SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  17
Hälsoproblem hos unga
Felicia Gustafsson 11C
Ätstörningar
• Samlingsnamn på olika psykiska störningar med förhållande till mat och
ätning
• Kontroll - vad man ska äta och vad man inte ska äta, när man ska äta och
hur mycket man ska äta
• Stör kroppens naturliga funktioner, påverkar hur man mår och kan vara
farligt för kroppen
• Vanligare bland unga kvinnor
• Många har dock ätstörningar som får diagnosen UNS – Utan Närmre
Specifikation
• De flesta kan utan behandling leda till självsvält
• Viktigt att man får hjälp i tid
• De fyra vanligaste typerna av ätstörning är:
• Anorexia
• Bulimi
• Hetsätningsstörning
• Ortorexi
Anorexia
• Fixerad vid vikten och upplever sig tjocka fast de väger
onormalt lite
• äter minimalt och motionerar mycket
• tvingar sig även att kräkas upp maten efter de ätit
• förnekar ofta att de har sjukdomen
• leder till brist på näringsämnen
• professionell hjälp och behandling
Bulimi
• hetsäter stora mängder mat som de sedan kräks upp
• ofta normalviktiga
• Börjar ofta med bantning
• Hetsäter utan kontroll mår dåligt över allt man ätit
göra sig av med det med hjälp av att kräkas eller använda
laxermedel
• Hamnar i en ond cirkel
• Ärftlig benägenhet för bulimi
Hetsätningsstörning
• Samma symptom som bulimiker men ”balanserar” inte upp
maten med att kräkas, banta eller använda laxeringsmedel
• Övervikt
Ortorexi
• Träningsnarkomani
• Tvångsmässigt överdrivet hälsosamma
• Kan inte släppa kontrollen och äta något onyttigt/ohälsosamt
Psykiska problem
• Psykiska = mentala
• Sju vanligaste:
• Ångest
• Depression
• Social fobi
• Borderline
• Schizofreni
• Bipolär sjukdom
• Posttraumatiskt stressyndrom
Bipolär sjukdom
• Kallades för Manodepressiv sjukdom
• Man känner sig antingen manisk eller deprimerad i olika
perioder
• Manisk period: överdrivet exalterad, sover inte mycket och
tränar, shoppar eller pluggar till exempel mer än vad man
behöver
• Deprimerad period: ångest, sover mycket (mer än vanligt),
tappar livslusten, svårt att koncentrera sig
• Perioderna kan vara i dagar, veckor eller månader
• Alla har humörsvängningar men om dom är kraftiga och
påverkar ditt liv är det bra att kolla upp om det är bipolär
sjukdom
• Speciella mediciner och terapi
Posttraumatiskt stressyndrom
• Utsatt för någon traumatisk händelse
• Till exempel: sexuella övergrepp, olyckor, rån eller krig
• Symptom: obehagliga minnesbilder, minnesförlust, försöker undvika alla
situationer som påminner om händelsen, extra känslig och får lätt utbrott
• Flera olika typer av terapi
Schizofreni och psykos
• Hallucinerar
• Vanligaste psykosen: höra en eller fler röster i huvudet
• En schizofren har även lukthallucinationer
• Orsakas ofta av att man är väldigt stressad eller om man varit med om
något traumatiskt
• Har man psykos under en längre tid kan man få diagnosen Schizofreni och
får man den så är ofta hela ens verklighetsbild förändrad
• Psykiatrisk och medicinsk hjälp
Borderline
• Emotionell instabil personlighetsstörning
• Kraftiga humörsvängningar
• Exempel på symptom: rädsla att bli övergiven, känsla av
tomhet, självskadebeteende, impulsivitet, ångest och
nedstämdhet
• Vanligast bland tjejer i övre tonåren
• Speciell terapi – DBT (dialektisk beteendeterapi)
Ångest
• Starka känslor av rädsla och oro
• Uppstår ofta i samband med något obehagligt som har hänt eller något
som man tror ska hända, men kan även uppstå utan att man vet varför
• Exempel på symptom: hjärtklappning, börjar att skaka eller darra, får svårt
att andas, yrsel, börjar att svettas eller har en klump i magen
• Väldigt individuell
• En del av kroppens alarmsystem
• Panikattack är när väldigt stark ångest kommer plötsligt och man får ofta
en intensiv känsla av rädsla eller skräck
• Inte farligt men obehagligt
• För att bli av med en panikattack på egen hand kan man bara försöka att ta
det lugnt och andas eftersom panikattacken efter ett tag lugnar ner sig av
sig själv
• Behandlingen av ångest är väldigt individuell men psykoterapi eller
läkemedel fungerar för dem flesta
Depression
• Att känna sig nedstämd eller må dåligt är normalt
• Längre tid och man kanske inte vet varför så är det troligtvis depression
• Exempel på symptom: allt känns jobbigt, orkar inte gå till skolan, sover
mycket, tappar aptiten eller äter ovanligt mycket, svårt med
koncentrationen, tappar självförtroendet, självmordstankar
• Om det inte går över och påverkar livet negativt så är det viktigt att söka
hjälp
• Behandling för depression finns i form av olika antidepressiva läkemedel
och psykoterapi men ungdomen behöver mycket stöd av både familj och
vänner samt lite avlastning i skolan för att orka med allting
Social fobi
• En av de vanligaste fobierna
• Innebär att man får ångest av att stå i centrum för människors
uppmärksamhet
• Viktigt att inte tvinga någon med social fobi att vara social eftersom det då
ofta bara slutar med att den drar sig undan ännu mer
• Beror ofta på låg självkänsla och oro över vad andra tycker om en
• Exempel på symptom: börjar stamma, skaka, svettas eller till och med får
yrsel eller hjärtklappning
• Behandlingen av social fobi består ofta av psykoterapi, läkemedel eller
båda två
• Social fobi går att bota och många blir tillslut helt fria ifrån det
Källor
• www.tjejjouren.se
• www.1177.se
• www.wikipedia.org
• Informationshäfte om hälsoproblem hos unga
Källor
www.1177.se
1177 är en digital vårdguide för Stockholms läns landsting och den är
skapad för att sprida info till allmänheten om olika hälsoproblem och
sjukdomar. Det står även att informationen är kvalitetssäkrad och
användarvänlig vilket betyder att den har information som är hög och
uppdaterad och att den går att förstå. Jag litar på denna källa eftersom det
är en vårdguide som finns till för att man ska hitta information om
sjukdomar och hälsoproblem, det finns dessutom kontaktuppgifter ifall
man har någon fråga om informationen. Det finns inte heller någon reklam
på hemsidan vilket är ett bra tecken. En annan anledning till att jag litade
på informationen ifrån denna källa var för att jag hittade liknande fakta
hos de andra källorna.
Källor
www.tjejjouren.se
Tjejjouren är en hemsida riktad främst till unga tjejer åldrarna 12-20
år, den har inget kommersiellt syfte (gör inte reklam för något) utan
är endast som stöd och hjälp till unga tjejer. Den är skapad av roks
(riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige) samt SKR (
Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund). Jag litade på
informationen ifrån denna källa eftersom det finns kontaktuppgifter
om man vill ställa frågor, den finns endast till för att ge info samt
eftersom jag hittade samma typ av information hos de andra
källorna.
Informationen på denna webbplats kan nog dock säkert vara
vinklad ifrån tjejers/kvinnors perspektiv inom vissa områden men
just i det här fallet tror jag inte att den var det eftersom jag hittade
liknande info på andra sidor.
Källor
www.wikipedia.org
Wikipedia är ett digitalt uppslagsverk skapat för att ge
information. Wikipedia har dock inte några experter eller
speciella anställda som skriver artiklarna utan alla som är
medlemmar/användare på wikipedia kan gå in och ändra eller
skriva en artikel, vilket i sin tur kan leda till att den artikeln blir
vinklad eller partisk på något sätt beroende på vilken åsikt
personen som skriver artikeln har. Men jag valde att lita på
informationen som jag hittade där den här gången eftersom
den stämde överens med informationen ifrån de övriga
källorna och det var även hänvisat till källor längst ner på
artiklarna.
Källor
Häfte om hälsoproblem hos unga
Häftet var kopierat ur en lärobok som skolan hade och den är
skapad för att ge information om hälsoproblem och
sjukdomar till främst ungdomar. Jag valde att lita på
informationen ifrån häftet eftersom vi hade fått det av skolan
(som jag inte tror skulle ge oss felaktig eller vinklad/partisk
information) och eftersom informationen som jag hittade i det
stämde bra överens med informationen som jag hittat bland
de andra källorna.

Contenu connexe

En vedette

Mekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chock
Mekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chockMekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chock
Mekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chockToomas Särev
 
Distans och hemförsäljningslagen
Distans  och hemförsäljningslagenDistans  och hemförsäljningslagen
Distans och hemförsäljningslagenEmmarattskunskap
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemLinda Fleck
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetSfi Hagfors
 
Etik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för LäkareEtik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för LäkareFredric Landqvist
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaStiftelsen Gyllenkroken
 
2 de första städerna
2 de första städerna2 de första städerna
2 de första städernaulfalster78
 
Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Ulf Kronman
 
Planering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyrorPlanering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyrorLinda Fleck
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivSfi Hagfors
 
Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Roksana Mundzia
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivetRhyaz
 
Bygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende pptBygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende pptTina Thörner
 

En vedette (20)

Mekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chock
Mekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chockMekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chock
Mekaniska infarktkomplikationer och Postinfarkt-chock
 
Cadec Tp
Cadec TpCadec Tp
Cadec Tp
 
Guitarr
GuitarrGuitarr
Guitarr
 
Ungdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkanslaUngdomars sjalvkansla
Ungdomars sjalvkansla
 
Distans och hemförsäljningslagen
Distans  och hemförsäljningslagenDistans  och hemförsäljningslagen
Distans och hemförsäljningslagen
 
Planering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystemPlanering människokroppen organsystem
Planering människokroppen organsystem
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
Etik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för LäkareEtik och Sociala Medier för Läkare
Etik och Sociala Medier för Läkare
 
Session 8 Thomas Zaring
Session 8  Thomas ZaringSession 8  Thomas Zaring
Session 8 Thomas Zaring
 
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsaNsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
Nsph – nationell samverkan för psykisk hälsa
 
2 de första städerna
2 de första städerna2 de första städerna
2 de första städerna
 
Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin Den nya publikationsekonomin
Den nya publikationsekonomin
 
Kasam
KasamKasam
Kasam
 
Planering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyrorPlanering atomer och molekyler, sexor och fyror
Planering atomer och molekyler, sexor och fyror
 
Psykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektivPsykologi, biologiskt perspektiv
Psykologi, biologiskt perspektiv
 
Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)Humanistiskt perspektiv (1)
Humanistiskt perspektiv (1)
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Biologiska perspektivet
Biologiska perspektivetBiologiska perspektivet
Biologiska perspektivet
 
Studieteknik
StudieteknikStudieteknik
Studieteknik
 
Bygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende pptBygga självförtroende ppt
Bygga självförtroende ppt
 

Similaire à Hälsoproblem hos unga

Cecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutCecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutbronzemake
 
5.stressutmattning
5.stressutmattning5.stressutmattning
5.stressutmattningOve Valodius
 
Deplyftet, Diagnostik och bedömning Lång
Deplyftet, Diagnostik och bedömning LångDeplyftet, Diagnostik och bedömning Lång
Deplyftet, Diagnostik och bedömning LångCurator15
 
Klinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingKlinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingNinaEmilsson1
 
Vård i livets slutskede
Vård i livets slutskedeVård i livets slutskede
Vård i livets slutskedeFrfia
 
Deplyftet, Samtal och kartläggning Lång
Deplyftet, Samtal och kartläggning LångDeplyftet, Samtal och kartläggning Lång
Deplyftet, Samtal och kartläggning LångCurator15
 
Deplyftet, Samtal och kartläggning Kort
Deplyftet, Samtal och kartläggning KortDeplyftet, Samtal och kartläggning Kort
Deplyftet, Samtal och kartläggning KortCurator15
 
Deplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_ppt
Deplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_pptDeplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_ppt
Deplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_pptCurator15
 
Vägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaVägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaOve Valodius
 
7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar dem7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar demOve Valodius
 
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss självaMindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss självaWeiYu51
 
Deplyftet, Utvärdering Lång
Deplyftet, Utvärdering LångDeplyftet, Utvärdering Lång
Deplyftet, Utvärdering LångCurator15
 
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRAPSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRANinaEmilsson1
 
2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevallaJenny Ström
 
Sociala medier för barnmorskor
Sociala medier för barnmorskorSociala medier för barnmorskor
Sociala medier för barnmorskorAnna Olsson
 
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerarStrategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerarJenny Ström
 

Similaire à Hälsoproblem hos unga (20)

Cecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slutCecilia föreläsning vård i livets slut
Cecilia föreläsning vård i livets slut
 
4.högkänsliga
4.högkänsliga4.högkänsliga
4.högkänsliga
 
5.stressutmattning
5.stressutmattning5.stressutmattning
5.stressutmattning
 
Deplyftet, Diagnostik och bedömning Lång
Deplyftet, Diagnostik och bedömning LångDeplyftet, Diagnostik och bedömning Lång
Deplyftet, Diagnostik och bedömning Lång
 
Klinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandlingKlinisk psykiatri - behandling
Klinisk psykiatri - behandling
 
Vård i livets slutskede
Vård i livets slutskedeVård i livets slutskede
Vård i livets slutskede
 
Deplyftet, Samtal och kartläggning Lång
Deplyftet, Samtal och kartläggning LångDeplyftet, Samtal och kartläggning Lång
Deplyftet, Samtal och kartläggning Lång
 
Deplyftet, Samtal och kartläggning Kort
Deplyftet, Samtal och kartläggning KortDeplyftet, Samtal och kartläggning Kort
Deplyftet, Samtal och kartläggning Kort
 
Deplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_ppt
Deplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_pptDeplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_ppt
Deplyftet, Diagnostik och bedomning_kort_ppt
 
Vägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsaVägar till bättre hjärnhälsa
Vägar till bättre hjärnhälsa
 
7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar dem7 former av adhd - och hur man hanterar dem
7 former av adhd - och hur man hanterar dem
 
En Liten Bok
En Liten BokEn Liten Bok
En Liten Bok
 
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena BergensVåga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
Våga Fråga 131029 Agneta Björck, Lena Bergens
 
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss självaMindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
Mindfulness och Medkänsla - Winwin för patienter och oss själva
 
Deplyftet, Utvärdering Lång
Deplyftet, Utvärdering LångDeplyftet, Utvärdering Lång
Deplyftet, Utvärdering Lång
 
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRAPSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
PSYKIATRISK SJUKDOMSLÄRA
 
2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla2014 11 13 uddevalla
2014 11 13 uddevalla
 
Sociala medier för barnmorskor
Sociala medier för barnmorskorSociala medier för barnmorskor
Sociala medier för barnmorskor
 
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerarStrategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
Strategier i vardagen – helhetssyn på vad som faktiskt fungerar
 
Litteraturexamination
LitteraturexaminationLitteraturexamination
Litteraturexamination
 

Hälsoproblem hos unga

  • 2. Ätstörningar • Samlingsnamn på olika psykiska störningar med förhållande till mat och ätning • Kontroll - vad man ska äta och vad man inte ska äta, när man ska äta och hur mycket man ska äta • Stör kroppens naturliga funktioner, påverkar hur man mår och kan vara farligt för kroppen • Vanligare bland unga kvinnor • Många har dock ätstörningar som får diagnosen UNS – Utan Närmre Specifikation • De flesta kan utan behandling leda till självsvält • Viktigt att man får hjälp i tid • De fyra vanligaste typerna av ätstörning är: • Anorexia • Bulimi • Hetsätningsstörning • Ortorexi
  • 3. Anorexia • Fixerad vid vikten och upplever sig tjocka fast de väger onormalt lite • äter minimalt och motionerar mycket • tvingar sig även att kräkas upp maten efter de ätit • förnekar ofta att de har sjukdomen • leder till brist på näringsämnen • professionell hjälp och behandling
  • 4. Bulimi • hetsäter stora mängder mat som de sedan kräks upp • ofta normalviktiga • Börjar ofta med bantning • Hetsäter utan kontroll mår dåligt över allt man ätit göra sig av med det med hjälp av att kräkas eller använda laxermedel • Hamnar i en ond cirkel • Ärftlig benägenhet för bulimi
  • 5. Hetsätningsstörning • Samma symptom som bulimiker men ”balanserar” inte upp maten med att kräkas, banta eller använda laxeringsmedel • Övervikt Ortorexi • Träningsnarkomani • Tvångsmässigt överdrivet hälsosamma • Kan inte släppa kontrollen och äta något onyttigt/ohälsosamt
  • 6. Psykiska problem • Psykiska = mentala • Sju vanligaste: • Ångest • Depression • Social fobi • Borderline • Schizofreni • Bipolär sjukdom • Posttraumatiskt stressyndrom
  • 7. Bipolär sjukdom • Kallades för Manodepressiv sjukdom • Man känner sig antingen manisk eller deprimerad i olika perioder • Manisk period: överdrivet exalterad, sover inte mycket och tränar, shoppar eller pluggar till exempel mer än vad man behöver • Deprimerad period: ångest, sover mycket (mer än vanligt), tappar livslusten, svårt att koncentrera sig • Perioderna kan vara i dagar, veckor eller månader • Alla har humörsvängningar men om dom är kraftiga och påverkar ditt liv är det bra att kolla upp om det är bipolär sjukdom • Speciella mediciner och terapi
  • 8. Posttraumatiskt stressyndrom • Utsatt för någon traumatisk händelse • Till exempel: sexuella övergrepp, olyckor, rån eller krig • Symptom: obehagliga minnesbilder, minnesförlust, försöker undvika alla situationer som påminner om händelsen, extra känslig och får lätt utbrott • Flera olika typer av terapi Schizofreni och psykos • Hallucinerar • Vanligaste psykosen: höra en eller fler röster i huvudet • En schizofren har även lukthallucinationer • Orsakas ofta av att man är väldigt stressad eller om man varit med om något traumatiskt • Har man psykos under en längre tid kan man få diagnosen Schizofreni och får man den så är ofta hela ens verklighetsbild förändrad • Psykiatrisk och medicinsk hjälp
  • 9. Borderline • Emotionell instabil personlighetsstörning • Kraftiga humörsvängningar • Exempel på symptom: rädsla att bli övergiven, känsla av tomhet, självskadebeteende, impulsivitet, ångest och nedstämdhet • Vanligast bland tjejer i övre tonåren • Speciell terapi – DBT (dialektisk beteendeterapi)
  • 10. Ångest • Starka känslor av rädsla och oro • Uppstår ofta i samband med något obehagligt som har hänt eller något som man tror ska hända, men kan även uppstå utan att man vet varför • Exempel på symptom: hjärtklappning, börjar att skaka eller darra, får svårt att andas, yrsel, börjar att svettas eller har en klump i magen • Väldigt individuell • En del av kroppens alarmsystem • Panikattack är när väldigt stark ångest kommer plötsligt och man får ofta en intensiv känsla av rädsla eller skräck • Inte farligt men obehagligt • För att bli av med en panikattack på egen hand kan man bara försöka att ta det lugnt och andas eftersom panikattacken efter ett tag lugnar ner sig av sig själv • Behandlingen av ångest är väldigt individuell men psykoterapi eller läkemedel fungerar för dem flesta
  • 11. Depression • Att känna sig nedstämd eller må dåligt är normalt • Längre tid och man kanske inte vet varför så är det troligtvis depression • Exempel på symptom: allt känns jobbigt, orkar inte gå till skolan, sover mycket, tappar aptiten eller äter ovanligt mycket, svårt med koncentrationen, tappar självförtroendet, självmordstankar • Om det inte går över och påverkar livet negativt så är det viktigt att söka hjälp • Behandling för depression finns i form av olika antidepressiva läkemedel och psykoterapi men ungdomen behöver mycket stöd av både familj och vänner samt lite avlastning i skolan för att orka med allting
  • 12. Social fobi • En av de vanligaste fobierna • Innebär att man får ångest av att stå i centrum för människors uppmärksamhet • Viktigt att inte tvinga någon med social fobi att vara social eftersom det då ofta bara slutar med att den drar sig undan ännu mer • Beror ofta på låg självkänsla och oro över vad andra tycker om en • Exempel på symptom: börjar stamma, skaka, svettas eller till och med får yrsel eller hjärtklappning • Behandlingen av social fobi består ofta av psykoterapi, läkemedel eller båda två • Social fobi går att bota och många blir tillslut helt fria ifrån det
  • 13. Källor • www.tjejjouren.se • www.1177.se • www.wikipedia.org • Informationshäfte om hälsoproblem hos unga
  • 14. Källor www.1177.se 1177 är en digital vårdguide för Stockholms läns landsting och den är skapad för att sprida info till allmänheten om olika hälsoproblem och sjukdomar. Det står även att informationen är kvalitetssäkrad och användarvänlig vilket betyder att den har information som är hög och uppdaterad och att den går att förstå. Jag litar på denna källa eftersom det är en vårdguide som finns till för att man ska hitta information om sjukdomar och hälsoproblem, det finns dessutom kontaktuppgifter ifall man har någon fråga om informationen. Det finns inte heller någon reklam på hemsidan vilket är ett bra tecken. En annan anledning till att jag litade på informationen ifrån denna källa var för att jag hittade liknande fakta hos de andra källorna.
  • 15. Källor www.tjejjouren.se Tjejjouren är en hemsida riktad främst till unga tjejer åldrarna 12-20 år, den har inget kommersiellt syfte (gör inte reklam för något) utan är endast som stöd och hjälp till unga tjejer. Den är skapad av roks (riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige) samt SKR ( Sveriges Kvinno- och tjejjourers Riksförbund). Jag litade på informationen ifrån denna källa eftersom det finns kontaktuppgifter om man vill ställa frågor, den finns endast till för att ge info samt eftersom jag hittade samma typ av information hos de andra källorna. Informationen på denna webbplats kan nog dock säkert vara vinklad ifrån tjejers/kvinnors perspektiv inom vissa områden men just i det här fallet tror jag inte att den var det eftersom jag hittade liknande info på andra sidor.
  • 16. Källor www.wikipedia.org Wikipedia är ett digitalt uppslagsverk skapat för att ge information. Wikipedia har dock inte några experter eller speciella anställda som skriver artiklarna utan alla som är medlemmar/användare på wikipedia kan gå in och ändra eller skriva en artikel, vilket i sin tur kan leda till att den artikeln blir vinklad eller partisk på något sätt beroende på vilken åsikt personen som skriver artikeln har. Men jag valde att lita på informationen som jag hittade där den här gången eftersom den stämde överens med informationen ifrån de övriga källorna och det var även hänvisat till källor längst ner på artiklarna.
  • 17. Källor Häfte om hälsoproblem hos unga Häftet var kopierat ur en lärobok som skolan hade och den är skapad för att ge information om hälsoproblem och sjukdomar till främst ungdomar. Jag valde att lita på informationen ifrån häftet eftersom vi hade fått det av skolan (som jag inte tror skulle ge oss felaktig eller vinklad/partisk information) och eftersom informationen som jag hittade i det stämde bra överens med informationen som jag hittat bland de andra källorna.