Ogräs Klassificering, kontroll, ogräsindelning, Konkurrens mellan gröda och ogräs

1. Ogräs och
ogräsbekämpning
Ogräs eller skadeväxter är växer på platser där
de för människor inte är önskvärda
I Sverige finns omkring 200 arter som har
potential att bli ogräs på åkern
Sarbast Wali, Agronom

2. Ogräs påverkar skördens
kvantitet och kvalitet
• Närings och vatten
• Utrymme
• Sämre kvalitet
• Växtskydd sjukdomar
• Svårare skörd
• Ökad torkningskostander
Sarbast Wali, Agronom

3. Sommar ogräs
Vanligaste ettåriga ogräsen i stråsäd är
våtarv, baldersbrå, dån och svinmålla.
Höstsäd Vårsäd
Våtarv Dån
Baldersbrå Svinmålla
Viol Pilört
Snärjmåra Viol
Förgätmigej ÅkerbindaSarbast Wali, Agronom

4. Integrerat växtskydd (IPM)
 Integrerat växtskydd handlar om att användningen av
kemiska bekämpningsmedel ska vara hållbar genom att
förebygga växtskyddsproblem, bevaka utvecklingen i fält,
behovsanpassa bekämpningen och följa upp resultaten
 youtube.com/watch?v=tAtSrCEB4ZU
Sarbast Wali, Agronom

5. Artindelning
 Ogräsarter delas in i ett-, två- och fleråriga arter. Ettåriga
arter delas upp i sommar och vinterannueller där både ört-
och gräsogräs ingår
Sarbast Wali, Agronom

6. Ogräs Klassificering
För den praktiska ogräsbekämpningen indelas ogräsen med avseende på livslängd, övervintringsförmåga och spridningssätt.
I. Ettåriga (annuella):
 Blommar och sätter frö endast en gång. Livslängd mindre än ett år.
 A. Sommarannuella:
 Gror huvudsakligen på våren. Plantor från ev höstgroende frön dör under vintern. Mest i vårsådda grödor.
 B. Vinterannuella:
 Gror huvudsakligen på hösten och övervintrar i ungt stadium. Mest i höstsådda grödor. Vårgroende
plantor blir svagare och
 lättare att bekämpa än höstgroende av samma art.
II. Tvååriga (bienna):
 Gror och bildar under första året en kraftig rosettplanta, som övervintrar och blommar och sätter frö andra
året. Föga betydelse i
 jordbruket.
III. Fleråriga (perenna):
 Kan blomma och sätta frö flera gånger. Livslängd obestämd. Övervintrar med hjälp av underjordiska rot-
eller stamdelar.
 A. Platsbundna:
 Kan endast spridas genom frön och ej med de underjordiska rot- eller stamdelar.
 B. Vandrande:
 Kan spridas dels med hjälp av utlöpare från de underjordiska vegetativa skotten och dels genom frön.Sarbast Wali, Agronom

7. Ettåriga arter
 Ett år, frö bank, ex:
 Variationen i överlevnad: blåklintsfrön (ett år),´åkersenapsfrön (20
år) beroende av fröskalets tjocklek och fröets innehåll av olja.
 . Ettåriga ogräs delas in i två groningstyper, sommarannueller och
vinterannueller
Sarbast Wali, Agronom

8. Tvååriga - bienna
 Groddplanta, hjärtblad och de första örtbladen.
 Plantuppslag år två.
 Tvåårig planta (våraspekt) ännu ej i blom.
Vildmorot
Vild palsternacka
Krustistel, kärrtistel, vildmorot, vild palsternacka , vägtistel
Sarbast Wali, Agronom

9. Fleråriga  Kvickrot Art med grunda
stamutlöpare.
 Hästhov Art med djupa
stamutlöpare
 Åkermolke. Art med grunda
rotutlöpare.
 Åkertistel Art med djupa
rotutlöpare.
Revsmörblomma har ovanjordiska revor som lätt störs av
jordbearbetning.
Buskmåra har ett grunt liggande och svagt
utlöparsystem som lätt störs av jordbearbetning.
Kvickrot har ett starkt underjordiskt system
av stamutlöpare (rhizom). Kvickrot har ett
starkt underjordiskt system av stamutlöpare
(rhizom)
Sarbast Wali, Agronom

10. Ogräsens indelning
Sarbast Wali, Agronom

11. dosnycklar
Varför dosnycklar?
Bakgrunden till arbetet med dosnycklar är en
allvarlig strävan från både myndigheter och
jordbrukets egna organisationer att förbättra
möjligheterna till rätt dos vid varje
bekämpningstillfälle. Detta är positivt för odlingens
ekonomi samtidigt som risken för negativa effekter
på hälsa och miljö minskar.
Viktigt
Sarbast Wali, Agronom

12. Konkurrens mellan gröda
och ogräs
 Konkurrensförmågan: beror bland annat på uppkomsttid och tillväxthastighet.
 Utsäde: Utsädet ska vara rent, friskt och ha hög grobarhet. Uppmärksam,
Utsäde från egen skörd speciellt flyghavre.
 Täthet: Vid låga utsädesmängder utvecklas stora och förgrenade plantor som
inte konkurrerar med varandra. Se korelation mellan täthet och skörd.
 Jämnhet: Det optimala är om avståndet mellan plantorna är lika både i och
mellan raderna. Ljus, vatten och näring utnyttjas då mer optimal.
 Uppkomsttid: När grödans uppkomst fördröjs i relation till ogräsen missgynnas
den.
 Radavstånden 12, 24 eller 48 cm, radhackning. Uppkomsttid, Sortval:
 Sortval: snabb groning och uppkomst, marktäckning, höjdtillväxt, tidig tillväxt
med åtföljande tidig mognad, långt strå, stor bladmassa med utbredande blad
som ger en god beskuggningsförmåga hög avkastningsförmåga
 Valet av gröda :
1. vårsådd (Korn och havre har bra konkurrensförmåga mot ogräs.)
2. höstsäd (Höstvete konkurrerar relativt bra med ogräs.
Sarbast Wali, Agronom

13. Ogräs
Sarbast Wali, Agronom

14. Konkurrensförmågan hos en gröda beror bland annat på uppkomsttid
och tillväxthastighet.
Sarbast Wali, Agronom

15. Student arbete:
Ogräs identifiering och prov samling
på fält
Fält besök.
Ogräs häfte som referens
Student ogräs häfte , mints 12 sorter
Sarbast Wali, Agronom