Lunch på överbliven mat: Så här minskar du matsvinnet i skolan och serverar invånare i grannskapet en förmånlig och god måltid för en liten slant.

1. Lunch på överbliven mat
Så här minskar du matsvinnet i skolan och serverar
invånare i grannskapet en förmånlig och god måltid för
en liten slant.

2. Restlunch är ett koncept som utvecklats i Jyväskylä för att minska matsvinnet. Idén med
restlunchen är att överbliven skolmat serveras gratis till invånare i grannskapet. Alternativt
skulle den överblivna maten slängas bland biosoporna. Konceptet sparar naturresurser,
minskar utsläppen och ökar samhällets välfärd.
Idén framkastades av Paula Puikkonen, servicechef för mattjänsten Kylän Kattaus i
Jyväskylä. Hon testade konceptet med finansiering av Sitra i anslutning till projektet Resa
mot resursvishet. Experimentet har fortsatt i skolan Vaajakummun koulu sedan juni–
september 2013. Därifrån har konceptet spridit sig runt om i Finland.
I denna guide hittar du praktiska och kortfattade anvisningar för att genomföra
experimentet i din hemkommun.
Om du vill kan du sedan berätta för Sitra hur experimentet lyckades till exempel per e-post
till sitra@sitra.fi. Om du behöver stöd i kommunikationen av projektet kan du också
kontakta Sitra.
2Sitra • 2014 •
Vad är restlunch?

3. 3Sitra • 2014 •

4. 4Sitra • 2014 •
Det här är som att vara på
semester – färdigdukat bord fullt
med god mat!
Raija Matilainen
Kund
HS 26.6.2013
”
”

5. Hur får jag min kommun att börja servera restlunch?
Lämna ett initiativ om restlunch till en skola. Vem som helst kan föreslå
att närskolan ska börja servera restlunch. Ring eller skicka post till den
som ansvarar för skolmaten. Kontaktuppgifterna finns på skolans
webbplats.
5Sitra • 2014 •
1.

6. Vad ska skolan göra för att börja servera restlunch?
• Avtala om ett experiment med skoldirektören och storköket.
• Ta reda på om kökspersonalen vill delta i experimentet. Fråga också
vad eleverna anser.
• Se till att hyresvärden eller disponenten godkänner arrangemanget.
• Red ut om maten ska ätas i matsalen eller tas med, och lämna planen
till hälsoinspektören för godkännande.
6Sitra • 2014 •
2.

7. 7Sitra • 2014 •
Att sälja överbliven mat till
utomstående till självkostnadspris
kräver inga specialtillstånd eller -
arrangemang.
Ville Niinistö
Miljöminister
”
”

8. För vem är restlunch avsedd?
• För elevernas föräldrar, syskon, far- och morföräldrar
• För invånare i grannskapet
• För arbetslösa, pensionärer, barnfamiljer som sköter barnen hemma
och andra grupper utanför arbetslivet.
• Vi hoppas att de som annars inte skulle äta två varma mål om dagen
kommer på restlunch.
8Sitra • 2014 •
3.

9. 9Sitra • 2014 •
Restlunch i skolor är inte
avsedd för förvärvsarbetande.
Den konkurrerar inte med
arbetsplatsernas matsalar.

10. Hur informeras kunderna?
• Informera via invånarföreningarna och församlingarna i grannskapet
samt till exempel i bibliotek och butiker.
• Använd skolans normala kommunikationskanaler.
• Tipsa också medier om experimentet.
10Sitra • 2014 •
4.

11. Vad informeras kunderna om?
• Restlunch är ett resursvist experiment som sparar naturresurser,
minskar utsläppen och ökar välfärden.
• Restlunchen avslöjar hur god skolmaten är på riktigt.
• Kunden ska acceptera att det kanske inte finns något att servera varje
dag.
• Om det inte blir mat över får kunden traska hem via butiken.
11Sitra • 2014 •
5.

12. 12Sitra • 2014 •
Vi besöks av bland annat
barnfamiljer, äldre personer och
pensionärer som säger att de
antagligen inte skulle gå ut alls om
lunchserveringen inte fanns.
Riitta Kuukka
Matservicechef
Kylän Kattaus
”
”

13. Hur lotsas kunden?
• Berätta vilken tid restlunch serveras.
• Sätt en grön lapp på dörren om det finns överbliven mat och en röd
om det inte finns.
• Märk tydligt ut rutten från skolgården till matsalen.
• Informera kunderna om skolans regler (det är förbjudet att röka på
skolområdet, skorna ska lämnas i vindfånget etc.).
13Sitra • 2014 •
6.

14. Hur ska köken agera?
• Servera bara äkta restlunch samt mjölk, bröd och bredbart pålägg.
Värms inte upp, dessutom kan man servera karelska piroger och
plättar efter elevlunchen.
• Sträva alltid efter noll svinn och se till att beställningarna och
matsvinnet inte ökar på grund av experimentet.
• Arbetsmängden ökar inte med experimentet, men det gör
arbetstrivseln.
14Sitra • 2014 •
7.

15. 15Sitra • 2014 •
Mika Huovila
Vaajakummun koulu
”
”Min arbetsbörda har åtminstone inte
ökat. Visst blir det ett litet dröjsmål i något
skede, men det har ingen större betydelse
för arbetsdagen.

16. Hur säljs maten?
• Har ni kassaapparat? Erbjud alltid kunden kvitto.
• Maten serveras gratis, men själkostnadspris kan tas ut för birätter
såsom bröd, mjölk och bredbart pålägg, till exempel 1,5 euro.
8.
16Sitra • 2014 •

17. Tiina Mikkola
Jurist, Jyväskylä stad
17
Ett kommunalt affärsverk kan bedriva ekonomisk
verksamhet i liten skala och samtidigt sörja för de
uppgifter som har fast anknytning till kommunens
verksamhet. Försäljning av överbliven mat utan att
sträva efter försäljningsmarginal kan dessutom
betraktas som icke-ekonomisk verksamhet, och att
servera överbliven mat i anslutning till kommunens
övriga socialservice kan inte anses kränka
konkurrensneutraliteten.
”
”
Sitra • 2014 •

18. 18Sitra • 2014 •
Hälften av måltiderna utanför hemmet serveras i skolor,
sjukhus, ämbetsverk och av andra offentliga mattjänster. Matsvinnets andel av denna mängd är omkring en
femtedel.
Varje år slängs med andra ord
50–57 miljoner kilo mat bland soporna.
Men om vi slutade
slänga mat?
Om restlunch serverades i alla
servicehus och skolor i en
stad av Jyväskyläs storlek
skulle matsvinnet minska med
cirka 50 000 portioner om
året.
50% 20%
57 000 000 kg
Vi räddar världen en portion i taget

19. 19Sitra • 18.2.2014 •
Ville Niinistö
Miljöminister
”
”Sitras och Jyväskylä stads
lovande experiment med överbliven
mat är ett koncept värt att sprida.