2. Public
Integrerad digital verktygslåda
Lifecare
Partners
Enheter
SKOL- och ADMINISTRATIV
Funktionalitet
Barn- och elevadministration
Närvaro och
frånvaro
LÄRARADMINISTRATIV
Funktionalitet Kvalité, uppföljning och
bedömning
LÄRSYSTEM och PEDAGOGISK
Funktionalitet
Elevarbeten
Schema och
resursplanering
LärresurserSamarbetsytorPlanering
Andra enheter
ENHETER
MOLNTJÄNSTER
Dokument
Presentationer
Kalkylark
Formulär
iPads
Chrome books
iCloud Drive
OneDrive
Google Drive
Fria resurser på
webben
DIGITALT SKAPANDE och
INFORMATION
3. Public
”It i skolan är inte i första hand
en teknikfråga utan handlar om
en förändringsprocess”
8. Trender inom teknologi medför nya
behov och krav på it i skolan
Då
Nu
IT infrastrukturDigitalt innehåll
Digital
kompetens
Samarbete och
kommunikation
10. Varför är det viktigt att
digitalisera skolan?
• Kompensatoriska uppdraget
• En tidsenlig skola
• Stödja, utveckla och underlätta
lärprocesser
• Effektivisera administrativa
processer
• Minska lärarnas administrativa
arbetsbörda
11. 1. It-infrastruktur för
ökad tillgänglighet
2. Förbättrad digital
kompetens hos alla
3. Samarbete och
kommunikation
4. Digital kompetens
5. Uppföljning
It-strategi för ett bättre lärande
12. Arbetet som förverkligar it-strategin
Förbättrad digital
kompetens hos alla
Samarbete och
kommunikation
It-infrastruktur för
ökad tillgänglighet
Digitalt innehållUppföljning
• Verktyg för självskattning av it-mognad
• Skolplattform (pedagogiskt stöd)
• Utbildningsinsatser i samband med 1:1
• FLIT
• It-pedagogisk utbildning – Learnify
• Skolplattform
• Digitala lärresurser via tex. Learnify
• Applikationer och program
• Skolplattform (elevdokumentation,
frånvaro/närvaro)
• Skolornas webbplatser
• Essa Academy
• Profilskolor agerar förebilder
• SETT
• Egen skolanpassad dator till varje elev, gy
• Framtida gemensam it-service
• Trådlösa nät på alla skolor
• Ipad- satsningar
• Resultatdialog utifrån
verktyg för självskattning
Några siffror kring oss. I snitt flyttar två busslaster med passagerare till Stockholm varje dag.
Några siffror om tillgång och it-användning – och den ökar och går längre ner i åldrarna
http://www.bibblis.se/talasomted-julia-om-bibblis/
- För att ge ett exempel på hur digitalisering medför möjligheter till att utveckla lärandet genom ex. skapande och publicering ska vi titta på en kort film.
- I filmen berättar Julia om en publicering på Bibblis.se, ett exempel på en hemsida för delning av material som Årstaskolan skapat. Bibblis.se är ett e-boksbibliotek, och ett tydligt exempel på hur IT skapat potential för nya läroformer
I filmen såg vi hur:
- E-böcker tillgängliggör material för en större publik
- Ett interaktivt gränssnitt möjliggör medskapande av det digitala innehållet, (Kommentarsmöjligheterna på webbsidan får Julia att lyfta ytterligare)
- Detta motiverar elever och lärare som användare att lära sig mer om verktyget och på så sätt öka sin digitala kompetens
Samtidigt bidrar det till ömsesidigt lärande, samarbete och kommunikation – i filmen både genom skrivande och i presentationen
Det är viktigt att se hur IT kan skapa nya former och funktioner för lärande, och inte bara ersätta traditionella verktyg som penna och papper
Stockholms stad har utarbetat en vision för 2030
- Att bli en världsledande kunskapsregion ställer stora krav på en mängd områden, och IT är ett prioriterat område i arbetet mot visionen.
Arbetsro i skolan handlar i detta fall om arbetsro för lärarna; att kunna arbeta effektivt med administrativa uppgifter och annat
Staden har tagit fram en it-strategi för ett bättre lärande, som inkluderar samtliga pedagoger i Stockholms stads förskolor och skolor.
IT strategin består av fem områden. Dessa områden har identifierats som kompletterande, heltäckande och tillsammans avgörande för att lyfta stadens IT mognad till den nivå som krävs för att uppnå vision 2030.
Staden har tagit fram en it-strategi för ett bättre lärande, som inkluderar samtliga pedagoger i Stockholms stads förskolor och skolor.
IT strategin består av fem områden. Dessa områden har identifierats som kompletterande, heltäckande och tillsammans avgörande för att lyfta stadens IT mognad till den nivå som krävs för att uppnå vision 2030.
Så här enkelt kan skolplattformens olika delar och dess innehåll beskrivas.
Skolplattformen är moduluppbyggd, vilket innebär att varje del enkelt kan bytas ut eller uppgraderas.
Om vi tänker oss Skolplattformen som ett hus där husgrunden är ett barn- och elevregister. Det innehåller de här sju delarna: (räkna upp eller gå igenom om det finns tid för det).
Husets olika rum är verktygen som hanterar frånvaro och närvarohantering, elevdokumentation och schemaläggning.
Det här är också ett hus som behöver byggas till. Nya rum eller nya moduler finns i det pedagogiska systemet, vilka delas in i två delar. Dels verktyg för pedagogiskt material som förutom materialet innehåller digitalt skapande. Den andra delen handlar om pedagogiskt genomförande, vilken innehåller verktyg för pedagogiska planering, genomförande och utvärdering.
Välkommen till Skolplattform Stockholm! Här är ingången, dörren eller om man så vill startsidan som leder in till plattformens olika delar.
Sist men inte minst, här finns en trädgård med lekverktyg, grannar dvs. de delar i skolplattformen som varje skola kompletterar med. Tillägg som man själva vill ha i form av appar, e-tjänster uppslagsverk, andra webbtjänster och digitala läromedel. Det är inte styrt i plattformen vilka läromedel som kan användas. Träd och lekredskap ska symbolisera detta.
Allt som görs är responsivt. Inse betydelsen av hur mobiler förändrar vårt beteende. Helt nya möjligheter för pedagoger att dela dagens händelser med föräldrar, som kan följa sitt barns aktiviteter. Senare upp i skolåldern följa utvecklingen i olika ämnen, bedömningar, inför utvecklingssamtal mm.
Vårdnadshavare på väg till jobbet. Vårdnadshavaren hade en överlämning där barnet var ledsen och hon har en klump i magen på grund av det.
Hon får en notis med ett meddelande; en pedagog har skickat en bild där barnet nu leker och är glad.
Vårdnadshavaren blir lättad och slipper höra av sig för att höra om barnet mår bättre.
Pedagogerna får också tid över från att behöva ta emot telefonsamtal.
Pedagog i förskolan. Pedagogen har ingen avsatt tid för administration utan sköter det löpande under dagen.
Det är lika enkelt som att göra en uppdatering i social medier och fungerar lika enkelt i både mobil, platta och dator.
Här tar hon en paus för att uppdatera kalendariet med en ny planerad utflykt.
Denna pedagog arbetar på olika avdelningar under dagen. Därför är det bra att hon enkelt kan ändra grupp i gränssnittet
och kan den relevanta informationen för varje avdelning, alternativt hela förskolan.
På utflykt. Förskolorna har olika aktiviteter under dagen och följer en pedagogisk plan. Med smarta mobiler har det blivit enkelt att dokumentera
olika händelser under dagen, genom bland annat bilder och video.
Under denna utflykt tar pedagogerna bilder som enkelt laddas upp på skolplattformen. Att uppdateringarna sker oftare än till exempel ett
vecko- eller månadsbrev gör att vårdnadshavarna oftare går in på skolplattformen och håller sig uppdaterade.
Vårdnadshavare på arbetsplatsen. När vårdnadshavaren får en liten paus passar hon på att kolla av skolplattformen på samma sätt som hon skummar igenom sin mail.
Hon börjar med att titta på bilderna från förmiddagens utflykt och går sedan vidare och läser meddelanden och ser vad som är på
gång i kalendariet. Hon ser också vad barnet har ätit till lunch vilket gör det lättare att planera middagen.
När barnet sedan ska hämtas vet vårdnadshavaren vad barnet har gjort under dagen. Det gör det möjligt för henne att prata med
pedagogerna om vad som händer på dagarna men också kunna ha ett mer insatt samtal med barnet.
Alla vårdnadshavare har samma möjlighet
Med skolplattformen är det lättare för flera vårdnadshavare att hålla sig uppdaterade.
Delad vårdnad har tidigare ofta orsakat dubbel administration för pedagogerna men inte längre när vårdnadshavarna har tillgång till samma information. På så sätt blir det lite lättare att vara en engagerad förälder.
Skolplattformen skapar också bättre insyn under de perioder som en vårdnadshavare inte har barnet.