Ny lag om smittsamma sjukdomar höjer skyddet bland personalen och ger bättre patientsäkerhet. Ulpu Elonsalo, 5.5.2017.

1. 5.5.2017 1
Ny lag om smittsamma sjukdomar
höjer skyddet bland personalen och
ger bättre patientsäkerhet
Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare
Enheten för vaccinationsprogrammet, THL
5.5.2017
Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet

2. Ny lagstiftning
om smittsamma sjukdomar
• Lagen om smittsamma sjukdomar (1227/2016)
– 9 kapitel, 93 paragrafer (jfr tidigare 8 kapitel och 45
paragrafer)
• I kraft 1.3.2017, förutom 48 § (enheters skyldighet att
skydda patienter som medicinskt sett är utsatta för
allvarliga följder av smittsamma sjukdomar) som trädde
i kraft 1.3.2018
• Förordningarna i kraft 13.3.2017
– Social- och hälsovårdsministeriets förordning om
vaccinationer (149/2017)
– Statsrådets förordning om smittsamma sjukdomar
(146/2017)
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 2

3. Bakgrund till revideringen
• Föregående lag från 1986
– Många ändringar och tillägg i den nya lagen;
lagtekniskt komplicerad
• Omvärlden har förändrats, bekämpningen av
smittsamma sjukdomar har nya områden som kräver
reglering genom lag, t.ex.
– beredskap och exceptionella förhållanden
– en internationell värld: rörlighet för människor, varor och
tjänster, EU; gränsöverskridande hot mot hälsan, WHO-IHR
– åtgärder som anknyter till grundlagen och som begränsar
individens rättigheter: beslut om frånvaro från arbetet, isolering
och karantän
• Hälso- och sjukvårdens register och frågor kring
datasekretessen måste vara tidsenliga
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 3

4. Nya aspekter i bekämpningen av
smittsamma sjukdomar
• Den reviderade lagen om smittsamma sjukdomar ger mer
omfattande och detaljerade rättigheter för den läkare som
ansvarar för smittsamma sjukdomar i samkommunen för
sjukvårdsdistriktet, THL och Social- och hälsovårdsministeriet
att få information för att upptäcka, utreda och bekämpa
en epidemi (24 §)
• THL för ett riksomfattande register över vårdrelaterade
infektioner (36 §)
• Institutet har rätt att från verksamhetsenheterna inom hälso-
och sjukvården och socialvården få patient- och
klientspecifika uppgifter om diagnoser som gäller
vårdrelaterade infektioner och om orsaken till infektionerna
samt om de faktorer som påverkat smittförloppet
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 4

5. Anmälan om smittsamma sjukdomar
• Beteckningarna i klassificeringen av smittsamma sjukdomar
har ändrats
• Gruppbeteckningen ”anmälningspliktig smittsam sjukdom” har
ersatts med beteckningen ”övervakningspliktig smittsam
sjukdom” (4 §)
• Allmänfarliga är nu också: Hepatit E, mässling, pandemiska
influensavirus, MERS, hemorragiska febrar som orsakas av
virus
• Övervakningspliktiga är nu också: Creutzfeldt-Jakobs
sjukdom, svår allmän infektion och
hjärnhinneinflammation som orsakas av pneumokock,
stelkramp
• www.thl.fi/infektionssjukdomar
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 5

6. Informationsskyldigheten och
ansvars-/arbetsfördelningen har preciserats
• Verksamhetsenheterna inom den specialiserade sjukvården
ska ge regelbunden information om förebyggande och
bekämpning av vårdrelaterade infektioner till samkommunen
för sjukvårdsdistriktet och THL och delta i nationella
utredningar som gäller förekomsten av vårdrelaterade
infektioner (13 §)
• Verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och
socialvården ska informera THL och den läkare som i
samkommunen för sjukvårdsdistriktet ansvarar för
smittsamma sjukdomar om epidemier och misstänkta
epidemier som orsakats av sällsynta och allvarliga
vårdrelaterade infektioner och mikrober som är synnerligen
resistenta mot antimikrobiella läkemedel (36 §)
• Också ansvaret/arbetsfördelningen på olika nivåer har
preciserats
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 6

7. Nya aspekter i bekämpningen av
smittsamma sjukdomar
• Grundlinjerna för bestämmelserna om isolering och karantän i
lagen om smittsamma sjukdomar är de samma som i den
tidigare lagen
• Den läkare som i kommunen eller samkommunen för
sjukvårdsdistriktet ansvarar för smittsamma sjukdomar
har rätt att självständigt fatta beslut om isolering och
karantän också oberoende av patientens vilja, och om
eventuell förlängning av den (59–63 §). Tidigare krävdes
hälsovårdsnämndens beslut.
• En person som meddelats ett beslut att bli borta från sitt
förvärvsarbete eller ett beslut om isolering eller karantän för
att förhindra spridningen av en smittsam sjukdom har rätt att
som ersättning för inkomstbortfall få dagpenning vid
smittsam sjukdom. Samma rättighet gäller också
vårdnadshavare till ett barn under 16 år.
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 7

8. 17 § Bekämpning av vårdrelaterade infektioner
• Verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården och
socialvården ska systematiskt bekämpa vårdrelaterade
infektioner
• Åtgärderna ska samordnas med de åtgärder för främjande av
patientsäkerheten som anges i 8 § i hälso- och
sjukvårdslagen.
• Den som är chef för verksamhetsenheten ska följa upp
förekomsten av smittsamma sjukdomar och mikrober
som är synnerligen resistenta mot läkemedel och sköta
smittbekämpningen
• Verksamhetsenheten ska svara för ändamålsenligt skydd för
och placering av patienterna, klienterna och de anställda och
se till att antimikrobiella läkemedel används som sig bör
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 8

9. 45 § Vaccination av anställda
• Enligt arbetarskyddslagen är arbetsgivaren skyldig att sörja
för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet
• Arbetsgivaren betalar de vaccinationer som personalen
behöver för att skyddas mot risker i arbetet
• De anställda får dessa vaccin inom den företagshälsovård
som arbetsgivaren ordnar
• Studerandehälsovården har hand om vaccination av
studerande som ska delta i arbetspraktik
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 9

10. Nytt i 48 §: Vaccination av anställda och
studerande för att skydda patienterna
• Anställda som arbetar med personer som är utsatta för
allvarliga följder av smittsamma sjukdomar ska ha
– ett skydd mot mässling och vattkoppor antingen via vaccination
eller via genomgången sjukdom
– ett skydd mot influensa som skapats genom vaccination
– ett vaccinationsskydd mot kikhosta, om den anställda
sköter spädbarn
• Vid lagberedningen lyftes följande grupper fram:
– Personer med nedsatt immunförsvar på grund av en
sjukdom eller behandlingen av en sjukdom
– Spädbarn och personer som fyllt 65 år
– Gravida kvinnor
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 10

11. 48 § träder i kraft 1.3.2018
• Under övergångsperioden ska ledningen vid
hälso- och sjukvårdens och socialvårdens
verksamhetsenheter fastställa de lokaler där man
vårdar klienter eller patienter som medicinskt sett är
utsatta för allvarliga följder av smittsamma sjukdomar
• I detta arbete tar enhetens ledning hjälp av yrkespersoner
inom bekämpning av smittsamma sjukdomar
• Fr.o.m. 1.3.2018 får anställda som har ett bristfälligt
vaccinationsskydd endast av särskilda skäl arbeta i dessa
lokaler
5.5.2017 THL/ Enheten för vaccinationsprogrammet/Ulpu Elonsalo, sakkunnigläkare 11

12. Varför ska social-, hälso- och
sjukvårdspersonalen vaccineras?
5.5.2017 12
• Patienter med smittsamma sjukdomar vårdas på
hälso- och sjukvårdens enheter
• Utsätts för smitta:
• personalen
• andra patienter/klienter
och deras
• familjemedlemmar
• släktingar
• vänner, bekanta
• skolkamrater osv.
Hälso- och sjukvårdens enheter har både ett behov och en
möjlighet att förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar
(Över)dödlighet
500–1500/år
Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet

13. Vaccination ger både
arbetarskydd och patientsäkerhet
• Social-, hälso- och sjukvårdens enheter vårdar både
patienter med smittsamma sjukdomar och patienter
som t.ex. på grund av en sjukdom eller behandlingen
av en sjukdom är mottagliga för livsfarliga följder av
smittsamma sjukdomar
• Forskning har klart visat att
– de anställda vid enheterna löper risk för att smittas av de
patienter som de vårdar,
– men också att sprida dessa sjukdomar bland patienterna.
• Sjukhushygieniska åtgärder, t.ex. personlig
skyddsutrustning, minskar men eliminerar inte den
risk som smittsamma sjukdomar medför med tanke
på arbetarskyddet och patientsäkerheten
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 13

14. Varför ska social-, hälso- och
sjukvårdspersonalen vaccineras mot influensa?
• Vid sjukhusrelaterade epidemier är incidensen bland
patienter 3–50 % och bland personalen 11–59 %
5.5.2017 14
Kainulainen K m.fl. SLL 9 /2007, Ruotsalainen E m.fl. SLL 36 /2010
Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet

15. Influensavaccinationerna
hör till arbetarskyddet
• Personalen löper risk för att insjukna
• Vaccinationerna skyddar den anställda
• Hos friska personer i arbetsför ålder hindrar vaccinet
influensa i 7–9 fall av tio under de bästa säsongerna
• Särskilt viktigt för en anställd
– som själv lider av en underliggande sjukdom som ökar
mottagligheten för svår influensa eller dess följdsjukdomar
– som arbetar med barnpatienter (barn som smittobärare,
småbarn insjuknar oftare än andra)
– som är gravid
– som i sin närmaste krets har en person mottaglig för
allvarlig influensa
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 15

16. Influensavaccinationerna
hör till arbetarskyddet
• Din vaccination skyddar också dina kollegor
– Dina kollegor kan också höra till en riskgrupp
– Man har påvisat att vaccination minskar incidensen av
influensa bland vårdpersonalen med upp till cirka 90 %
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 16
Wilde JA et al. Effectiveness of influenza vaccine
in health care professionalsa randomized trial. JAMA 1999
Lancet 2000 Saxén H, Virtanen M. Infect Control Hosp Epidemiol 2002

17. Varför ska social-, hälso- och
sjukvårdspersonalen vaccineras mot
influensa?
• Din vaccination skyddar också dina närstående
• Vaccination av personer i den närmaste kretsen
ger ett tilläggsskydd bl.a. för
– småbarn och äldre
– gravida kvinnor
– personer som på grund av en sjukdom eller
behandlingen av en sjukdom har nedsatt
motståndskraft
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 17

18. Vaccination är det bästa skyddet mot influensa
• Nyheter om vaccinens effekt kan vara vilseledande
– Med utgångspunkt i vaccinationeffekten hos äldre kan man
inte dra direkta slutsatser om hur effektivt ett vaccin är
bland friska personer i arbetsför ålder
– Även i det fallet att vaccinet under en viss säsong har en
sämre effekt mot en viss typ av influensavirus, kan det
ändå mycket effektivt förebygga smitta av en annan
cirkulerande virusstam
• Vaccinets effekt kan alltså variera mellan olika
säsonger, men
– man kan inte på förhand veta hur
– vaccination är ändå det bästa skyddet mot influensa
• Hygienen är viktig, men räcker inte ensam
för att förhindra influensa
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 18

19. Varför ska social-, hälso- och
sjukvårdspersonalen vaccineras mot
influensa?
• Luftvägsinfektion som sprids genom kontakt- och
droppsmitta
• Sprids lätt på ställen där det finns mycket folk
• Inkubationstiden är vanligen 2–3 dygn
• Det händer ofta att personalen inte tar sjukledigt, utan
jobbar åtminstone den första sjukdagen
• En smitttad person sprider viruset redan innan
symtomen uppkommer
• Smittsamheten är som störst när symtomen börjar
Fergusson m.fl. Nature 2006, Longini m.fl. Aj J Epidemiol 2004
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 19

20. Tidpunkten för symtom och
utsöndring av influensavirus
5.5.2017 20Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet

21. Varför ska social-, hälso- och
sjukvårdspersonalen vaccineras mot influensa?
• Om en vaccinerad person insjuknar i influensa, är
symtombilden vanligen lindrigare
• En person som nyser mycket och har rikligt med symtom
smittar också mer
• Undersökningar har visat att smittsamheten hos en
person som är symtomfri eller endast har få symtom
är åtminstone hälften lägre
Pachucki CT m.fl. Arch Intern Med 1989. Tilburt JC m.fl. Vaccine 2008
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 21

22. Personalens influensavaccinationer
med tanke på patientsäkerheten
• Din egen vaccination skyddar också klienter och
patienter som är mottagliga för allvarlig influensa
• Hos långtidssjuka och äldre med dålig hälsa förblir
vaccinskyddet bristfälligt. Vaccination av den närmaste
kretsen ger dem ett tilläggsskydd och minskar
sjukdomsrisken
• Vid social-, hälso- och sjukvårdens enheter hör också
personalen till patientens/klientens närmaste krets,
framför allt på avdelningar och vårdhem med
dygnetruntvård
• När vård- och omsorgspersonalen vaccineras
förbättras också de äldres skydd avsevärt
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 22

23. Antalet vårdpersonal som behövde vaccineras (NNT) för
att förhindra följande konsekvenser bland de boende:
Dödsfall 8,2 (95% CI 5,8–20,4)
Influensaliknande sjukdom (ILI) 4,5 (2,9–13,6)
Kontakt med primärvården 5,8 (3,4–20,4)
Specialiserad sjukvård 20,4 (13,6–102,1)
• Dessa siffror är mycket bra t.ex. jämfört med NNT-siffrorna för
läkemedelsbehandling; flera tusental kan behöva vårdas för
att förhindra ett kardiovaskulärt dödsfall med läkemedel osv.
Hayward AC m.fl. BMJ 2006
En engelsk studie av ålderdomshem
bedömde effektiviteten i personalens vaccinationer
5.5.2017 23Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet

24. Personalens influensavaccinationer
med tanke på patientsäkerheten
• Influensan kan vara ödesdiger t.ex. för
– personer som har en sjukdom som försämrar
motståndskraften
– personer som får läkemedel eller annan behandling som
försämrar motståndskraften
– personer med allvarlig sjukdom i intensivvård
– personer med hjärt- och kärlsjukdomar
– också friska äldre personer
• Också gravida kvinnor och de allra minsta är mottagliga
för allvarlig influensa
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 24

25. Influensavaccin
• Säsongsinfluensavaccin har använts i 50 år
• Under säsongen 2016–2017 gavs mer än en miljon
doser inom det nationella vaccinationsprogrammet i
Finland
• I stora länder ges i praktiken 10 miljoner doser/säsong
• Erfarenhet av hundratals miljoner doser injicerade
vaccin
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 25

26. Influensavaccin
• God tolerans
– Vanligtvis inga symtom
– Lokal reaktion i injektionsområdet, feber, lindrig sjukdomskänsla
• Vaccin som injiceras innehåller endast små delar av
influensavirus/ytstrukturer
• Kan ges till nästan alla
– Rester av ovalbumin från ägg i nanogram,
kan vanligen ges till äggallergiker på normalt sätt
– Formaldehydallergi hindrar inte vaccination
– Ges inte om tidigare influensavaccination har medfört en
anafylaktisk reaktion
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 26

27. Kom ihåg
• www.thl.fi/vaccinationer
• Webbplatsen för vaccinationer har ett eget omfattande avsnitt
om influensavaccinationer.
• Där finns också vanliga frågor om influensavaccinationer.
• Enligt uppgifter från fältet har
influensavaccinationstäckningen bland social-, hälso- och
sjukvårdspersonalen stigit avsevärt, rentav till en utmärkt
nivå. Variation råder mellan olika personalgrupper.
• Personalens vaccinationer ska ordnas så att vaccinationerna
registreras på ändamålsenligt sätt (bestämmelser om
registreringen finns i förordningen).
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 27

28. Vattkoppor
• En virussjukdom som smittar mycket lätt
– Smittan kan överföras redan 1–2 dygn innan
symtomen börjar
– Droppsmitta (andning, hostning och vätskan från
vattkoppsblåsorna)
– Det räcker med att vistas i samma rum en kort stund
• Inkubationstid 1–3 veckor,
vanligen ca 2 veckor
• Årligen ca 57 000 fall, 200–300 vårdperioder
på sjukhus och 1–2 dödsfall
• Komplikationer
– Bakterieinfektioner i huden, lunginflammation,
lillhjärnsataxi, hjärninflammation
– Ungefär var tredje får smärtsam bältros någon gång i livet
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 28
Bild: CDC/ Public
Health Image Library
(PHIL)
James Gathany
Vaccinationerna
mot vattkoppor
inom vaccinations-
programmet för
barn börjar hösten
2017

29. Vattkoppor hos vuxna
• I Finland har vaccin mot vattkoppor redan länge
rekommenderats vuxna som inte haft sjukdomen
• Sjukdomen varar längre och slår till kraftigare än hos
barn, leder vanligen också till följdsjukdomar
– Vuxna behöver nästan alltid antiviral behandling
– Lungsymtom 5–10 %
– Upp till 1 vuxen av 14 000 får hjärninflammation
(sjufaldig risk jämfört med barn)
– Också risken för dödsfall är cirka 25-faldig jämfört med barn
– Särskild risk löper personer vars immunförsvar är nedsatt
på grund av en sjukdom eller behandlingen av en sjukdom
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 29

30. Vattkoppor hos gravida kvinnor
• Framför allt i början av graviditeten kan vattkoppor
orsaka kongenitalt varicellasyndrom:
– missbildningar (korta lemmar och mikrocefali), synproblem,
blindhet, utbredd ärrbildning på huden, utvecklingsstörning,
dödsfall
• 2–3 trimestern: babyn får bältros
• Vattkoppor nära inpå förlossningen:
babyn utsätts för livshotande infektion
• Sjukdomen är också svår för den gravida kvinnan,
risk för lunginflammation (10–20 %, risken för dödsfall
femfaldig jämfört med andra vuxna). Hos gravida kvinnor
ska vattkoppor därför förhindras med alla medel.
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 30

31. Vaccination mot vattkoppor
en del av arbetarskyddet
• Personalen möter patienter med vattkoppor
• Arbetsgivaren är skyldig att skydda den anställda
• Redan länge har rekommendationen varit att vaccin ska
erbjudas anställda inom hälso- och sjukvården och vid
daghem och skolor som inte vet om de har haft
vattkoppor (Arbetshälsoinstitutet, Rokotukset
työelämässä 2007)
• Vaccinationsbehovet är för närvarande ytterst litet,
eftersom största delen av vuxenbefolkningen har
haft vattkoppor
– Endast några procent har inte haft sjukdomen
• Med tanke på patientsäkerheten medför dessa
vaccinationer egentligen inget nytt
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 31

32. Personalens vaccinationer mot vattkoppor
med tanke på patientsäkerheten
• Ett skydd mot vattkoppor antingen genom
genomgången sjukdom eller genom vaccination är
mycket viktigt t.ex. om personen arbetar
– bland personer med leukemi eller andra sjukdomar som
försämrar immunförsvaret
– i närheten av personer som får cytostatika, strålbehandling
eller båda
– med organ- eller stamcellstransplantationspatienter
– i närheten av gravida kvinnor
– med nyfödda
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 32

33. Vaccin mot vattkoppor
• Sjukdomshistorien klarläggs genom intervju
• Om en person inte har haft vattkoppor eller inte har fått två
doser vaccin mot vattkoppor, ska vaccinationsskyddet
kompletteras
• Det ska gå minst tre månader mellan de två vaccindoserna
• Antikroppsbestämning behövs inte
• Antikroppsbestämning kan göras om det finns ett särskilt
behov
• Vaccinationen är inte till skada i det fallet att personen
redan råkar ha ett skydd
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 33

34. Vaccin mot vattkoppor
• God tolerans
• Största delen av alla friska vaccinerade personer får inga
symtom av vaccinet
• Lokala symtom vid injektionsstället, dvs. smärta, rodnad eller
svullnad, förekommer hos var femte vaccinerad
• Mindre än 5 % av de vaccinerade får vattkoppsliknande
blåsor i närheten av injektionsstället eller på andra ställen på
kroppen, vanligen endast 2–5 blåsor
• Allmänsymtom är sällsynta, cirka 15 % av de vaccinerade får
feber
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 34

35. Vaccin mot vattkoppor
• Innehåller levande försvagade vattkoppsvirus
• Ges inte till
– personer med svår immunbrist
– personer med svår cellmedierad immunbrist
– gravida kvinnor
– personer som fått anafylaxi vid en tidigare vaccination mot
vattkoppor
– personer som fått anafylaxi av neomycin
• Vaccinet innehåller små rester av neomycin,
mindre än 25 µg
– Personer som är allergiska mot neomycin kan vanligen
vaccineras på normalt sätt, eftersom neomycinallergin
oftast är av den fördröjda formen (typ IV), vilket inte ökar
risken för allvarlig allergisk reaktion.
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 35

36. Mässling
• En virussjukdom som smittar mycket lätt,
en insjuknad person utsöndrar rikligt med virus
• Kontaktsmitta, droppsmitta och luftburen smitta, ”svävar i
luften”, finns kvar på ytor i ett par timmar
• En insjuknad person kan smitta 12–18 personer som är
mottagliga för mässling
• Symtom uppkommer inom ca 10 dygn efter smittan
(inkubationstiden är 1–3 veckor): hög feber,
luftvägssymtom, ögonsymtom (rodnad, ljuskänslighet)
därefter uppkommer utslag
• Smittar redan ett dygn före de första symtomen
• Kan förhindras endast genom vaccination!
• Ingen specifik antiviral behandling finns!
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 36
Bild: CDC/ Public Health Image Library (PHIL)
Alissa Eckert

37. Bild: CDC/ Public Health Image Library (PHIL)
Allvarliga följder av mässling
• Lunginflammation
• Hjärninflammation 1/1000(–2000),
bestående skador kan uppkomma
• SSPE 1/100 000, inflammation i hjärnan som börjar med
fördröjning och framskrider långsamt
• Dödlighet 1/5000 (i-länder)–1–3/1000
• Farlig för de allra minsta
• Särskilt farlig för personer vars immunförsvar är nedsatt
på grund av en sjukdom eller behandlingen av en
sjukdom
• Gravida kvinnor: missfall, fosterdöd, för tidig förlossning
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 37

38. Utrotning av mässling i Finland
Vaccin mot mässling till 1-åringar på rådgivningen 1975–1981
MPR-vaccinet med i vaccinationsprogrammet 1982,
genast en serie med två doser
Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 38
De endemiska MPR-
sjukdomarna
utrotades i Finland
redan på 1990-talet
genom ett
framgångsrikt
vaccinationsprogram
och hög
vaccinationstäckning
Finland var det första
landet i världen att
bekämpa MPR-
sjukdomarna
Bild: Rapporterade fall av mässling i Finland 1930–2012
Riksomfattande registret över smittsamma sjukdomar
5.5.2017

39. Bekräftade fall av mässling i Finland under 2000-talet
39Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet5.5.2017

40. 40Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet
År 2017 har mässling
rapporterats bl.a. i
- Österrike
- Belgien
- Bulgarien
- Danmark
- Frankrike
- Tyskland
- Ungern
- Italien
- Rumänien
- Spanien
- Sverige
- Schweiz
Källa: Rapporterade fall av mässling1/2017,
ECDC Surveillance Atlas of Infectious diseases, Measles - All cases -
Most recent 12 months only - Reported cases
Källa: European Centre for Disease
Prevention and Control. Communicable
disease Threats Report, 26 March-1 April
2017, week 13. Stockholm: ECDC; 2017.
MPR-sjukdomarna har utrotats i Finland,
men förekommer genast utanför landets gränser.
Mässling förekommer också i stor utsträckning i Europa just nu
5.5.2017

41. MPR-vaccination skyddar personalen
• MPR-vaccinationstäckningen
måste överstiga 95 % och helst
97 %, för att mässlingen inte ska
komma tillbaka
• Bland småbarn har MPR-
vaccinationstäckningen länge varit för
låg i vissa områden
• En utbredd riksomfattande epidemi är
osannolik
• Lokala epidemier är möjliga
• Hälso- och sjukvårdspersonalen
löper större risk än genomsnittet
att möta en person som smittar
mässling
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 41
THL:s interaktiva karta över vaccinationstäckningen
MPR-vaccinationstäckningen bland barn födda år 2014

42. MPR-vaccinationer skyddar personalen
• Nödvändig för alla som inte har ett skydd genom
genomgången sjukdom eller 2 tidigare vaccindoser
• Alla får MPR-vaccinet gratis som en del av
vaccinationsprogrammet
• Vaccinationsbehovet är sannolikt relativt litet
• En del har haft mässling, största delen har
vaccinationerna i kraft
• Med tanke på patientsäkerheten medför dessa
vaccinationer egentligen inget nytt
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 42

43. Personalens MPR-vaccinationer
med tanke på patientsäkerheten
• Mässling är livsfarligt för personer med immunbrist,
skyddet är viktigt också t.ex. för personal som
vårdar de allra minsta, funktionshindrade och
gravida kvinnor
• Vaccinet skyddar också mot påssjuka och röda
hund
– Röda hund under graviditeten kan orsaka kongenitalt
rubellasyndrom: svåra utvecklingsstörningar och blindhet
– Om sjukdomen sprids med lindriga symtom kanske den
upptäcks först när antalet fall av rubellasyndrom ökar
– Påssjuka orsakar spottkörtel-, hjärnhinne- och
testikelinflammation
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 43

44. MPR-vaccinet
• Sjukdomshistorien klarläggs genom intervju
• Kom ihåg att skyddet kan vara bristfälligt framför allt
– hos personer födda kring 1970
– personer vars föräldrar har förbjudit vaccination och
som inte vaccinerats inom studerandehälsovården
• Om personen inte har genomgått sjukdomarna eller inte
har fått två doser MPR-vaccin, ska vaccinationsskyddet
kompletteras
– Antikroppsbestämning behövs inte
• Vaccinationen är inte till skada i det fallet att
personen redan råkar ha ett skydd
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 44

45. MPR-vaccinet
• Innehåller levande försvagade virus
– Lindriga sjukdomsliknande symtom hos 5–15 % vid den första
dosen, vanligen inga symtom vid den andra dosen
• Vaccinen innehåller inte betydande mängder äggprotein,
ovalbumin; kan ges till äggallergiker
• Vaccinet innehåller små rester av neomycin, understiger
25 µg
• Ges inte till
– personer med svår immunbrist
– personer med svår cellmedierad immunbrist
– gravida kvinnor
– personer som fått anafylaxi vid en tidigare MPR-vaccination
– personer som fått anafylaxi av neomycin
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 45

46. Kikhosta
• Bakteriesjukdom som lätt sprids genom droppsmitta
• Smittar lättast vid de första symtomen, den insjuknade kan
föra smittan vidare i 3 veckor, hostan kan fortsätta i
månader
• Hos vuxna långdragen hosta, hos spädbarn kan
sjukdomen rentav vara livshotande
– I Finland konstateras cirka 200 fall av kikhosta varje år
– Utbredda epidemier förekommer inte längre, men lokala
förekommer
– Typiskt är hostattacker som gör att man tappar andan, och
dessa fortsätter i upp till flera veckor
– Hos små barn leder kikhosta ofta till långvarig sjukhusvård,
intensivvård; syrebrist på grund av andningssvårigheter kan
skada hjärnan, leder ibland till döden
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 46
Spädbarn får det femvalenta vaccinet vid
3 månaders, 5 månaders och 1 års ålder.
Barn under 6 månader har det svagaste
skyddet.

47. Personalens dtap-vaccinationer
med tanke på patientsäkerheten
• Genomgången sjukdom ger inget fullständigt
långvarigt skydd, vaccination behövs i vilket fall
som helst
• Barn får boosterdoser mot kikhosta i åldern 4 år och
14–15 år, vuxna i närheten kan sprida smitta
• Vaccinationer har redan länge rekommenderats för
hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar nyfödda och
små spädbarn (Rokotukset työelämässä 2007)
– sjukvårdspersonal som vårdar spädbarn
– laboratoriepersonal som tar prover av barnpatienter
– personal på mödra- och barnrådgivningen
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 47

48. dtap-vaccinet
• Det finns inget enskilt vaccin mot kikhosta
• Vaccinet innehåller inga levande sjukdomsalstrare
• Samtidigt förstärks skyddet mot difteri och stelkramp
• Skyddet mot kikhosta börjar försvagas efter cirka 5 år
• Intervallet mellan dtap-vaccinationerna diskuteras
fortfarande
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 48

49. Åtgärder under övergångsperioden
• Social-, hälso- och sjukvårdens enheter ska fastställa
lokaler där man vårdar klienter som är utsatta för
allvarliga följder av smittsamma sjukdomar
• Enhetsledningen tar hjälp av experter inom bekämpning
av smittsamma sjukdomar
• Arbetsgivaren ansvarar för att personalen får
information och utbildning
• Eventuella problem löses i god samarbetsanda
5.5.2017 49Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet

50. • Studerande ska själva i god tid ta reda på hurdant
skydd som förutsätts vid praktikplatsen
• Studerandehälsovården ska se till att studerande som
ska delta i praktik har ett skydd
• Det lönar sig för arbetsgivarna att aktivt vara i kontakt
med områdets läroanstalter och
studerandehälsovården så att de är medvetna om
hurdant skydd som krävs
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 50

51. Framtiden med utgångspunkt i
lagen om smittsamma sjukdomar
• Vaccinationsbehovet är minst när det gäller vattkoppor
och störst när det gäller influensa
• Personal och studerande kan vaccineras med vaccin
som ingår i det nationella vaccinationsprogrammet
• Totalrevideringen av lagstiftningen om smittsamma
sjukdomar erbjuder möjlighet att förbättra arbetarskyddet
• Patientsäkerheten förbättras, när personer som är
särskilt mottagliga för infektioner och deras följder har
ett bättre skydd
• Bekämpningen av infektioner och smittsamma
sjukdomar är en del av kvalitetsledningen
5.5.2017 Ulpu Elonsalo/THL, enheten för vaccinationsprogrammet 51