2. Vi blir allt fler
 Människan har funnits på jorden i ca 4 miljoner år.
Världens befolkning
 10 000 år tillbaka – 8 miljoner
 1100-talet - 300 miljoner
 1800-talet- 1 miljard
 1900-talet – 2 miljarder
 2000-talet – ca 6-7 miljarder
( beräknad ökning på 1 miljard på 10år)

3. Världsdelarna (2004=häftet /2012= internet)
Vart bor vi? Oceanien- lägsta folktätheten och minsta
 Utspridningen på jordens befolkning är allt
annat än jämn. folkmängden ca 3 inv./km² (ca 31 miljoner
2004/32 miljoner 2012)
 Skulle hela världens befolkning nöjde sig
med en stå plats (ca 4 m² var) skulle hela Asien – 60% av världens befolkning (ca 3,8
världens befolkning få plats på Öland. miljarder 2004/ 3,8 miljarder 2012) 70
inv./km²
 70% av jordens yta är täckt av vatten
 Resterande 30% är land- av dessa är 10% i Afrika – Näst störst folkmängd, men ändå
princip obefolkat.
glesbebott 25 inv./km² ( 800 miljoner
2004/920 miljoner, 2012)
Vad kan vara anledningarna till det tror du?
Europa- med Rysslands europeiska del
 Jordens alla människor bor alltså på en
femtedel av Jordklotets yta. inräknat 70 inv./km² ( 700 miljoner 2004/
720 miljoner 2012)
 Vanligast är det att bo nära vattnet , vid
kuster och floder. Ca hälften av världens Nord och Sydamerika- varken stor total
befolkning bor i städer. befolkning eller hög folktäthet. ( mindre än
700 miljoner 2004/ 900 miljoner 2012)

4. Ca 90 av världens totala befolkning bor på
Att tänka på… 4 tätbygdsområden, vilka ? Kan du
gissa?!
Varför försvann denna delen
på Facebook kartan?
Nr .3
Nr. 4
Nr. 1
Nr
2

5. Varje • ökar vi med 2-3 människor
sekund
• Har vi blivit 1 miljon fler
5 dagar
• Växer världsbefolkningen med 8-9
Lite mer än miljoner, ca ett Sverige
1 månad
Frågan är hur många
• Blir vi 80 miljoner fler- ca ett nytt
människor jorden klarar
Tyskland.
av? 1 år
• Passerade vi 5 miljarder strecket
Jordens resurser måste
räcka Sommar 1987 •Blev vi 6 miljarder
Höst 1999
• Enligt FN 9,3 miljarder om fruktbarheten inte ökar.
• Ökar den med 0,5 barn per kvinna så beräknas vi vara
2050 11 miljarder.

6. Vad är ett U-land?
Av 10 nyfödda föds 9 i U-regioner (Afrika, Sydasien, Latinamerika)
 Nästan hela världens befolkningstillväxt
fram till 2050, tros ske i U-länder. Främst i  Utvecklingsland (U-land eller fattigt
stadsområden land) är vanligen definierat som ett land
med låg BNP per capita.
 Levnadsförhållandena, hygien, sjukvård
och möjlighet till hjälp blivit bättre och allt  Motsatsen är industriland.
fler överlever. Barndödligheten minskar
och samtidigt ökar livslängden.  Ett U-land har även dåligt utbyggd industri
och hög befolkningstillväxt.
 Men problemen kvarstår: Aids,
turberkulos, malaria och undernäring är  Men denna bilden har förändrats en del!
sjukdomar som kännetecknar U-länder.
 Befolkningen vill säkra sig under äldre
dagar och skaffar fortfarande många barn
för att försäkra sig om att i alla fall två söner
överlever till vuxen ålder.
 Medelåldern minska i dessutom i dessa
länder, barnkullarna blir stora och i vissa
U-länder kan hälften av befolkningen vara
under 15 år.

7. Hur avgör vi vem som är vad?
 Att dela in världen i industri- och utvecklingsländer bygger på en föreställning om att
världen kan delas in i två grupper baserat på utvecklingsnivå.
 Enligt den definitionen skulle alla länder, förutom de allra mest utvecklade, kallas
utvecklingsländer .
 Det behövs helt enkelt bättre och mer exakta sätt att dela in världen.
 Singapore har exempelvis lika hög utvecklingsnivå som EU-länderna, ändå räknas landet som
utvecklingsland. Det gör också Sierra Leone, som med en förväntad livslängd på under 50 år har
mycket lite gemensamt med Singapore.
Ingen entydig gräns - Världen består inte bara av en liten grupp rika och en stor grupp fattiga länder.
 Istället finns det idag länder på alla utvecklingsnivåer - från de allra fattigaste till de allra rikaste.
 Ännu tydligare blir detta om vi tittar närmare på viktiga dimensioner i livet, hur många barn en
kvinna föder och hur länge vi lever.
 För 50 år sedan fanns en tydlig grupp länder med många barn per kvinna och låg medellivslängd.
Idag är skillnaden mellan de två grupperna svårare att urskilja.
http://www.youtube.com/watch?v=5_9mhnWVWeA

8. LDC-länder (Least developed countries)
De som kämpar för mat på bordet och skor på fötterna
För att ett land skall klassas som en
LDC så skall följande
förutsättningar uppfyllas:
BNP per capita under US$750.
HAI (ett index som återspeglar
näringsintag hos befolkningen
under 55.)
EVI (ett index som visar hur sårbar
Asien: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Kambodja, Laos, Burma (Myanmar), Nepal,
landets ekonomi är för exempelvis Östtimor, Jemen
naturkatastrofer) Afrika: Angola, Benin, Burkina Faso, Burundi, Centralafrikanska republiken, Tchad
Komorerna, Kongo-Brazzaville, Djibouti, Ekvatorialguinea, Eritrea, Etiopien, Gambia,
Guinea Guinea-Bissau, Lesotho, Liberia, Madagaskar, Malawi, Mali, Mauretanien,
Moçambique, Niger, Rwanda, São Tomé och Príncipe, Senegal, Sierra Leone, Somalia,
Sudan, Togo, Uganda, Tanzania, Zambia
Oceanien: Kiribati, Samoa, Salomonöarna, Tuvalu, Vanuatu
Karibien: Haiti
Tidigare LDC-länder : Sikkim (Blev en indisk delstat in 1975), Botswana (Förlorade sin
LDC-status 1994), Kap Verde (Förlorade sin LDC-status 2007),Maldiverna (Förlorade sin
LDC-status 2011)

9. I-land (stabil befolkning) Invandring/ migration
 Nästan alla dagens I- länder har genomgått
• Migration- folkförflyttning
en utvecklingsfas. Likt den i U-länder –
höga födelsetal och höga dödstal. • 2% av världens befolkning är hela
tiden på väg till ett annat land.
 Ekonomisk utveckling , ökad skolutbildning • Största migrationsgruppen är från
(främst för kvinnor). Skapar ofta ett fall i Afrika
fördelse antal per kvinna. • 20 miljoner har flytt pga.- rädsla och
skräck undan fattigdom och kring.
 Naturliga folkökningen har upphört-
• Gästarbetare i I-länderna- många gäst
färre föds än dör.
arbetar i I-länder. Oftast kommer
 Invandring hindrar folkmängden från att sjunka. dessa människor från U-länder.
• I-länderna behöver arbetskraften och
 Ett 30 tal av världens länder har idag en stabil U-ländernas befolkning pengarna.
befolkning.
 Kan medföra problem dock. Andelen åldringar ökar och antalet arbetsbara minskar.
 På längre tid kan det bli brist på arbetskraft. Vilket medför till en sämre ekonomi och
ogynnsamma förhållanden.

10. Millenniemålen
1. Fattigdom och hunger
År 2015 ska antalet människor som lever i absolut fattigdom halveras
(mindre än 10 kr per dag)
2. Utbildning
Alla barn ska gå i grundskolan senast år 2015.
3. Jämställdhet
Länder ska främja jämställdhet och ge kvinnor ökad möjlighet till
utbildning och yrkesliv före år 2015.
4. Barnadödlighet
Barnadödlighet under 5 år ska minska med två tredjedelar till år 2015.
5. Mödrars hälsa
Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar till år 2015
6. Hälsa
Spridningen av HIV och Aids, malaria och andra sjukdomar ska stoppas FN:s mål och huvuduppgifter
till år 2015. FN:s stadga anger fyra huvudmål :
7. Livsmiljö
Människor ska kunna leva i en uthållig miljö. Andelen människor 1. Att upprätthålla internationell fred
utan rent dricksvatten, hygieniska toaletter ska minska till hälften och säkerhet.
och livsvillkoren för de som bor i slummen ska bli påtagligt bättre. 2. Att utveckla vänskapliga förbindelser
8. Globalt sammarbete mellan länder.
Länder ska utveckla ett globalt sammarbete som ska medföra rättvis
3. Att åstadkomma internationell
handel och skapa åtgärder för att gynna de minst utvecklade länderna. samverkan för att främja utveckling
och mänskliga rättigheter.
4. Att utgöra en medelpunkt för länders
samverkan för att nå dessa mål.

11. Vad är RÄTT svar?
Migration Ut och
invandring
Immigration Utvandring
Emigration Invandring

12. Anledningar till migration
 Jobb, arbetskraft, kärlek, familjeförhållande,
studier, fattigdom, skydd, krig, förföljelser och
sjukdomar.
Det finns som sagt alltid två sidor på mynt
- Gräset är grönt på ena sida, för människor som flyttat för att utvecklas och
lyckas, för barn om adopterats och fått det bättre, för bättre möjligheter till en
framgångsrik karriär, eller för att kärleken bot i Australien – denna migration
är nästan alltid kopplad till rika länders befolkning
- Tyvärr så ser inte andra sidan lika ljus ut, människor som flyr sina hemländer
pga. Krig eller förföljelser. Vatten eller mat för dagen räcker inte och man måste
lämna sitt hem. Människor som inte har andra alternativ än att flytta eftersom
de inte accepteras, kön, ras, religion eller sexualitet kan vara anledningar –
denna migration sker i förstahand av befolkning i fattiga länder.

13. Assimilation är när minoriteter i ett samhälle
anpassar sig till majoritetens kultur, språk,  Emigration från Sverige
värderingar och ibland religion.
2011:
Integration betyder att invandrare etablerar  ca 51 000 – mer än hälften
sig i det nya samhället, exempelvis på som utvandrade är födda i ett
arbetsmarknaden, men antyder inte fullständig
anpassning till majoritetskulturen.
annat land än Sverige.
 Immigration till Sverige
2011:
Arbetskraftsinvandring
Under 1960 och 1970 förekom en stor
 Ca 62 000 – den största
arbetskraftsinvandring i Sverige. gruppen invandrare är
återvändande svenskar. 4/5
invandrare är under 40 år.
Människor anlände i första hand från Finland,
Polen och Balkan på en fredag och förväntades
jobba på måndagen. Som en andra klassens medborgare.
Ordet integration existerade inte och de skulle assimileras.

14. Samhällsekonomiska vinster med immigration.
Fler människor i ett land innebär, fler jobb, fler betalar skatt, handlar och
”Tar jobben från de infödda”- Det finns inte ett givet antal jobb i ett land.
Tvärt om bidrar en ökad invandring till en ökad tillväxt som kräver fler jobb.
Men även välstånd för världen – Världsbanken har beräknat att migranter
skickade över 4 miljarder kr till sina hemländer
Globaliseringen bidrar till att vi kommer varandra närmre och därför är mer
beroende av varandra och varandras välstånd.