• Inträffar ”samtidigt” i båda
rören
2017-11-06 8
FÖRSTA FÖRSÖKET - RESULTAT
©TYRÉNS 2016
• Bostadsområdet Vålberga i Järfälla
kommun.
• Slutet grundvattenmagasin av morän 0-
4 meters mäktighet och har i de flesta
fall bedömts utgöras av en siltig sandig
morän med silthalter mellan 30 till
70%.
• Överlagras av lera med en mäktighet
uppemot 10 meter.
2017-11-06 9
ANDRA FÖRSÖKET - OMRÅDET
©TYRÉNS 2016
• Försöket utfördes 2017-06-01 av Lars Marklund.
• För att inducera vågrörelsen släpptes en slugkropp i brunnen.
Tryckförändringen i grundvattnet mättes sedan i sju
grundvattenrör.
• För att mäta trycknivån i grundvattenrören och i brunnen
användes 10 m minidivers. Dessa programmerades till att
mäta varje 0,5 sekund. Trycknivåerna kompenserades mot
lufttrycket med en barometer-diver med samma mätintervall.
• Slugkroppen tillverkades av ett 3 m långt (3x1m) 75 mm PEH-
rör. I botten monterades en gängad konspets och i toppen
likaså ett lock med ögla i metall. Röret fylldes till 2/3 med
sand.
2017-11-06 10
ANDRA FÖRSÖKET - UTRUSTNING
©TYRÉNS 2016
• Upplösning tryck 0,2 cm
• Mätnoggrannhet ca 0,5 cm
2017-11-06 11
ANDRA FÖRSÖKET - RESULTAT
©TYRÉNS 2016
• Mätutrustning med högre upplösning
• Annan metod för att inducera
tryckvågen
• Bestämma lämpliga geologi
• Lämplighet och användningsområde?
2017-11-06 12
SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE
©TYRÉNS 2016
• Baseras hur sinusvågor i ytvatten
påverkar angränsande grundvatten.
• Storskaliga, exempelvis tidvatten eller
reglerade vattendrag.
• Kan använda dämpning eller
fördröjning för utvärdering.
2017-11-06 13
CYKLISKA VATTENFLUKTUATIONER
©TYRÉNS 20162017-11-06 14
HUR FINA SINUSKURVOR BEHÖVS?
Går det att använda Fourierserier?
©TYRÉNS 2016
EN ENKEL OCH BILLIG METOD
FÖR ATT MÄTA HYDRAULISK
KONDUKTIVITET
©TYRÉNS 2016
BEFINTLIGA METODER -
KORSNSTORLEKSFÖRDELNING
©TYRÉNS 2016
BEFINTLIGA METODER – RING PERMEAMETER
©TYRÉNS 2016
BEFINTLIGA METODER – GUELPH
PERMEAMETER
©TYRÉNS 2016
©TYRÉNS 2016
©TYRÉNS 2016

Contenu connexe

Tendances (7)

Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
Konceptuell och matematisk grundvattenmodell för uppsala - Per-Olof Johansson...
 
Magnetiska resonanssonderingar (MRS) kan bidra till att lösa Gotlands vattenb...
Magnetiska resonanssonderingar (MRS) kan bidra till att lösa Gotlands vattenb...Magnetiska resonanssonderingar (MRS) kan bidra till att lösa Gotlands vattenb...
Magnetiska resonanssonderingar (MRS) kan bidra till att lösa Gotlands vattenb...
 
Vattenvårdslösningar i praktiken_Ollus
Vattenvårdslösningar i praktiken_OllusVattenvårdslösningar i praktiken_Ollus
Vattenvårdslösningar i praktiken_Ollus
 
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlssonVattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
Vattenskyddsområden och grundvattnets sårbarhet, cecilia karlsson
 
Hur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor Ryd
Hur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor RydHur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor Ryd
Hur beräknar man k från SGUs brunnsarkiv - Ellinor Ryd
 
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove LångGrundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
Grundvatten - vad arbetar SGU med, Lars-Ove Lång
 
Skellefteås nya vattenförsörjning - Per Sander
Skellefteås nya vattenförsörjning - Per SanderSkellefteås nya vattenförsörjning - Per Sander
Skellefteås nya vattenförsörjning - Per Sander
 

Plus de Geological Survey of Sweden

Plus de Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Framtiden för hydrauliska tester i jord - Lars Marklund och Jeff Lewis

  • 1. ©TYRÉNS 2016 FRAMTIDEN FÖR HYDRAULISKA TESTER I JORD Lars Marklund och Jeff Lewis Grundvattendagarna 2017-11-07
  • 2. ©TYRÉNS 2016 Slugtest + snabb - Ger endast en lokal (0-5 m radie) beskrivning av undersökningsområdet. - Resultatet beror mycket på rörets utformning. Pumptest + Större område undersöks. - Tar lång tid. - Behövs mer utrustning - Större störning i magasinet. - Måste ta hand om det uppumpade vattnet. 2017-11-06 2 DE VANLIGASTE HYDRAULISKA TESTERNA Lab-försök på jordprover - Störda prover - Liten provvolym
  • 3. ©TYRÉNS 2016 • Infiltrationsförsök • Saltsjöns vattennivå 2017-11-06 3 TVÅ UPPTÄCKTER I SLUSSEN PROJEKTET
  • 4. ©TYRÉNS 2016 • ”slug interference test” (SLT) utvecklades för petroleumindustrin och har främst använts i berg. • Internationellt har endast ett fåtal experiment utförts i jord. • Snabb och billig metod • Behöver inte ta hand om det uppumpade vattnet. • Den naturliga strömbilden förändras inte under försöket. • Fördelar som gör att SLT är speciellt lämplig i förorenade områden. 2017-11-06 4 SLUG-INTERFERENSTEST
  • 5. ©TYRÉNS 2016 • Metoden baseras på vågrörelser i grundvatten • Hydraulisk konduktivitet (K) bestäms utifrån vågutbredningshastigheten hos en tryckpuls som utbreder sig genom ett grundvattenmagasin. • Magasinskoefficienten (S) av vågens amplitud minskar med avstånd från källan. • Vågrörelserna studeras genom att tryckförändringen i grundvattnet mäts på olika avstånd från den punkt där tryckvågen induceras. • För att utvärdera metodens lämplighet kan resultaten från försöket jämförts med resultaten från konventionella provpumpningar, som utförs på samma platser. 2017-11-06 5 TEORIN
  • 6. ©TYRÉNS 2016 • Fältförsöket utfördes vid Lalarps grundvattentäkt i Svenljunga kommun. • Försöket utfördes i en rullstensås, med ca 15 m grovkornigt vattenförande lager överlagrat med ca 25 silt, finsand och sand. • Avståndet från uttagsbrunnen till GVR12 är ca 3 m och till GVR14 ca 23 m. 2017-11-06 6 FÖRSTA FÖRSÖKET - OMRÅDET
  • 7. ©TYRÉNS 2016 • Försöket utfördes 2016-08-16 av fältingenjör/hydrogeolog Björn Göransson, Tyréns Göteborg. • För att inducera vågrörelsen släpptes en slugkropp i brunnen. • Slugkroppen tillverkades av ett 2 m långt (2x1m) 140 mm PEM rör. I botten monterades en gängad konspets och i toppen likaså ett lock med ögla i metall. Röret fylldes till 2/3 med sand. I metallöglan fäst ett 8 mm polyesterrep. • Tryckförändringen i grundvattnet mättes sedan i två grundvattenrör. • Tryckförändringen mättes med tryckgivare av märket Diver (microdivers). Dessa programmerades till att mäta varje 0,5 sekund. Trycknivåerna kompenserades mot lufttrycket med en barometer- diver med samma mätintervall. 2017-11-06 7 FÖRSTA FÖRSÖKET - UTRUSTNING
  • 8. ©TYRÉNS 2016 • Tre tydliga pulser • Ca 45 sek lång puls • Amplitud ca 0,5 cm i båda rören • Inträffar ”samtidigt” i båda rören 2017-11-06 8 FÖRSTA FÖRSÖKET - RESULTAT
  • 9. ©TYRÉNS 2016 • Bostadsområdet Vålberga i Järfälla kommun. • Slutet grundvattenmagasin av morän 0- 4 meters mäktighet och har i de flesta fall bedömts utgöras av en siltig sandig morän med silthalter mellan 30 till 70%. • Överlagras av lera med en mäktighet uppemot 10 meter. 2017-11-06 9 ANDRA FÖRSÖKET - OMRÅDET
  • 10. ©TYRÉNS 2016 • Försöket utfördes 2017-06-01 av Lars Marklund. • För att inducera vågrörelsen släpptes en slugkropp i brunnen. Tryckförändringen i grundvattnet mättes sedan i sju grundvattenrör. • För att mäta trycknivån i grundvattenrören och i brunnen användes 10 m minidivers. Dessa programmerades till att mäta varje 0,5 sekund. Trycknivåerna kompenserades mot lufttrycket med en barometer-diver med samma mätintervall. • Slugkroppen tillverkades av ett 3 m långt (3x1m) 75 mm PEH- rör. I botten monterades en gängad konspets och i toppen likaså ett lock med ögla i metall. Röret fylldes till 2/3 med sand. 2017-11-06 10 ANDRA FÖRSÖKET - UTRUSTNING
  • 11. ©TYRÉNS 2016 • Upplösning tryck 0,2 cm • Mätnoggrannhet ca 0,5 cm 2017-11-06 11 ANDRA FÖRSÖKET - RESULTAT
  • 12. ©TYRÉNS 2016 • Mätutrustning med högre upplösning • Annan metod för att inducera tryckvågen • Bestämma lämpliga geologi • Lämplighet och användningsområde? 2017-11-06 12 SLUTSATSER OCH FORTSATT ARBETE
  • 13. ©TYRÉNS 2016 • Baseras hur sinusvågor i ytvatten påverkar angränsande grundvatten. • Storskaliga, exempelvis tidvatten eller reglerade vattendrag. • Kan använda dämpning eller fördröjning för utvärdering. 2017-11-06 13 CYKLISKA VATTENFLUKTUATIONER
  • 14. ©TYRÉNS 20162017-11-06 14 HUR FINA SINUSKURVOR BEHÖVS? Går det att använda Fourierserier?
  • 15. ©TYRÉNS 2016 EN ENKEL OCH BILLIG METOD FÖR ATT MÄTA HYDRAULISK KONDUKTIVITET
  • 16. ©TYRÉNS 2016 BEFINTLIGA METODER - KORSNSTORLEKSFÖRDELNING
  • 17. ©TYRÉNS 2016 BEFINTLIGA METODER – RING PERMEAMETER
  • 18. ©TYRÉNS 2016 BEFINTLIGA METODER – GUELPH PERMEAMETER