FSF:s utlåtande om Nordic Master-programmen
•
0 j'aime•553 vues
På sitt möte den 18 januari 2013 godkände FSF ett utlåtande till Nordiska ministerrådet om Nordic Master Programme-pilotprojektets slutrapport. Utlåtandet innehåller en granskning av rapportens åtgärdsförslag ur mobilitetens, finansieringens och kvalitetssäkringens perspektiv samt en kort observation om Nordic Master-studenternas medlemskap i finska studentkårer. FSF anser att programmet i bästa fall kan både öka hela det nordiska högskoleområdets dragningskraft och främja nordiska studenters möjligheter att avlägga en del av sina studier utomlands.
![begriplighet gör det lättare att gestalta eller t.ex. konkret visualisera systemet som
en helhet.
Rapportens kapitel 11 tar upp de olika studentenkäternas betydelse. Vid tal om
utbildningsprogram kan deras betydelse inte överbetonas. FSF uttrycker emellertid
sitt innerliga stöd till idén om att utnyttja studerandes sakkunskap om studier vid
verksamhetsplanering och utvecklingsbeslut. Vi ser positivt på utvecklingen av
studenternas roll från blotta responsmekanismer till jämställda utvecklingspartner.
I kapitel 11 listas vidare ett antal centrala punkter inom kvalitetssäkring. Med
tanke på det föregående önskar FSF att listans första punkt, “att alla parter binder
sig till samarbetet på olika plan: den akademiska personalen, den administrativa
personalen samt institutionsledningen”, utvidgas till att omfatta även studenter.
Förslagen om programmens ackreditering i kapitel 9 borde vidare ställas i relation
till ländernas förhållandevis likartade, men delvis avvikande praxis för nationell
kvalitetssäkring. Som det framgår i rapporten, har Finland inget nationellt
ackrediteringssystem för utbildningsprogram i begreppets allmänna bemärkelse.
Med tanke på detta är förslag nummer 14, “Ackrediteringsprocessen harmoniseras
så att ackrediteringen av Nordic Master‐program i ett land leder till automatisk
ackreditering i andra nordiska länder”, något problematisk. FSF stöder inte
harmonisering av ländernas ackrediteringssystem, såvida det är förslagets syfte.
Däremot önskar FSF erkännande av ländernas olika nationella praxis för
kvalitetssäkring och att de nationella metoderna för kvalitetssäkring, som används
vid institutionen med huvudansvar för koordinering av ett program, erkänns i de
andra deltagande länderna.
Medlemskap i studentkåren
Vi anser att NMP‐studerandes medlemskap i finska studentkårer torde gå ut på
FSF:s rekommendation till studentkårerna gällande medlemskapet av Erasmus
Mundus studerande.
“Erasmus Mundus studerande kan ansöka om befrielse från studentkårens
medlemsavgift ifall studierna under terminen tar plats i ett annat land.
Återbärande av avgiften förutsätter att studenten lämnar tillbaka den eventuellt
utdelade läsårsdekalen. En utländsk Erasmus Mundus studerande blir under sina
studier i Finland medlem i en finsk studentkår. Detta gäller även i händelse av att
konsortiet består av flera finska universitet i vilka den studerande avlägger studier
under sin vistelse i Finland (jfr JOO‐studier [flexibel studierätt]).”
Avslutningsvis
FSF föreslår att för att säkerställa de finansierade utbildningsprogrammens
intressevärde och attraktionskraft bör ett kriterium för finansiering vara att
studerande inkluderas i programmens planering och administration.
De nordiska nationella studerandeförbunden samarbetar via NOM‐nätverket
(Nordiskt Ordförandemöte) som varit verksamt sedan 1946.
Studentrepresentationen till Nordic Master‐programmets utveckling kunde i
fortsättningen koordineras via NOM.]()
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
En vedette
En vedette (17)
Similaire à FSF:s utlåtande om Nordic Master-programmen
Similaire à FSF:s utlåtande om Nordic Master-programmen (20)
Plus de SYL
Plus de SYL (20)
FSF:s utlåtande om Nordic Master-programmen
- 1. Till Nordiska ministerrådet UTLÅTANDE 18.1.2013 UTLÅTANDE OM NORDIC MASTER SLUTRAPPORTEN Finlands studentkårers förbund (FSF) tackar för möjligheten att yttra sig om Nordic Master pilotprojektets slutrapport. Utlåtandet innehåller en granskning av rapportens åtgärdsförslag ur mobilitetens, finansieringens och kvalitetssäkringens perspektiv samt en kort observation om Nordic Master‐studenternas medlemskap i finska studentkårer. FSF uttrycker sitt varma stöd till målet att internationalisera nordisk högre utbildning genom Nordic Master‐programmet. I bästa fall kan programmet både öka hela det nordiska högskoleområdets internationella dragningskraft och främja nordiska studenters möjligheter att avlägga en del av sina studier utomlands. Programmets finansiering FSF gläder sig över rapportens förslag att permanenta Nordic Master‐programmets finansiering. Vi anser att ändringen av kriterierna för användningen av NMRS medel, så att finansieringen kan utvidgas att täcka även programmets drift och studentmobilitet, är speciellt viktigt för att säkerställa programmens funktion och attraktion. Utöver det fastställda årliga minsta antalet finansierade program finns det orsak att överväga fastställandet av ett maximalt antal finansierade program. Hotbilden här är en situation där högskolorna börjar fabricera gemensamt uppbyggda examensprogram i hopp om att motta finansiering. För att säkerställa programmens kvalitet borde nya program uppstå framför allt från utbildningsmässiga behov och bygga på forskningsresultat. FSF stöder helhjärtat förslaget att avskaffa terminsavgifter för studerande utanför EU och EES för att nå de ställda målen för internationalisering av den nordiska högre utbildningen. I och med att utomeuropeiska studerande utgör ett marginellt antal av programmens deltagare skulle ett stipendiesystem vara ett onödigt besvärligt alternativ som lätt utfaller förhållandevis dyrt och svåradministrerat. Kvalitetssäkring FSF ställer sig huvudsakligen positivt till de tankar om kvalitetssäkring och dess utveckling som tas upp i kapitel 11. Vi anser att t.ex. vägledning, anvisningar och stödfunktioner är centrala faktorer för hur studenten upplever sina studier och studiernas kvalitet. Att bygga upp ett kvalitetssäkringssystem på basis av det arbetet som redan gjorts av NOQA är en god utgångspunkt, och likaså kan NOQA:s rapport erbjuda stor nytta vid utformandet av den planerade handboken. FSF upplever det viktigt att all dokumentering av kvalitetssäkring tydligt åskådliggör de kvalitetssäkrande praxis som används vid planering, genomförande, utvärdering och utveckling av verksamheten. Konsekvens och
- 2. begriplighet gör det lättare att gestalta eller t.ex. konkret visualisera systemet som en helhet. Rapportens kapitel 11 tar upp de olika studentenkäternas betydelse. Vid tal om utbildningsprogram kan deras betydelse inte överbetonas. FSF uttrycker emellertid sitt innerliga stöd till idén om att utnyttja studerandes sakkunskap om studier vid verksamhetsplanering och utvecklingsbeslut. Vi ser positivt på utvecklingen av studenternas roll från blotta responsmekanismer till jämställda utvecklingspartner. I kapitel 11 listas vidare ett antal centrala punkter inom kvalitetssäkring. Med tanke på det föregående önskar FSF att listans första punkt, “att alla parter binder sig till samarbetet på olika plan: den akademiska personalen, den administrativa personalen samt institutionsledningen”, utvidgas till att omfatta även studenter. Förslagen om programmens ackreditering i kapitel 9 borde vidare ställas i relation till ländernas förhållandevis likartade, men delvis avvikande praxis för nationell kvalitetssäkring. Som det framgår i rapporten, har Finland inget nationellt ackrediteringssystem för utbildningsprogram i begreppets allmänna bemärkelse. Med tanke på detta är förslag nummer 14, “Ackrediteringsprocessen harmoniseras så att ackrediteringen av Nordic Master‐program i ett land leder till automatisk ackreditering i andra nordiska länder”, något problematisk. FSF stöder inte harmonisering av ländernas ackrediteringssystem, såvida det är förslagets syfte. Däremot önskar FSF erkännande av ländernas olika nationella praxis för kvalitetssäkring och att de nationella metoderna för kvalitetssäkring, som används vid institutionen med huvudansvar för koordinering av ett program, erkänns i de andra deltagande länderna. Medlemskap i studentkåren Vi anser att NMP‐studerandes medlemskap i finska studentkårer torde gå ut på FSF:s rekommendation till studentkårerna gällande medlemskapet av Erasmus Mundus studerande. “Erasmus Mundus studerande kan ansöka om befrielse från studentkårens medlemsavgift ifall studierna under terminen tar plats i ett annat land. Återbärande av avgiften förutsätter att studenten lämnar tillbaka den eventuellt utdelade läsårsdekalen. En utländsk Erasmus Mundus studerande blir under sina studier i Finland medlem i en finsk studentkår. Detta gäller även i händelse av att konsortiet består av flera finska universitet i vilka den studerande avlägger studier under sin vistelse i Finland (jfr JOO‐studier [flexibel studierätt]).” Avslutningsvis FSF föreslår att för att säkerställa de finansierade utbildningsprogrammens intressevärde och attraktionskraft bör ett kriterium för finansiering vara att studerande inkluderas i programmens planering och administration. De nordiska nationella studerandeförbunden samarbetar via NOM‐nätverket (Nordiskt Ordförandemöte) som varit verksamt sedan 1946. Studentrepresentationen till Nordic Master‐programmets utveckling kunde i fortsättningen koordineras via NOM.