Presentation av Paulina de los Reyes, professor vid ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms Universitet om etnisk diskriminering.

1. Etnisk diskriminering
på svensk
arbetsmarknad
Hur tar den sig uttryck?
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

2. Vad visar forskningen?
 Systematiska skillnader mellan inrikes och utrikes födda
personer förekommer inom en rad olika områden som t ex
sysselsättning, arbetslöshet, yrkesfördelning.
 Forskare har dokumenterat oskäliga skillnader i fråga om
löner och anställningsvillkor.
 Ojämlikheten mellan inrikes och utrikes födda består även
när man jämför grupper/personer med likvärdig utbildning,
likvärdiga erfarenheter och likvärdigt humankapital i övrigt
 Forskning om rekrytering visar att sökande med icke svenska
namn sorteras bort under anställningsprocessen
 Diskriminering tycks inte minska när arbetsgivare vet om att
deras rekryteringsbeteende observeras
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

3. Olika sätt att se på diskrimineringen
 Diskrimineringen är ett undantag i ett annars
välfungerande system där kompetensen är
viktigast.
 Diskrimineringen är ett resultat av
arbetsgivarnas preferenser, rationella val eller
osäkerhet inför ”invandrarnas” kvalifikationer.
 Diskriminering är ett generellt maktproblem som
bygger på föreställningar om etnisk- och
kulturell olikhet och på en rangordning mellan vi
och dem.
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

4. Strukturell diskriminering
 En skiftning i fokus från diskriminerande aktörer till regler,
rutiner och handlingar som gör att vissa personer
missgynnas samtidigt som andra favoriseras
 Möjliggörs av föreställningar om kulturell och etnisk olikhet
 Legitimerar en rangordning utifrån uppdelningen mellan ett vi
och ett dom
 Utgår från ett skillnadstänkande som avspeglas i handlingar,
diskurser, normer och värderingar
 Legitimerar olika regler för olika (sorters) människor
 Påverkar strategier, handlingar och förhållningssätt
 Diskriminering är verksam även när den inte manifesterar sig
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

5. Vad visar forskningen?
 Diskrimineringen förekommer inom alla sektorer i arbetslivet
– inte bara vid rekrytering
 Diskrimineringen drabbar inte ”bara” personer som själva har
invandrat utan också deras barn
 Akademiker, ungdomar och kvinnor. Särskilt utsatta?
 Diskriminering handlar inte bara om etnisk bakgrund, utan
också om könstillhörighet, klassbakgrund eller sexualitet
 Individuell diskriminering möjliggörs av en tillåtande
omgivning
 ”Skillnadstänkandet” är en viktig förutsättningar för
rutinmässiga och oreflekterade handlingar som står för en
ansenlig del av vardagsdiskrimineringen
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

6. Vad vet vi om diskrimineringen i
arbetslivet?
 Den strukturella diskrimineringen avspeglas i ojämlika
anställningsvillkor, utestängning från arbetslivet, inlåsning i
okvalificerade och lågbetalda arbeten.
 Föreställningar om bristande kompetens, osynliggörande,
stigmatisering och nedvärdering av personer med utländsk
bakgrund är uttryck för diskriminering. Trakasserier, fördomar
och rasism förekommer också.
 Det finns indikationer på att diskriminering är ett dolt
arbetsmiljöproblem. Detta gäller både den fysiska och den
psykosociala arbetsmiljön.
 Föreställningar om kön och etnicitet påverkar rekrytering och
karriärutveckling.
 Yrkesområden där det förekommer etnisk diskriminering är det
också vanligt med kränkande särbehandling på grund av kön,
sexuell läggning och funktionshinder
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

7. Vad vet vi om fackets roll?
 Vardagsrasism och rasistiska attityder påverkar båden
relationen mellan de anställda och den fackliga
gemenskapen.
 Normalisering, förringning och bagatellisering är allvarliga
arbetsmiljöproblem.
 Forskningen visar att facket har en avgörande betydelse för
att stoppa rasismen på arbetsplatsen
 Diskrimineringsfrågorna har varit relativt nedprioriterade på
den fackliga agendan
 Kunskapsnivån om diskriminering och om
diskrimineringslagstiftningen bör förbättras
 Facklig press, fackliga rapporter och problembilder tenderar
att vidmakthåller uppdelningen mellan ett vi (det svenska
facket) och ett dom (invandrare)
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

8. Viktiga kunskapsbehov
 Samlat grepp om diskriminering
 Koppling mellan särartstänkande, rasism och
diskriminering
 Diskriminering ur ett intersektionellt perspektiv
 Trygghetssystemets förändringar och effekter på
diskrimineringen
 Relationen mellan arbetsmiljö, hälsa och
diskriminering
 Behov av etablerade definitioner, begrepp och
metoder
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se

9. Några förslag
 Behov av en strukturell förståelse av
diskrimineringen
 Kontextbaserade strategier.
 Aktiva åtgärder & ett antidiskrimineringsavtal
 Kunskapsoffensiv på alla nivåer
 Integrering och legitimering
 Krafttag mot rasism
 Profilera facket som antidiskrimineringsaktör
Paulina.de_los_Reyes@ekohist.su.se