SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  32
Télécharger pour lire hors ligne
De fyra
sädesslagen
Sarbast Wali
De fyra
sädesslagen
Vete Havre
Korn Råg
Vete
Havre
råg
Korn
Sarbast Wali
Våra 4
sädesslag
Våra 4 sädesslag
Avkastning Vinterhärdighet Mognadstiden:
Negative korrelation mellan morgnad
och avkastning
Tusenkornvikt Proteinhalt
Falltalet: Kvalitetsmått
för spannmål och visar stärkelsens kvalitet,
d.v.s. på bakningsegenskaper. Värdet anger
groningsgraden i spannmålen genom att ange
enzymaktiviteten, närvaro av alfa-amylas i
kärnan. Lågt falltal betyder hög aktivitet vilket
i sin tur innebär att såser och redningar inte
tjocknar samt att degen blir kletig.
Resistens mot
sjukdomar
Hårdhet: Det hårda vetet
används för brödframställningen
Viktiga egenskaper för
spannmålsodling
Sarbast Wali
Art: vår högre
Sort: 1,5%
Kvävegödsling
Mullhalt
skördenivå: Vid hög avkastning blir proteinhalten i kärnan ofta lägre.
Vall i växtföljden: 0,3 - 0,7 procentenheter högre proteinhalt är vanligt i växtföljder
med vall.
Kapital 22 sidan 262-280
Protein Innehållet i
spannmål påverkas av(Efter Weidow, 1998):
% TS Höstvete Vårvete Rågvete Råg Korn Havre
Protein 12 13 11 9 12 10
Stärkelse 68 66 67 59 57 46
Fett 2-3 2-3 2-3 2-3 3-4
4-6
Kostfiber 9-13 9-15 9-16 9-16 16-25
20-39
Aska 1,8 1,8 1,8 1,7 2-2,5
3,4
Sarbast Wali
Kemiska sammansättning
av olika sädesslag
Rymdvikt och
tusenkornvikt: Ett mått på
spannmålets densitet.
Rymdvikten mäts i g/liter,
Vattenhalt: . Spannmåll
torkas till 14 % och trindsäd till
16-17%.
Proteinhalt: har mjölets
bakegenskaper tillsammans med
proteinkvaliteten.
Falltal: ett mått på
stärkelsekvaliteten och
enzymaktiviteten, som har stor
betydelse för mjölets bakegenskaper.
Ett högt falltal betyder att varan kan
användas i livsmedelsframställning.
Grobarhet: analys på korn som
är avsett att användas till malt.
DON:Bildas i spannmål, under
fuktiga förhållanden under
blomning och runt tiden för
mognad och skörd.
Okulärbedömning
skador/defekter såsom
sönderslagna/djurätna kärnor,
främmande kärnor, flyghavre,
mjöldryga, gröna kärnor etc.
Sarbast Wali
De mest frekventa
analyser
Falltal
Sarbast Wali
Falltal:
• Hagbergtestet eller falltal
test: Mäter den tid i
sekunder som det tar för
en kolv att passera genom
en upphettad blandning av
mald säd och vatten.
• Låg => hög enzymaktivitet
och uppkomsten av
groning.
• Testet ger en indirekt
uppskattning av
amylasaktiviteten.
• Amylas är ett enzym som
bryter ned stärkelse och
glykol till maltos och
dextriner.
Tröskel värde på på
250 används för bröd
kvalitet
Låg Falltal : ger bröd
med skorpa och gör att
brödet blir stickigt och
klibbigt
Sarbast Wali
Åkermarkanvändning i
Sverige
Statisk
Total spannmålsareal per produktionsområde 2006 och 2007
Sarbast Wali
• Spannmål odlas på cirka
en 1 miljon av landets 2,6
miljoner hektar.
• Störst areal har korn med
374 000 ha, medan vete
odlas på 368 000 ha.
Total spannmålsareal per
produktionsområde
Statisk
Sarbast Wali
Import och export av ett urval
jordbruksprodukter 2011
Import och export av ett urval jordbruksprodukter 2011
Statisk
Import och export av
ett urval
jordbruksprodukter
2011
Sarbast Wali
Rätt utsädesmänger för
olika grödor
Statisk
Rätt utsädemängder:
Odling
1. Spannmål: 180-250 kg/ha
2. Trindsäd
1. Ärter, åkerbönor 300
kg/ha
3. Raps: 5-7 Kg/ha Hybrid 3-
4 kg/ha
4. Oljelin: 50-60 Kg/ha
5. Vall: 20-25 Kg/ha
Sarbast Wali
Vetesläktet (veten, Triticum) ingår liksom andra cerealier (tex. majs och ris) i familjen gräs och
utgörs av flertalet arter, däribland brödvetet (Triticum aestivum).
Vete Vetekorn Anatomi
Vete Vetekorn Anatomi
Veteskördens kvalitet beror på två punkter.
1.) Arv – sortval - växtförädling
2.) Miljö,
Styrt av odlaren
I. Växtföljd
II. Växtnäring
III. Växtskydd
IV. Skörd
V. Lagring
Opåverkbart
I. Jordmån
II. Väderleksfaktor
De fyra kommersiellt relevanta arterna inom vetesläktet är T. monococcum
(einkorn), T. turgidum (emmer och durum), T. timopheevi och T. aestivum
(brödvete och spelt) (Pomeranz, 1988). I
Veteskördens kvalitet berorVete
1) Vintervete
2) Vårvete
3) Mjuka vetesorter: har mer stärkelserika kärnor som innehåller
mindre gluten, föredra till pajdegar, franskbröd och livsmedel.
Mindre protein.
4) Hårt vete: högre proteinhalt och högre glutennivå än mjuka
sorter.
1) Durum: (T. durum) innehåller hög halt
av glutenproteiner. Användas till pasta, bröd och coscus.
Gul frövita. Ger högre avkastning och tål torkan bättre än
andra sorter.
2) Dinkel eller Speltvete: (T. spelta) Gammal sort, hög
protein halt, vitaminer och mineraler. Innehåller glunten,
Härdigare och kräver mindre gödsling än vanlig vete.
3) Kvarnvete:
Vete klassificeras med
planteringssäsongen, hårdhet och färgVete
Protein i Vete
Vetes
Protein
Non glunten
protein
Albumen
löslig i vatten
Globulins
löslig i salt lösning
Glunten protein
Gliadin
Löslig i 70-80% etanol
Gluntens
lösliga i svaga syra-
eller alkalielösningar
• Glunten : cirka 80-85 av total
protein
• Glaidin: Viktigt eftersom den
utlöser den antikroppsrektion som
orsakar de
för celiaki karaktäristiska skadorna
på tunntarmens slemhinna.
Vete
P-Al
Sarbast Wali
KvävegödslingVete
Sträva efter bästa kväveeffektivitet
• Tidpunkt för gödsling
• Delade givor
• Radmyllning
• Kväveform
• Balanserad gödsling
Anpassning efter fält och år viktigast
Bestäm kvävegivans storlek
• Använd kväverekommendationerna som
riktvärde.
• Anpassa gödslingen till fältet
Sarbast Wali
VäxtföljdVete
• Tänk också på fånggrödor och
förfrukter.
• vanligaste
växtföljdssjukdomarna i
höstvete är snömögel, vetets
bladfläcksjuka, rotdödare,
stråknäckare, vetemygga och
fusarium-svampar.
• Undvika majs innan spannmål.
•
VäxtföljdVete
Reducerad jordbearbetning, förfrukt och axgångsbehandling. ÖSF, FiV, Svea 2000–2004. L2-4109
Tydlig effekt av förfrukten
Gödslings strategier
med NPK som
grundgiva
I alternativ 1, 2 och 4 passar oftast
NPK-produkten även till vårsädens
huvudgiva. Använd OpriCrop-
matrisen för “Huvudgiva till
spannmål” vid val av lämplig
produkt.
I alternativ 3 läggs en mindre giva
NPK. Använd OptiCrop-matrisen
“Startgiva på våren till spannmål”
vid val av lämplig produkt. Samma
produkt kan oftast användas även
till startgiva i vårsäd.
Bestockning Stråskjutning Axgång
10 13 21 26 29 30 31 32 37 39 45 51 61
NPK
NPK
NPK
NPK
N
NPK
Kalksalpeter
Kalksalpeter
Kalksalpeter
Best.giva Huvudgiva (-givor) Ev. kompl.giva
NPK Kalksalpeter
Alt. 4:
Alt. 3:
Alt. 2:
Alt. 1:
Sarbast Wali
GödslingsstrategierVete
Sarbast Wali
400/meter
3-4 cm
Betas
500-600 ax/meter2
September
Ogräs: våtarv, baldersbrå, förgätmigej, våtarv,
snärjmåra, rödplister
Sjukdomar: fusarium, sotsvamper,
bladsvamper, mjöldag , gulrost,
brunfläcksjuka, stråknäckare, rotdödare,
Kapital 22 sidan 262-280
Vete Utsädemängd
Sarbast Wali
• Havre innehåller inget gluten
• Tolererar låg PH upp till 4.5.
• behöver ett nederbördsrikt klimat
• Brukar räkna med 450 plantor/m2
• Besläktade är flyghavre
• Antioxidant, bl.a. avenanthramider och
avenasteroler.
• Betaglukaner som anses sänka det onda LDL-
kolesterolet samt minska risken för
åderförkalkning. Den är
också blodsockerreglerande.
• fettsyran smörsyra som tillsammans med
probiotika är bra mot inflammationer i tarmen.
• Har mycket bra perotoen, tryptofan (essentiella)
Superlivsmedel
HavreAvena sativa
Antioxidant Effekter, Kolesterol-sänkande
effekter.Hjärthälsa, Fetma (viktminskning), Antidiabetiska
effekter, Antimikrobiella effekter, Gastrointestinal (GI) och
Immunsvar
Råg
Sarbast Wali
• Tål vinter
• Akta för snömögel
• Känslig mot kylan med blomning
• Sandjordar, och mojordar
• Förefrukter : Oljeväxter
Höst
Korn
Sarbast Wali
• Vart odlas : Odlas hela Sverige, två huvudgrupper, sexradigt korn och
tvåradigt korn.
• Jordart: Lätt lera, mulljordar
• Sjukdomar: Drabbas samma sjukdomar som vete råg därför undvikas
som förfrukt, nematoder, rotdödare, stråknäckare, sotsvamp,
blodfläck, gul rost, vetemyggor, bladlöss.
• Förfrukt Oljeväxter och havre
• Odling: Korn typiskt sått på ett djup av 2 - 3 cm och en
planteringstäthet av 350 - 400 plantor / m 2.
• Djurfoder.
• används till mältning.
• Korn innehåller åtta essentiella aminosyror. Intag af fullkornskorn kan
reglera blodsockret (låg GI värde).
• kornsorter är Filippa, SW Judit, Kannas, Makof, Melius, Overture,
Propino, Sanette, Vilgott och Vilde
Tvåradskorn
Vanlig
sexradskorn
Sarbast Wali
Korn
Användning
Sarbast Wali
Livsmedel
(Glunten)
Djurfoder öl sprit
Korn
Korn och sprit
tillverkning
Sarbast Wali
Drav: Rest produkt från öltillverkning,
djurfoder, protein, obs smak fel.
Drank: Drank är en
restprodukt brännvin och. Dranken är urkokt mäsk
och består främst av skaldelar. Den används
som djurfoder på grund av sitt proteininnehåll.
Korn
Sarbast Wali
Falltals Utveckling efter en kall tidig mognadsutveckling, om det senare mognadsförlopp ät torrt, kallt, och fuktigt eller varmt.
• Viktig parameter för
bakningsdugligheten
• Falltalet - ett mått på
enzymaktivitet och
stärkelsekvalitet
• Väderleken - den
dominerande faktorn i
orsakerna till varierande
falltal
FalltaletKorn
Rågvete
Sarbast Wali
Fodergröda
• Passar bäst på lättare jordar till mellanleror
Bra egenskaper som djurfoder.
• Odlar rågvete efter oljeväxter eller baljväxter.
Men du om du odlar rågvete efter stråsäd är
det däremot ofta lämpligt att plöja.
• Val av rågvetesort. Besök http://www.sortval.se/ eller
http://www.lantmannenlantbruk.se/sv/produktkatalog/vaxtodling/h
ostutsade/ragvete/
• Egenskaper: God avkastning och
sjukdomsresistens, hög vinterhärdighet och
fina kärnegenskaper med en hög rymdvikt.
EgenskaperTriticosecale
Referenser
Referenser:
• https://stud.epsilon.slu.se/12818/1/hellsten_a_171025.pdf
• https://pub.epsilon.slu.se/8651/13/hussain_a_120328.pdf
• Weidow B., 1998. Växtodlingens grunder. LT:s förlag, Stockholm.
• Wennberg M. & Norman T., 1996. NIR/NIT. Slutuppgift.
Högskolan i Kalmar.
• https://tjornbo.se/2016/05/20/fa-korn-pa-din-sad/
• https://www.ja.se/artikel/27358/dansk-vaxtodlingskonsulent--
br-sluta-med-vete-efter-vete.html.
• https://www.verywellhealth.com/oats-avena-sativa-4707610
Tack för er
uppmärksamhet
Sarbast Wali

Contenu connexe

Tendances

Laporan Akhir Dasar-dasar Agronomi
Laporan Akhir Dasar-dasar AgronomiLaporan Akhir Dasar-dasar Agronomi
Laporan Akhir Dasar-dasar Agronomi
Putrimian Hairani
 
Mircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-Iulian
Mircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-IulianMircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-Iulian
Mircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-Iulian
Iulian Marius
 
Arthritis gout leaflet indah
Arthritis gout leaflet indahArthritis gout leaflet indah
Arthritis gout leaflet indah
Yan Eshad
 

Tendances (20)

Diabetes Melitus - Presentasi untuk Para KARYAWAN PERKANTORAN di JAKARTA, IND...
Diabetes Melitus - Presentasi untuk Para KARYAWAN PERKANTORAN di JAKARTA, IND...Diabetes Melitus - Presentasi untuk Para KARYAWAN PERKANTORAN di JAKARTA, IND...
Diabetes Melitus - Presentasi untuk Para KARYAWAN PERKANTORAN di JAKARTA, IND...
 
Aliran Air Tanah
Aliran Air TanahAliran Air Tanah
Aliran Air Tanah
 
SIFAT FISIKA DAN KIMIA TANAH
SIFAT FISIKA DAN KIMIA TANAHSIFAT FISIKA DAN KIMIA TANAH
SIFAT FISIKA DAN KIMIA TANAH
 
Gauri negre
Gauri negreGauri negre
Gauri negre
 
konsep dasar gizi
konsep dasar gizikonsep dasar gizi
konsep dasar gizi
 
Ion Creanga.powerpoint
 Ion Creanga.powerpoint Ion Creanga.powerpoint
Ion Creanga.powerpoint
 
Diabetes
DiabetesDiabetes
Diabetes
 
Penyakit akibat kekurangan dan kelebihan mineral
Penyakit akibat kekurangan dan kelebihan mineralPenyakit akibat kekurangan dan kelebihan mineral
Penyakit akibat kekurangan dan kelebihan mineral
 
PERTEMUAN SUNGAI
PERTEMUAN SUNGAI PERTEMUAN SUNGAI
PERTEMUAN SUNGAI
 
Kekurangan Gizi
Kekurangan GiziKekurangan Gizi
Kekurangan Gizi
 
Laporan Akhir Dasar-dasar Agronomi
Laporan Akhir Dasar-dasar AgronomiLaporan Akhir Dasar-dasar Agronomi
Laporan Akhir Dasar-dasar Agronomi
 
2005-2015 DECENIUL INTERNAŢIONAL AL PROGRAMULUI APĂ PENTRU VIAŢĂ
2005-2015 DECENIUL INTERNAŢIONAL AL PROGRAMULUI APĂ PENTRU VIAŢĂ2005-2015 DECENIUL INTERNAŢIONAL AL PROGRAMULUI APĂ PENTRU VIAŢĂ
2005-2015 DECENIUL INTERNAŢIONAL AL PROGRAMULUI APĂ PENTRU VIAŢĂ
 
Mircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-Iulian
Mircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-IulianMircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-Iulian
Mircea cel batran,clasa a VI-a B,Samson Marius-Iulian
 
Kelapa parut kering dan santan kelapa
Kelapa parut kering dan santan kelapaKelapa parut kering dan santan kelapa
Kelapa parut kering dan santan kelapa
 
Tsunami
TsunamiTsunami
Tsunami
 
Arthritis gout leaflet indah
Arthritis gout leaflet indahArthritis gout leaflet indah
Arthritis gout leaflet indah
 
DIET PADA PEMBEDAHAN
DIET PADA PEMBEDAHAN DIET PADA PEMBEDAHAN
DIET PADA PEMBEDAHAN
 
Faktor faktor yang mempengaruhi unsur hara dalam tanah
Faktor faktor yang mempengaruhi unsur hara dalam tanahFaktor faktor yang mempengaruhi unsur hara dalam tanah
Faktor faktor yang mempengaruhi unsur hara dalam tanah
 
Laporan krl
Laporan krlLaporan krl
Laporan krl
 
Motivul bibliotecii
Motivul biblioteciiMotivul bibliotecii
Motivul bibliotecii
 

Plus de https://gymnasieskolor.orebro.se/kvinnerstagymnasiet

Plus de https://gymnasieskolor.orebro.se/kvinnerstagymnasiet (20)

Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal PPT.pdf
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal PPT.pdfGrundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal PPT.pdf
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal PPT.pdf
 
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal. ( svenska-Arabiska) S...
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal. ( svenska-Arabiska) S...Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal. ( svenska-Arabiska) S...
Grundförutsättningarna vid livsmedelshantering orginal. ( svenska-Arabiska) S...
 
Riskklassning av anläggningar och verksamheter Sarbast Wali
Riskklassning av anläggningar och verksamheter Sarbast WaliRiskklassning av anläggningar och verksamheter Sarbast Wali
Riskklassning av anläggningar och verksamheter Sarbast Wali
 
335 / 5 000 Översättningsresultat Översättningsresultat Grisproduktionscykel,...
335 / 5 000 Översättningsresultat Översättningsresultat Grisproduktionscykel,...335 / 5 000 Översättningsresultat Översättningsresultat Grisproduktionscykel,...
335 / 5 000 Översättningsresultat Översättningsresultat Grisproduktionscykel,...
 
Livsmedelslagen, reglerar hantering och märkning av livsmedel, villkor, regle...
Livsmedelslagen, reglerar hantering och märkning av livsmedel, villkor, regle...Livsmedelslagen, reglerar hantering och märkning av livsmedel, villkor, regle...
Livsmedelslagen, reglerar hantering och märkning av livsmedel, villkor, regle...
 
Mekanisk ogräsbekämpning : Mechanical weed control , Sarbast Wali
Mekanisk ogräsbekämpning : Mechanical weed control , Sarbast WaliMekanisk ogräsbekämpning : Mechanical weed control , Sarbast Wali
Mekanisk ogräsbekämpning : Mechanical weed control , Sarbast Wali
 
Kontroll av livsmedelsverksamheter , Sarbast Wali
Kontroll av livsmedelsverksamheter , Sarbast WaliKontroll av livsmedelsverksamheter , Sarbast Wali
Kontroll av livsmedelsverksamheter , Sarbast Wali
 
Plog, Föreläsning till växtodling 1 Naturbruksgymnasiet .
Plog, Föreläsning till växtodling 1 Naturbruksgymnasiet .Plog, Föreläsning till växtodling 1 Naturbruksgymnasiet .
Plog, Föreläsning till växtodling 1 Naturbruksgymnasiet .
 
Redskap för såbäddsberedning, Sarbast Wali
Redskap för såbäddsberedning, Sarbast WaliRedskap för såbäddsberedning, Sarbast Wali
Redskap för såbäddsberedning, Sarbast Wali
 
Såbädd förberedning, Sarbast Wali
Såbädd förberedning, Sarbast WaliSåbädd förberedning, Sarbast Wali
Såbädd förberedning, Sarbast Wali
 
Organisk Gödsling, Sarbast Wali
Organisk Gödsling,  Sarbast WaliOrganisk Gödsling,  Sarbast Wali
Organisk Gödsling, Sarbast Wali
 
Ogräs, Sarbast Wali
Ogräs, Sarbast WaliOgräs, Sarbast Wali
Ogräs, Sarbast Wali
 
Oljeväxter - sjukdomar och skadedjur. Sarbast Wali
Oljeväxter - sjukdomar och skadedjur. Sarbast WaliOljeväxter - sjukdomar och skadedjur. Sarbast Wali
Oljeväxter - sjukdomar och skadedjur. Sarbast Wali
 
Ogräs, mekanisk bekämpning . Sarbast Wali
Ogräs, mekanisk bekämpning . Sarbast WaliOgräs, mekanisk bekämpning . Sarbast Wali
Ogräs, mekanisk bekämpning . Sarbast Wali
 
Stråsäds svampsjukdomar, Sarbast Wai
Stråsäds svampsjukdomar, Sarbast WaiStråsäds svampsjukdomar, Sarbast Wai
Stråsäds svampsjukdomar, Sarbast Wai
 
Jordbearbetning vid raps och rybs odling, Sarbast Wali
Jordbearbetning vid raps och rybs odling, Sarbast WaliJordbearbetning vid raps och rybs odling, Sarbast Wali
Jordbearbetning vid raps och rybs odling, Sarbast Wali
 
Redskap för såbäddsberedning, Sarbast Wali
Redskap för såbäddsberedning, Sarbast WaliRedskap för såbäddsberedning, Sarbast Wali
Redskap för såbäddsberedning, Sarbast Wali
 
Mjölkkvalitet
MjölkkvalitetMjölkkvalitet
Mjölkkvalitet
 
Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .Ellära 1 sarbast wali .
Ellära 1 sarbast wali .
 
Livsmedelskontrollant arbetsuppgifter
Livsmedelskontrollant arbetsuppgifterLivsmedelskontrollant arbetsuppgifter
Livsmedelskontrollant arbetsuppgifter
 

De fyra sädesslagen, Sarbast Wali

  • 4. Avkastning Vinterhärdighet Mognadstiden: Negative korrelation mellan morgnad och avkastning Tusenkornvikt Proteinhalt Falltalet: Kvalitetsmått för spannmål och visar stärkelsens kvalitet, d.v.s. på bakningsegenskaper. Värdet anger groningsgraden i spannmålen genom att ange enzymaktiviteten, närvaro av alfa-amylas i kärnan. Lågt falltal betyder hög aktivitet vilket i sin tur innebär att såser och redningar inte tjocknar samt att degen blir kletig. Resistens mot sjukdomar Hårdhet: Det hårda vetet används för brödframställningen Viktiga egenskaper för spannmålsodling Sarbast Wali
  • 5. Art: vår högre Sort: 1,5% Kvävegödsling Mullhalt skördenivå: Vid hög avkastning blir proteinhalten i kärnan ofta lägre. Vall i växtföljden: 0,3 - 0,7 procentenheter högre proteinhalt är vanligt i växtföljder med vall. Kapital 22 sidan 262-280 Protein Innehållet i spannmål påverkas av(Efter Weidow, 1998):
  • 6. % TS Höstvete Vårvete Rågvete Råg Korn Havre Protein 12 13 11 9 12 10 Stärkelse 68 66 67 59 57 46 Fett 2-3 2-3 2-3 2-3 3-4 4-6 Kostfiber 9-13 9-15 9-16 9-16 16-25 20-39 Aska 1,8 1,8 1,8 1,7 2-2,5 3,4 Sarbast Wali Kemiska sammansättning av olika sädesslag
  • 7. Rymdvikt och tusenkornvikt: Ett mått på spannmålets densitet. Rymdvikten mäts i g/liter, Vattenhalt: . Spannmåll torkas till 14 % och trindsäd till 16-17%. Proteinhalt: har mjölets bakegenskaper tillsammans med proteinkvaliteten. Falltal: ett mått på stärkelsekvaliteten och enzymaktiviteten, som har stor betydelse för mjölets bakegenskaper. Ett högt falltal betyder att varan kan användas i livsmedelsframställning. Grobarhet: analys på korn som är avsett att användas till malt. DON:Bildas i spannmål, under fuktiga förhållanden under blomning och runt tiden för mognad och skörd. Okulärbedömning skador/defekter såsom sönderslagna/djurätna kärnor, främmande kärnor, flyghavre, mjöldryga, gröna kärnor etc. Sarbast Wali De mest frekventa analyser
  • 8. Falltal Sarbast Wali Falltal: • Hagbergtestet eller falltal test: Mäter den tid i sekunder som det tar för en kolv att passera genom en upphettad blandning av mald säd och vatten. • Låg => hög enzymaktivitet och uppkomsten av groning. • Testet ger en indirekt uppskattning av amylasaktiviteten. • Amylas är ett enzym som bryter ned stärkelse och glykol till maltos och dextriner. Tröskel värde på på 250 används för bröd kvalitet Låg Falltal : ger bröd med skorpa och gör att brödet blir stickigt och klibbigt
  • 10. Total spannmålsareal per produktionsområde 2006 och 2007 Sarbast Wali • Spannmål odlas på cirka en 1 miljon av landets 2,6 miljoner hektar. • Störst areal har korn med 374 000 ha, medan vete odlas på 368 000 ha. Total spannmålsareal per produktionsområde Statisk
  • 11. Sarbast Wali Import och export av ett urval jordbruksprodukter 2011 Import och export av ett urval jordbruksprodukter 2011 Statisk Import och export av ett urval jordbruksprodukter 2011
  • 12. Sarbast Wali Rätt utsädesmänger för olika grödor Statisk Rätt utsädemängder: Odling 1. Spannmål: 180-250 kg/ha 2. Trindsäd 1. Ärter, åkerbönor 300 kg/ha 3. Raps: 5-7 Kg/ha Hybrid 3- 4 kg/ha 4. Oljelin: 50-60 Kg/ha 5. Vall: 20-25 Kg/ha
  • 13. Sarbast Wali Vetesläktet (veten, Triticum) ingår liksom andra cerealier (tex. majs och ris) i familjen gräs och utgörs av flertalet arter, däribland brödvetet (Triticum aestivum). Vete Vetekorn Anatomi
  • 15. Veteskördens kvalitet beror på två punkter. 1.) Arv – sortval - växtförädling 2.) Miljö, Styrt av odlaren I. Växtföljd II. Växtnäring III. Växtskydd IV. Skörd V. Lagring Opåverkbart I. Jordmån II. Väderleksfaktor De fyra kommersiellt relevanta arterna inom vetesläktet är T. monococcum (einkorn), T. turgidum (emmer och durum), T. timopheevi och T. aestivum (brödvete och spelt) (Pomeranz, 1988). I Veteskördens kvalitet berorVete
  • 16. 1) Vintervete 2) Vårvete 3) Mjuka vetesorter: har mer stärkelserika kärnor som innehåller mindre gluten, föredra till pajdegar, franskbröd och livsmedel. Mindre protein. 4) Hårt vete: högre proteinhalt och högre glutennivå än mjuka sorter. 1) Durum: (T. durum) innehåller hög halt av glutenproteiner. Användas till pasta, bröd och coscus. Gul frövita. Ger högre avkastning och tål torkan bättre än andra sorter. 2) Dinkel eller Speltvete: (T. spelta) Gammal sort, hög protein halt, vitaminer och mineraler. Innehåller glunten, Härdigare och kräver mindre gödsling än vanlig vete. 3) Kvarnvete: Vete klassificeras med planteringssäsongen, hårdhet och färgVete
  • 17. Protein i Vete Vetes Protein Non glunten protein Albumen löslig i vatten Globulins löslig i salt lösning Glunten protein Gliadin Löslig i 70-80% etanol Gluntens lösliga i svaga syra- eller alkalielösningar • Glunten : cirka 80-85 av total protein • Glaidin: Viktigt eftersom den utlöser den antikroppsrektion som orsakar de för celiaki karaktäristiska skadorna på tunntarmens slemhinna. Vete
  • 18. P-Al Sarbast Wali KvävegödslingVete Sträva efter bästa kväveeffektivitet • Tidpunkt för gödsling • Delade givor • Radmyllning • Kväveform • Balanserad gödsling Anpassning efter fält och år viktigast Bestäm kvävegivans storlek • Använd kväverekommendationerna som riktvärde. • Anpassa gödslingen till fältet
  • 19. Sarbast Wali VäxtföljdVete • Tänk också på fånggrödor och förfrukter. • vanligaste växtföljdssjukdomarna i höstvete är snömögel, vetets bladfläcksjuka, rotdödare, stråknäckare, vetemygga och fusarium-svampar. • Undvika majs innan spannmål. •
  • 20. VäxtföljdVete Reducerad jordbearbetning, förfrukt och axgångsbehandling. ÖSF, FiV, Svea 2000–2004. L2-4109 Tydlig effekt av förfrukten
  • 21. Gödslings strategier med NPK som grundgiva I alternativ 1, 2 och 4 passar oftast NPK-produkten även till vårsädens huvudgiva. Använd OpriCrop- matrisen för “Huvudgiva till spannmål” vid val av lämplig produkt. I alternativ 3 läggs en mindre giva NPK. Använd OptiCrop-matrisen “Startgiva på våren till spannmål” vid val av lämplig produkt. Samma produkt kan oftast användas även till startgiva i vårsäd. Bestockning Stråskjutning Axgång 10 13 21 26 29 30 31 32 37 39 45 51 61 NPK NPK NPK NPK N NPK Kalksalpeter Kalksalpeter Kalksalpeter Best.giva Huvudgiva (-givor) Ev. kompl.giva NPK Kalksalpeter Alt. 4: Alt. 3: Alt. 2: Alt. 1: Sarbast Wali GödslingsstrategierVete
  • 22. Sarbast Wali 400/meter 3-4 cm Betas 500-600 ax/meter2 September Ogräs: våtarv, baldersbrå, förgätmigej, våtarv, snärjmåra, rödplister Sjukdomar: fusarium, sotsvamper, bladsvamper, mjöldag , gulrost, brunfläcksjuka, stråknäckare, rotdödare, Kapital 22 sidan 262-280 Vete Utsädemängd
  • 23. Sarbast Wali • Havre innehåller inget gluten • Tolererar låg PH upp till 4.5. • behöver ett nederbördsrikt klimat • Brukar räkna med 450 plantor/m2 • Besläktade är flyghavre • Antioxidant, bl.a. avenanthramider och avenasteroler. • Betaglukaner som anses sänka det onda LDL- kolesterolet samt minska risken för åderförkalkning. Den är också blodsockerreglerande. • fettsyran smörsyra som tillsammans med probiotika är bra mot inflammationer i tarmen. • Har mycket bra perotoen, tryptofan (essentiella) Superlivsmedel HavreAvena sativa Antioxidant Effekter, Kolesterol-sänkande effekter.Hjärthälsa, Fetma (viktminskning), Antidiabetiska effekter, Antimikrobiella effekter, Gastrointestinal (GI) och Immunsvar
  • 24. Råg Sarbast Wali • Tål vinter • Akta för snömögel • Känslig mot kylan med blomning • Sandjordar, och mojordar • Förefrukter : Oljeväxter Höst
  • 25. Korn Sarbast Wali • Vart odlas : Odlas hela Sverige, två huvudgrupper, sexradigt korn och tvåradigt korn. • Jordart: Lätt lera, mulljordar • Sjukdomar: Drabbas samma sjukdomar som vete råg därför undvikas som förfrukt, nematoder, rotdödare, stråknäckare, sotsvamp, blodfläck, gul rost, vetemyggor, bladlöss. • Förfrukt Oljeväxter och havre • Odling: Korn typiskt sått på ett djup av 2 - 3 cm och en planteringstäthet av 350 - 400 plantor / m 2. • Djurfoder. • används till mältning. • Korn innehåller åtta essentiella aminosyror. Intag af fullkornskorn kan reglera blodsockret (låg GI värde). • kornsorter är Filippa, SW Judit, Kannas, Makof, Melius, Overture, Propino, Sanette, Vilgott och Vilde
  • 28. Korn och sprit tillverkning Sarbast Wali Drav: Rest produkt från öltillverkning, djurfoder, protein, obs smak fel. Drank: Drank är en restprodukt brännvin och. Dranken är urkokt mäsk och består främst av skaldelar. Den används som djurfoder på grund av sitt proteininnehåll. Korn
  • 29. Sarbast Wali Falltals Utveckling efter en kall tidig mognadsutveckling, om det senare mognadsförlopp ät torrt, kallt, och fuktigt eller varmt. • Viktig parameter för bakningsdugligheten • Falltalet - ett mått på enzymaktivitet och stärkelsekvalitet • Väderleken - den dominerande faktorn i orsakerna till varierande falltal FalltaletKorn
  • 30. Rågvete Sarbast Wali Fodergröda • Passar bäst på lättare jordar till mellanleror Bra egenskaper som djurfoder. • Odlar rågvete efter oljeväxter eller baljväxter. Men du om du odlar rågvete efter stråsäd är det däremot ofta lämpligt att plöja. • Val av rågvetesort. Besök http://www.sortval.se/ eller http://www.lantmannenlantbruk.se/sv/produktkatalog/vaxtodling/h ostutsade/ragvete/ • Egenskaper: God avkastning och sjukdomsresistens, hög vinterhärdighet och fina kärnegenskaper med en hög rymdvikt. EgenskaperTriticosecale
  • 31. Referenser Referenser: • https://stud.epsilon.slu.se/12818/1/hellsten_a_171025.pdf • https://pub.epsilon.slu.se/8651/13/hussain_a_120328.pdf • Weidow B., 1998. Växtodlingens grunder. LT:s förlag, Stockholm. • Wennberg M. & Norman T., 1996. NIR/NIT. Slutuppgift. Högskolan i Kalmar. • https://tjornbo.se/2016/05/20/fa-korn-pa-din-sad/ • https://www.ja.se/artikel/27358/dansk-vaxtodlingskonsulent-- br-sluta-med-vete-efter-vete.html. • https://www.verywellhealth.com/oats-avena-sativa-4707610