4. Välfärdsutredningen
Många frågor
• överväga vinstfrågan
• se över LOV från juridisk utgångspunkt
• kapitalförsörjning för ideell sektor
• idéburet offentligt partnerskap med ideell
sektor (IOP)
• upphandlingsregler
• ekonomisk redovisning på enhetsnivå
8. Välfärdsutredningen
Varför behöver vinstnivåer regleras?
• Vanlig marknad: efterfrågan inte behov
• välfärden: behov inte efterfrågan
• rättigheter
• externa effekter
• styrning av komplexa tjänster
• myndighetsutövning t.ex. betygssättning
och sjukskrivning
• förtroende för skattefinansierad välfärd
9. Välfärdsutredningen
Idén om marknadsstyrning
• Konkurrens kan leda till kostnadseffektiva
kvalitetsförbättrande åtgärder
– Annars slås man ut från marknaden
• Incitamenten för detta kan vara starkare för
vinstmotiverade aktörer
– Starka motiv att snabbt sprida effektiva arbetssätt
10. Välfärdsutredningen
Inte så enkelt på en kvasimarknad
• Informationsproblem
• Motsättningar mellan individ- och
samhällsintresse, t.ex. myndighetsutövning
• risk för monopolmakt
• höga trösklar för brukaren att byta utförare (i
vissa fall)
• i vissa fall råder ingen verklig valfrihet, t.ex. när
fåtal aktörer är intresserade av att etablera sig
11. Välfärdsutredningen
Problem med kvasimarknader inom
välfärden
• Skolan: Är en nöjd kund en välutbildad kund?
• Skolan och vården har tydliga samhällsmål:
likvärdig kvalitet
• Motsättning mellan likvärdighet och
marknadsstyrning
• risk för att vinstintresse kan leda till att aktörer
väljer att ”plocka russinen ur kakan”
12. Välfärdsutredningen
Har konkurrensen lett till bättre
kvalitet?
• Svårt att mäta kvalitet på ett entydigt sätt
• Exempel: Inom primärvård saknas objektiva
kvalitetsmått
• Studier pekar åt olika håll, mäter dock
konkurrensen effekter inte vinstsyftande
aktörer specifikt
• tendens till ökad segregation
13. Välfärdsutredningen
Resurser i fristående grundskolor
• Lägre lärartäthet
• Lägre andel behöriga lärare
• Lägre grad av lärare med rätt ämnesbehörighet
• Färre specialpedagoger
• Färre syo-konsulenter
• Färre specialsalar och bibliotek
• Högre kostnader för skolmat och material
(källa Gustafsson m.fl)
15. Välfärdsutredningen
Vilka vinster gör privata företag inom
välfärden?
• Vinst kan mätas på olika sätt
• Rörelsemarginalen är inte anmärkningsvärd
hög
• I förhållande till investerat kapital är dock
avkastningen mycket god
• Tjänstesektorn i stort 10%
• Välfärden mycket högre…
16. Välfärdsutredningen
Avkastning på investerat kapital inom
välfärdsområdet
• Utbildningsområdet 34%
• Hälso- och sjukvård 51%
• Sociala insatser 72%
• Snitt 47%
• (Tjänstesektorn i stort 10%)
(Källa: egna beräkningar baserat på Serranodatabasen för aktiebolag)
17. Välfärdsutredningen
Övervinster är stora
• Marknadsmässig ersättning för
kapitalkostnader (WACC)
• Vinst utöver WACC: övervinst
• 2006-2015: 15 miljarder i övervinster från
rörelsen (rörelseövervinst)
18. Välfärdsutredningen
Behov av reglering av vinst
• Stora risker med aktörer som drivs av
starka vinstintressen
– russinplockning
– fokus endast på sådan kvalitet som följs upp
• Tendens till monopol och likriktning
• Svårt att skapa tillitsbaserad styrning med
företag som drivs av starka vinstintressen
• Stora övervinster, dvs. vinster överstiger
marknadsmässig ersättning för kapital
19. Välfärdsutredningen
Norden
• Visst inslag av privata, vinstdrivande
aktörer inom vård och omsorg
• Större andel non-profit än i Sverige
• Helt förbjudna inom skolan
• Norge: kontrollorgan som följer enskilda
skolor
• Danmark och Norge: huvudmannen får bara
bedriva en skola
20. Välfärdsutredningen
Tänkbara åtgärder i direktivet
• Syftesbestämmelse i Aktiebolagslagen?
• Aktiebolag med särskild
vinstutdelningsbegränsning?
• Bemanningsregler?
• Tillståndsregler?
21. Välfärdsutredningen
Preliminärt förslag
• Krav på att privata aktörer ska ha tillstånd
• För att få tillstånd krävs någon form av
begränsning av hur mycket pengar som får
lämna verksamheten
• Upphandling sker som vanligt av aktörer
med tillstånd
22. Välfärdsutredningen
Andra frågor
• utveckla möjligheten att ställa kvalitetskrav
• ägarprövning
• se över LOV, bland annat fler
uteslutningsgrunder
• förenklar upphandlingsregler för sociala
tjänster