Inbjudan och dagordning för seminariet "Från kolkälla till kolfälla: Om framtidens klimatsmarta jordbruk".
8 maj 2012, 13.00 - 16.30
Kulturhuset, Stockholm
Moderator: Peter Sylwan, KSLA
Talare: Marja-Liisa Tapio-Biström, FAO; David Andersson, ECOCERA/Chalmers; Thomas Kätterer, SLU; Bo Lager, Vi-skogen; Stéphane de Clara, INRA; Madeleine Jönsson, FAO.
Kan jordbruket gå från att vara en klimatbov som släpper ut växthusgaser till ett klimatsmart jordbruk som fångar upp växthusgaser? Jordbruksmark har en stor potential för att lagra kol i betydande mängder. Med rätt valda brukningsmetoder och odlingssystem kan jordbruksmarken förvandlas från att vara en besvärande källa för växthusgaser till en effektiv fälla för koldioxid och bidra till att minska hotet från den globala uppvärmningen. Men vilka är möjligheterna – och vilka är hindren på vägen mot ett klimatsmart jordbruk?
Här finns dagordningen från seminariet för nedladdning, samt länkar till de 6 presentationerna som läsbar PDF och som video.
1. Från kolkälla till kolfälla: om
framtidens klimatsmarta
jordbruk
En ny metod för mätning
av kolinlagring i ett
varierande
jordbrukslandskap i
Kenya –
Kenya Agricultural Carbon Project (KACP)
8 Maj, 2012, Stockholm
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
2. Agenda
• Vem är Vi-skogen?
• Den nya metodiken för mätning
• Jordbruk och mark - den felande länken
• Rigoröst uppföljningssystem
• Ett vinnande scenario
• Vilka är resultaten från KACP
• Genomförande av projektet
• Vilka lärdomar kan vi dra
• Politikområden
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
3. Vem är Vi skogen?
Vi-skogen har som
syfte att bidra till
ekologisk balans
och förbättrad
försörjning för de
fattiga och mest
utsatta i områden
som hotas av
ekologisk
utarmning. Detta
sker genom
plantskolor och
trädplantering och
hållbara
jordbruksmetoder
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
4. Områdets karakteristik
Västra Kenya (Kitale
& Kisumu)
3% befolkningstillväxt
80% av befolkningen
är bönder
25% av barnen under
5 år är undernärda
Genomsnittlig storlek
på ett lantbruk är
omkring 1 ha
90% av befolkningen
använder ved eller
träkol för matlagning
varje dag
Omkring 50% av
småbrukare lever på
mindre än 1USD/dag
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
5. Jordbruk - den "felande länken" för
minskning av GHG på landskapsnivå
Missing Segment!
IFM
IFM Agricultural Land AR
Management Forest
definition
REDD + ALM R
time
Devegetation
Revegetation
Agricultural &
Management
Management
Reforestation
Afforestation
Degradation
Grassland
Forest
Intact
Forest
Forest
Source:
Forest Land Non-Forest Land Forest Carbon
Decisions
Land International
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
6. Den nya metoden för kolinlagring I jord
Metoden är ett redovisningsprotokoll för begränsning av
växthusgaser genom uthålliga jordbruksmetoder
Lämplig för jordbruksmark och betesmark (inte
våtmarker) där marken är utarmad och fortsätter att
ytterligare utarmas
Protokollet måste uppfylla kraven som anges i ramarna
för standarden (i detta fall Verified Carbon Standard,
VCS)
- baseline
- additionalitet
Processen för godkännande måste följa riktlinjerna i
VCS standarden
Projektet Design Document (PDD) förklarar hur
metoden tillämpas i det specifika projektet
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
8. Hur funkar det?
Mätningar
• Aktivitetsbaserade mätningar
• Aktivitetsdata och indata som krävs:
- Lerhalt i %
- klimatparametrar
- Skörderesternas användning
- Täckodlingsgrad
Modellering
The Rothamsted C soil decomposition model (Roth-C)
- Beräknar jämvikten i markens organiska kolinnehåll
och markens organiska förändringar av kol till följd av
förändringar av aktiviteter.
- Ökningen eller minskningen i SOC är resultatet av
nedbrytningen av tillfört organiskt material.
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
9. Hur beräknas tCO2 ?
2. PFM
Permanent prov (200)
Årlig övervakning av
årlig total Ex ante ER
Övervakning och
verifikation av bonde-
grupp
3. FGM
Årlig
grupputvärdering
av alla
jordbrukare
Rättvis
fördelning av
intäkter
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
10. FAKTA
Kenya Agricultural Carbon Project (KACP)
Startade officiellt i juli 2009
Köpeavtal
(ERPA), undertecknades i
november 2010
Metoden godkändes i december
2011
Validering genomförs i februari
2012
Ersättning för de inblandade
jordbrukarna förväntas betalas ut
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
12. GPS mätningar, GIS och GOOGLE
Database Farm polygon
GIS
KML files
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
13. Google maps 18 Maj 2010
19 Feb 2011
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
14. Det vinnande
scenariot
I KACP är det uppenbart att
handel med utsläppsrätter kan
ge betydande incitament för att
öka investeringar i jordbruket
som genererar:
produktivitetsökningar
ökad motståndskraft mot
klimatförändringat
reducering av
växthusgaser
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
15. Vilka är resultaten?
KACP – Skörde
ökningar i
majsodling
2009-2011
4000
(2 säsonger)
3,704
3000
2,534
2000 2,092
Maize
1000
0
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
16. Genomförande och mål
30 fältarbetare som
tillhandahåller rådgivning
Mål 60,000 småbrukare
Mål 3,000 jordbrukar
grupper
Volym
utsläppsminskningar från
projektet: 1.7 M tCO2e
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
17. En typisk civila
samhällets
organisation
inom KACP
• Registrerad organisation
bestående av 20-30
jordbrukarehushåll
• 61% av medlemmarna är
kvinnor.
• 45% av dessa civila
samhällets organisationer
tillhör en större bonde
nätverk / organisation
• Organisationsutveckling
strategisk planering
• Ingen handout / inriktas på
kapacitetsuppbyggnad
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
17
18. Helhetssyn på utveckling
kännetecknar KACP
SALM = hållbart
jordbruk och FED
markanvändning
FED =
Affärsutveckling
SALM VS&LA
VS & LA = Lokala
spara och
låneföreningar
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
19. Lärdomar från KACP
1: ”Prioritera rätt" – fokuserar på de småskaliga
jordbrukarnas intressen, först ökade skördar
och livsmedelssäkerhet, och sedan
kolupptagning.
2: ”Minska transaktionskostnader" –
utvärderingssystem måste vara
kostnadseffektiva och användarvänligta
3: ”Välj projektutvecklare med omsorg" – starka
system för utbildning i fält, och teknisk och
finansiell kapacitet är viktiga.
4: ”Kapacitetsuppbyggnad är nyckeln till ett
framgångsrikt projekt" - som ger bonden
korta och långsiktiga intäkter
5: "Fokus på områden med hög potential för
kolinlagring" - Kolupptag potential är högre i
områden med hög biomassa tillväxt.
6: ”Utveckling på gräsrotsnivå och delaktighet
ger uthålliga resultat
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
20. Politik områden
• Utbildning och kapacitetsuppbyggnad
för institutioner och projekt är viktigt
• Sammanför finansiering för
anpassning (adaptation) och
utsläppsminskning (mitigation)
• Kombinera finansiering från offentliga
och privata källor
• SALM + REDD = Viktiga synergier
mellan jordbruk och skogsbruk
• Använd SALM metodiken i
anpassning och andra projekt för att
kvalitetssäkra fattigdomsbekämpning
Bo Lager| Vi Skogen| 2012|
The ABMS monitoring system (1) is collecting field data using two different monitoring approaches. The Permanent Farm Monitoring (PFM) (2) and the Farmer Group Monitoring (FGM) (3). The basic distinction between the two monitoring components is that the PFM is entirely implemented by the field officers of Vi Agroforestry on permanent sample farms, so-called ABMS farms, and is a representative survey for the whole KACP project area. It is used to establish the total KACP baseline conditions and to estimate the ex-ante actual GHG emissions and removals for the whole project area. Further it monitors the overall project performance in terms of project implementation (SALM adoption, crop yield monitoring) and is used to verify the results of the FGM.The FGM, on the other hand, is based on self-reporting by all farmers and farmer groups. Farmers and farmer group resource persons are trained in data collection and record keeping by the project extension staff to ensure accuracy of the system. In the methodology the minimum accuracy for In this system, farmers annually record all relevant data themselves and report to the field officers via a strong system of verification and data aggregation. The soil model input data (4) combined with the data from the ABMS (5) and additional existing data sets (6), such as climate and soil data to parameterize the RothC models are used to model the actual (ex-post) GHG emissions and removals from SOC and tree biomass of those farmers adopting SALM and subject to a verification event. The results of the group monitoring also serve as a basis to distribute carbon benefits to farmer groups.In the table below the model outputs, i.e. local SOC emission factors are presented. The result of this whole system is the total project net GHG removals (8) consisting of the carbon stock change of the soil organic carbon pool, the biomass carbon pool and considering project specific carbon emissions.