De fyra utsädeslagen, korn, havre, vete, råg, rågvete,
Viktiga egenskaper för spannmålsodling, Protein Innehållet i spannmål påverkas av, Kemiska sammansättning av olika sädesslag, De mest frekventa analyser, Vetekorn Anatomi, Vete klassificeras med planteringssäsongen, hårdhet och färg, Kvävegödsling, Utsädesmängd, växtföljd, Falltalet , egenskaper till olika spannmål . sarbast wali
4. Avkastning Vinterhärdighet Mognadstiden:
Negative korrelation mellan morgnad
och avkastning
Tusenkornvikt Proteinhalt
Falltalet: Kvalitetsmått
för spannmål och visar stärkelsens kvalitet,
d.v.s. på bakningsegenskaper. Värdet anger
groningsgraden i spannmålen genom att ange
enzymaktiviteten, närvaro av alfa-amylas i
kärnan. Lågt falltal betyder hög aktivitet vilket
i sin tur innebär att såser och redningar inte
tjocknar samt att degen blir kletig.
Resistens mot
sjukdomar
Hårdhet: Det hårda vetet
används för brödframställningen
Viktiga egenskaper för
spannmålsodling
Sarbast Wali
5. Art: vår högre
Sort: 1,5%
Kvävegödsling
Mullhalt
skördenivå: Vid hög avkastning blir proteinhalten i kärnan ofta lägre.
Vall i växtföljden: 0,3 - 0,7 procentenheter högre proteinhalt är vanligt i växtföljder
med vall.
Kapital 22 sidan 262-280
Protein Innehållet i
spannmål påverkas av(Efter Weidow, 1998):
7. Rymdvikt och
tusenkornvikt: Ett mått på
spannmålets densitet.
Rymdvikten mäts i g/liter,
Vattenhalt: . Spannmåll
torkas till 14 % och trindsäd till
16-17%.
Proteinhalt: har mjölets
bakegenskaper tillsammans med
proteinkvaliteten.
Falltal: ett mått på
stärkelsekvaliteten och
enzymaktiviteten, som har stor
betydelse för mjölets bakegenskaper.
Ett högt falltal betyder att varan kan
användas i livsmedelsframställning.
Grobarhet: analys på korn som
är avsett att användas till malt.
DON:Bildas i spannmål, under
fuktiga förhållanden under
blomning och runt tiden för
mognad och skörd.
Okulärbedömning
skador/defekter såsom
sönderslagna/djurätna kärnor,
främmande kärnor, flyghavre,
mjöldryga, gröna kärnor etc.
Sarbast Wali
De mest frekventa
analyser
8. Falltal
Sarbast Wali
Falltal:
• Hagbergtestet eller falltal
test: Mäter den tid i
sekunder som det tar för
en kolv att passera genom
en upphettad blandning av
mald säd och vatten.
• Låg => hög enzymaktivitet
och uppkomsten av
groning.
• Testet ger en indirekt
uppskattning av
amylasaktiviteten.
• Amylas är ett enzym som
bryter ned stärkelse och
glykol till maltos och
dextriner.
Tröskel värde på på
250 används för bröd
kvalitet
Låg Falltal : ger bröd
med skorpa och gör att
brödet blir stickigt och
klibbigt
10. Total spannmålsareal per produktionsområde 2006 och 2007
Sarbast Wali
• Spannmål odlas på cirka
en 1 miljon av landets 2,6
miljoner hektar.
• Störst areal har korn med
374 000 ha, medan vete
odlas på 368 000 ha.
Total spannmålsareal per
produktionsområde
Statisk
11. Sarbast Wali
Import och export av ett urval
jordbruksprodukter 2011
Import och export av ett urval jordbruksprodukter 2011
Statisk
Import och export av
ett urval
jordbruksprodukter
2011
12. Sarbast Wali
Rätt utsädesmänger för
olika grödor
Statisk
Rätt utsädemängder:
Odling
1. Spannmål: 180-250 kg/ha
2. Trindsäd
1. Ärter, åkerbönor 300
kg/ha
3. Raps: 5-7 Kg/ha Hybrid 3-
4 kg/ha
4. Oljelin: 50-60 Kg/ha
5. Vall: 20-25 Kg/ha
13. Sarbast Wali
Vetesläktet (veten, Triticum) ingår liksom andra cerealier (tex. majs och ris) i familjen gräs och
utgörs av flertalet arter, däribland brödvetet (Triticum aestivum).
Vete Vetekorn Anatomi
15. Veteskördens kvalitet beror på två punkter.
1.) Arv – sortval - växtförädling
2.) Miljö,
Styrt av odlaren
I. Växtföljd
II. Växtnäring
III. Växtskydd
IV. Skörd
V. Lagring
Opåverkbart
I. Jordmån
II. Väderleksfaktor
De fyra kommersiellt relevanta arterna inom vetesläktet är T. monococcum
(einkorn), T. turgidum (emmer och durum), T. timopheevi och T. aestivum
(brödvete och spelt) (Pomeranz, 1988). I
Veteskördens kvalitet berorVete
16. 1) Vintervete
2) Vårvete
3) Mjuka vetesorter: har mer stärkelserika kärnor som innehåller
mindre gluten, föredra till pajdegar, franskbröd och livsmedel.
Mindre protein.
4) Hårt vete: högre proteinhalt och högre glutennivå än mjuka
sorter.
1) Durum: (T. durum) innehåller hög halt
av glutenproteiner. Användas till pasta, bröd och coscus.
Gul frövita. Ger högre avkastning och tål torkan bättre än
andra sorter.
2) Dinkel eller Speltvete: (T. spelta) Gammal sort, hög
protein halt, vitaminer och mineraler. Innehåller glunten,
Härdigare och kräver mindre gödsling än vanlig vete.
3) Kvarnvete:
Vete klassificeras med
planteringssäsongen, hårdhet och färgVete
17. Protein i Vete
Vetes
Protein
Non glunten
protein
Albumen
löslig i vatten
Globulins
löslig i salt lösning
Glunten protein
Gliadin
Löslig i 70-80% etanol
Gluntens
lösliga i svaga syra-
eller alkalielösningar
• Glunten : cirka 80-85 av total
protein
• Glaidin: Viktigt eftersom den
utlöser den antikroppsrektion som
orsakar de
för celiaki karaktäristiska skadorna
på tunntarmens slemhinna.
Vete
18. P-Al
Sarbast Wali
KvävegödslingVete
Sträva efter bästa kväveeffektivitet
• Tidpunkt för gödsling
• Delade givor
• Radmyllning
• Kväveform
• Balanserad gödsling
Anpassning efter fält och år viktigast
Bestäm kvävegivans storlek
• Använd kväverekommendationerna som
riktvärde.
• Anpassa gödslingen till fältet
19. Sarbast Wali
VäxtföljdVete
• Tänk också på fånggrödor och
förfrukter.
• vanligaste
växtföljdssjukdomarna i
höstvete är snömögel, vetets
bladfläcksjuka, rotdödare,
stråknäckare, vetemygga och
fusarium-svampar.
• Undvika majs innan spannmål.
•
21. Gödslings strategier
med NPK som
grundgiva
I alternativ 1, 2 och 4 passar oftast
NPK-produkten även till vårsädens
huvudgiva. Använd OpriCrop-
matrisen för “Huvudgiva till
spannmål” vid val av lämplig
produkt.
I alternativ 3 läggs en mindre giva
NPK. Använd OptiCrop-matrisen
“Startgiva på våren till spannmål”
vid val av lämplig produkt. Samma
produkt kan oftast användas även
till startgiva i vårsäd.
Bestockning Stråskjutning Axgång
10 13 21 26 29 30 31 32 37 39 45 51 61
NPK
NPK
NPK
NPK
N
NPK
Kalksalpeter
Kalksalpeter
Kalksalpeter
Best.giva Huvudgiva (-givor) Ev. kompl.giva
NPK Kalksalpeter
Alt. 4:
Alt. 3:
Alt. 2:
Alt. 1:
Sarbast Wali
GödslingsstrategierVete
22. Sarbast Wali
400/meter
3-4 cm
Betas
500-600 ax/meter2
September
Ogräs: våtarv, baldersbrå, förgätmigej, våtarv,
snärjmåra, rödplister
Sjukdomar: fusarium, sotsvamper,
bladsvamper, mjöldag , gulrost,
brunfläcksjuka, stråknäckare, rotdödare,
Kapital 22 sidan 262-280
Vete Utsädemängd
23. Sarbast Wali
• Havre innehåller inget gluten
• Tolererar låg PH upp till 4.5.
• behöver ett nederbördsrikt klimat
• Brukar räkna med 450 plantor/m2
• Besläktade är flyghavre
• Antioxidant, bl.a. avenanthramider och
avenasteroler.
• Betaglukaner som anses sänka det onda LDL-
kolesterolet samt minska risken för
åderförkalkning. Den är
också blodsockerreglerande.
• fettsyran smörsyra som tillsammans med
probiotika är bra mot inflammationer i tarmen.
• Har mycket bra perotoen, tryptofan (essentiella)
Superlivsmedel
HavreAvena sativa
Antioxidant Effekter, Kolesterol-sänkande
effekter.Hjärthälsa, Fetma (viktminskning), Antidiabetiska
effekter, Antimikrobiella effekter, Gastrointestinal (GI) och
Immunsvar
24. Råg
Sarbast Wali
• Tål vinter
• Akta för snömögel
• Känslig mot kylan med blomning
• Sandjordar, och mojordar
• Förefrukter : Oljeväxter
Höst
25. Korn
Sarbast Wali
• Vart odlas : Odlas hela Sverige, två huvudgrupper, sexradigt korn och
tvåradigt korn.
• Jordart: Lätt lera, mulljordar
• Sjukdomar: Drabbas samma sjukdomar som vete råg därför undvikas
som förfrukt, nematoder, rotdödare, stråknäckare, sotsvamp,
blodfläck, gul rost, vetemyggor, bladlöss.
• Förfrukt Oljeväxter och havre
• Odling: Korn typiskt sått på ett djup av 2 - 3 cm och en
planteringstäthet av 350 - 400 plantor / m 2.
• Djurfoder.
• används till mältning.
• Korn innehåller åtta essentiella aminosyror. Intag af fullkornskorn kan
reglera blodsockret (låg GI värde).
• kornsorter är Filippa, SW Judit, Kannas, Makof, Melius, Overture,
Propino, Sanette, Vilgott och Vilde
28. Korn och sprit
tillverkning
Sarbast Wali
Drav: Rest produkt från öltillverkning,
djurfoder, protein, obs smak fel.
Drank: Drank är en
restprodukt brännvin och. Dranken är urkokt mäsk
och består främst av skaldelar. Den används
som djurfoder på grund av sitt proteininnehåll.
Korn
29. Sarbast Wali
Falltals Utveckling efter en kall tidig mognadsutveckling, om det senare mognadsförlopp ät torrt, kallt, och fuktigt eller varmt.
• Viktig parameter för
bakningsdugligheten
• Falltalet - ett mått på
enzymaktivitet och
stärkelsekvalitet
• Väderleken - den
dominerande faktorn i
orsakerna till varierande
falltal
FalltaletKorn
30. Rågvete
Sarbast Wali
Fodergröda
• Passar bäst på lättare jordar till mellanleror
Bra egenskaper som djurfoder.
• Odlar rågvete efter oljeväxter eller baljväxter.
Men du om du odlar rågvete efter stråsäd är
det däremot ofta lämpligt att plöja.
• Val av rågvetesort. Besök http://www.sortval.se/ eller
http://www.lantmannenlantbruk.se/sv/produktkatalog/vaxtodling/h
ostutsade/ragvete/
• Egenskaper: God avkastning och
sjukdomsresistens, hög vinterhärdighet och
fina kärnegenskaper med en hög rymdvikt.
EgenskaperTriticosecale