1. OM.MAGASIN.1.2015
TÄNK OM VILD KUNSKAP
VI PRATAR OM HR-STRATEGIER
AKTUELLT OM MIKAEL SJÖBERG
OM ATT HANTERA BIG DATA
OMSTART UT I DET OKÄNDA
OMARBETSLIVOCHOMSTÄLLNINGFRÅNTRRTRYGGHETSRÅDET
O
ptim
ism
Nyfikenhet
Aktivitet
Passion
Hjärnforskaren
KatarinaGospic
omhurvi
fattarbeslut
TIPS OM
BRA OCH
SNABB
REKRYTERING
5

2. WWWV
2 OM.MAGASIN
16TA DET LUGNT I TID
MER OM  Stress är bra i lagom mängd och om det finns tid för
återhämtning. Den håller oss alerta, på tårna och ger välbefinnande men
när det blir för mycket och allt bara rullar över en och det inte finns någon
utväg – då ger inte stressen längre välbehag utan obehag. I dag ska
vi vara så mycket förutom att vara duktiga på jobbet , men det är inte
längre så fint att jobba över. Hinner vi inte med så blir vi istället stressade
i smyg. Det är farligt. Här får du bra tips från planeringsexperten Helén
Vedlé och stressforskaren Dan Hasson om hur du undviker att det blir för
mycket, hanterar stressen om det ändå blir så och lär dig sätta gränser.

3. 3APRIL 2015
8
5
22
10
32 38GD:N SOM
KNACKAR PÅ
SKAFFA VILD
KUNSKAP
MISSION
& PASSION
HÅRD ELLER
MJUK HR?
BIG DATA ÄR
BIG BUSINESS
INSPIRERANDE
OMSTARTARE
AKTUELLT OM  Mikael
Sjöberg har varit general-
direktör för Arbetsförmedlingen
i ett år. Han har lyssnat och
analyserat. Nu är det dags att
skrida till verket: förändringen
kan börja. Bättre matchning,
mer kontakt med arbetsgivarna
och mer fokus på dem som
nyligen blivit arbetslösa.
OM Hjärnforskaren Katarina
Gospic är passionerad, ambi-
tiös, nyfiken och en optimistisk
hurtbulle. Men alla har sina
ryggsäckar och hanterar
dem olika. Katarina Gospic
analyserar, accepterar och går
vidare. Hon handlar istället för
att tänka för mycket, då är det
lättare att ta nästa steg.
VI PRATAR OM  Det skulle
bli en duell mellan två
synsätt. Det blev en
intressant diskussion
mellan två erfarna
HR-chefer: Martina
Smedman från tjäns-
teföretaget Eniro och
Johan Mildner från
industrijätten Sandvik.
 Den uppmaningen kommer
från forskaren och författaren
Kjell A Nordström. Hans
analys av omvärlden är att vi
går mot ökad globalisering,
urbanisering och digitalisering.
Därtill kommer Urbanistas,
kvinnorna i storstäderna, att ta
över. Följ med på en spännan-
de resa utan gränser.
OM ATT  Nästan allt vi gör
lämnar digitala fotspår – vi
handlar på kort, söker och
köper saker och tjänster på
nätet, vi hänger i sociala
medier, bloggar och lägger ut
bilder. 98 procent av all infor-
mation är digital. Rätt analyse-
rad är Big Data en guldgruva
för företagen.
7
TIO SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ Kvinnor
följer reglerna och söker bara jobb de är
kvalificierade för. De borde chansa mer.
42
OM KUNDEN Mediaföretaget Promedia
ställer om för nya digitala villkor i branschen.
Omställningen byggde på frivillighet.
46
5 TIPS OM Att rekrytera snabbt, enkelt och
utan kostnad. Går det? Ja, ring TRR Rekryte-
ring så får du hjälp.
48
TRR EXPERTEN Tiina Peeters, rådgivare i
Göteborg, berättar om chefsomställning, hur
det går till och varför det behövs.
49
SNABBA SIFFROR OM TRR Branscherna
som anställer, vad hände efter Astra Zeneca
och fler hittar jobba via internet.
BAKOM  Helena Sifon-
tes stannade kvar i samma
bransch trots att tanken var
att prova något nytt. Det var
en bra chef som fick henne att
tänka om. Eija-Liisa Pekkola
vågade ta ett språng ut i det
okända och Roberto Gatti
satsar på gastronomi istället
för kemi.

4. 4 OM.MAGASIN
OM ARBETSLIV OCH
OMSTÄLLNING FRÅN
TRR TRYGGHETSRÅDET
Adress
TRR Trygghetsrådet,
Box 162 91
103 25 Stockholm
Telefon
020-877 877
Webb
www.trr.se
Nyhetsbrev
Prenumerera på TRRs
nyhetsbrev. Anmäl dig på
www.trr.se under Om TRR
och fliken för nyhetsbrev.
Adressändringar
ommagasin@trr.se
Ange den gamla och
nya adressen, företagets
organisationsnummer samt
adresskoden.
Ansvarig utgivare
Stefan Eklund,
marknadschef, TRR
Redaktör
Gunilla Mild Nygren,
gunilla@kungpartners.se
Redaktion
Jonas Björkman, Stefan
Eklund, Heléne Palm,
och Erica Sundberg
Formgivning
Katrin Uddströmer,
Kung & Partners
Tryck och repro
Sörmlands Grafiska
Upplaga
53 000 exemplar
ISSN
2001– 9440
Omslagsfoto
Magnus Bergström
Adresskälla för OM Magasin
är PAR för VD, personal-
ansvariga med flera i anslutna
företag samt arbetsgivar- och
fackförbund för anställda och
förtroendevalda inom
respektive förbund.
OM.MAGASIN
1.2015
jag vill gratulera de drygt 600 000 tjänstemän som genom åren har
fått stöd av TRR att komma vidare i sina yrkesliv efter en uppsägning
på grund av övertalighet. Det vore lätt för oss parter att klappa oss på
bröstet och vara stolta. Men förtjänsten är framför allt TRRs medarbeta-
res som ständigt har utvecklat verksamheten och i mötet med uppsagda
tjänstemän fortsatt att finslipa sina metoder. Utveckling är viktigt, inte
minst för att vara i takt med tiden.
På arbetsmarknaden i dag ser vi en omfattande strukturomvandling –
vi går mot en högre automatisering och digitalisering. Jag vill påstå att
det är den enskilt starkaste kraft som påverkar arbetsmarknaden och vår
vardag i arbetslivet. Här bredvid kan vi läsa forskaren Kjell A Nord-
ströms analys av det som sker och längre bak i tidningen en artikel om
det stålbad som mediabranschen genomgår. Och utvecklingen går allt
snabbare. Och snabbare. Och snabbare. Ekonomisk forskning siar om att
strax under hälften av alla jobb ligger i riskzonen att försvinna på grund
av automatisering inom ett par decennier. Men finns risk för arbetslös-
het? Ja, kanske i ett kort perspektiv, men samtidigt utvecklas andra delar
av samhället vilket gör att våra konsumtionsmönster förändras och det i
sin tur skapar nya jobb.
utvecklingen gör att kompetensbehoven förändras i företagen. Det stäl-
ler högre krav på den enskildes egen kompetensutveckling. Inom PTK är
vi övertygade om att vi behöver ett omställningsavtal som kan motsvara
de kraven. En av de viktigaste frågorna i förhandlingarna om ett nytt
omställningsavtal, som vi jobbar vidare med, är hur vi ska lösa behovet
av kompetensutveckling? Hur ska vi kunna bygga på vår utbildning, byta
yrke och utvecklas för att hålla längre i arbetslivet? Vi tror att det som
behövs är vägledning och finansiering. Vägledning för att hitta rätt väg i
utbildningsdjungeln och finansiering för att kunna hoppa av ett lönearbete
för att studera sent i livet.
Nu måste vi vara kloka parter och hitta rätt tillfälle för att
komma överens om ett utvecklat omställnings-
avtal. Det behövs för att hänga
med i tiden. II
Utvecklingitaktmedtiden
En strukturomvandling på arbetsmarknaden mot automatisering och ro-
botar som tar över många tjänstemannajobb, det kräver även ett utveck-
lat omställningsavtal. Det anser Niklas Hjert, vice ordförande i TRR och
ordförande i PTKs förhandlingschefsgrupp.
NÅGOT
LIVET
LÄRT MIG
... är att sådan lärdom
sällan låter sig formu-
leras i en mening.
NIKLAS
HJERT
ordförande i PTKs
förhandlingschefsgrupp.
ALEXGIACOMINI

5. 5APRIL 2015
TEXT / JANE AF SANDEBERG  FOTO / JOHAN HELLSTRÖM
Högskoleexamina är nödvändiga, men
inte tillräckliga. Odla din originalitet för
att lyckas är Kjell A Nordströms råd.
Globalisering, urbanise-
ring och digitalisering
parat med jakten på
originalitet och den
vilda kunskapen. Lägg
ihop detta med att kvin-
norna, ”Urbanistorna”,
tar över och du får en
aktuell omvärldsanalys.
kjell a nordström, forskare, förfat-
tare och föreläsare är en av författar-
na till boken Urban Express och
menar att överlevnad kräver att du vågar gå
utanför ditt vanliga nätverk och även ta dig
tid för reflektion.
– Jag menar, vad ger det mig att samtala
med tio ekonomer? Inte mycket. Men en
konstnär som Ernst Billgren kan tillföra
något nytt, liksom att träffa och samtala med
unga musiker och resonera om den digitala
utvecklingen.
Kjell A Nordström är gränsöverskridande.
Han är ingenjören som läste ekonomi och
doktorerade på Handelshögskolan i Stock-
holm, myntade begreppet funky business
och blev en av våra mest anlitade föreläsare.
I höstas kom boken Urban Express, skriven
tillsammans med Per Schlingmann, tidigare
partisekreterare för Moderaterna. Det är
inte en trendspaning utan författarnas bild
av vår omvärld av i dag. Och den är snabbt
föränderlig.
Skaffa
dig vild
kunskap
URBANISERING
Flashiga sajter i all ära, men
enkelhet är en dygd. Till exempel
på sajter som bara har ett enda
syfte. Ta en mikropaus med
donothingfor2minutes.com
och se till att inte missa
veckans fredag på
isitfriday.org.
ETT
ENDA SYFTE

6. omstart
OM.MAGASIN6
de konstaterar att det, som alltid, gäller
att göra rätt saker även när de är jobbiga.
Det är till exempel lätt att helst skjuta
undan personer som är annorlunda och
lite besvärliga:
– Med stigande ålder och mindre tid
strävar vi efter att vara så effektiva som
möjligt och då blir det en slags praktisk
eftergift att undvika dem som är annor-
lunda. Dilemmat är bara att vi behöver
originalen, konstaterar KjellA Nordström.
Han beskriver det faktum att blandade
grupper lyckas bättre, de är helt enkelt
mer påhittiga än de homogena grupper-
na. Men det är ofta bråkigt i de blandade
grupperna. Att orka med mångfald och
olikhet varje dag blir ett arbete i sig, men
är en förutsättning om du vill ha ett ökat
utfall av insatt arbete.
i boken myntar författarna begreppet
vild kunskap. ”Sökandet efter sådant
man inte kan lära sig i skolan blir allt
mer intensivt”, skriver de. Det här är
en följd av att allt fler har högsko-
leutbildning och parallellt med att
alla har tillgång till all kunskap på
nätet har universiteten och professo-
rerna förlorat sin monopolställning på
kunskapsmarknaden.
– Högskoleexamina förlorar i värde,
men de behövs som en bas, de är nödvän-
diga men inte tillräckliga.
Så över till kvinnorna, i boken
kallade Urbanistas, och hur de
framför allt i de urbana områ-
dena tar över. Det är en stark
kraft, författarna kallar det en
revolution: ”utan Kalasjnikov
men med en Samsung i högsta hugg”.
Lyssnarmän påernärni talarom
detta?
– Jodå, men jag får en hel del skäll-
mejl från arga män. Men, men, det är ju
inte bara vi som ser detta.
Vilketförhållningssätttill kvinnor
behövermanligaledarehaidag?
– Män i allmänhet står inför att ”manus­
et” för vad det innebär att vara man
skrivs om. Att förstå och bejaka kvinnors
behov och önskningar i samhället och i
företagen blir närmast ett överlevnads-
krav. I dag lärde jag mig till exempel att
95 procent av alla färdigutbildade optiker
är kvinnor. Att skapa attraktiva miljöer
för dem i mindre städer som Ludvika och
Gävle blir krävande men nödvändigt.
nordström tror att vi får söka efter
nya lösningar och infallsvinklar på hur
service och infrastruktur ska fungera för
att även få med landsbygden.
– Vi behöver flexibla lösningar, men
glöm heller inte bort att mobiltelefoni
utvecklades i våra länder, i Norden. Stora
länder och liten befolkning kräver en
teknik där man inte vill dra koppartråd
till varje liten bosättning. På likartat sätt
kommer vi att få se innovationer som
förser landsbygd och glesbygd med
det nödvändiga.
Han har också en känsla av att
samhällen utvecklas mot något
han kallar ”attraction game”:
– Det handlar om att göra
sin verksamhet och/eller
plats så attraktiv att den
kan leva under dessa nya
förutsättningar. Ishotellet
i Jukkasjärvi verkar ju ha
fått till det... II
Så hittar
du vild
kunskap
Det är lättast i
en urban miljö
med samtal och
umgänge.
Gör så här:
Samla
erfarenhet
Samla all erfaren-
het du kan om ditt
område och varva
”praktikperioder”
med reflektion.
Lär av de bästa
Närma dig de
allra bästa inom
området och lär
av dem, ”Relatio-
ner är viktigare än
transaktioner”.
Dansa!
Dans och musik
förbättrar våra
möjligheter till
lärande.
Var originell
Utgå ifrån dig
själv när du söker
vild kunskap, det
går inte att kopi-
era någon annan.
Det är ju just
originaliteten som
är en bristvara.
»Med stigande ålder och min-
dre tid strävar vi efter att vara
effektiva och då blir det en slags
praktisk eftergift att undvika det
som är annorlunda. Dilemmat är
bara att vi behöver originalen.«
MICHELEHOWE
Satsa på att
skapa blandade
arbetsgrupper.
De är bråkigare men
utfallet blir bättre.

7. 7APRIL 2015
1.Skratt är alltid kul
Vi skrattar i genomsnitt 5,1
gånger om dagen på jobbet.
Det visar Glädjerapporten
2014 som Adecco tagit fram
tillsammans med Novus. Enligt
forskningen blir lönsamheten
och arbetsklimatet bättre och
sjukdagarna färre ju roligare vi
har på jobbet.
6. Nyttig nordisk diet
Nordisk diet är den nya medel-
havskosten . Äpplen, rapsolja,
rotfrukter och viltkött sänker
farliga blodfetter och är ett
billigare och enklare alternativ
till den även så nyttiga med-
elhavskosten. Forskning från
Lunds universitet visar att bra
nordisk kost ger god effekt. Satsa
på närodlat istället för importerat!
2. Bekämpa fattigdom
De 80 rikaste personerna
i världen har de senaste
fem åren fördubblat sina
tillgångar. Deras samlade
förmögenhet är lika stor
som tillgångarna för hela
den fattigare halvan av jor-
dens befolkning. Och det
går åt fel håll… Rapporten
kommer från hjälporgani-
sationen Oxfam som vill
skapa uppmärksamhet
kring den ojämlika fördel-
ningen av jordens resurser
och påverka beslutsfattare
och ledare världen över.
Vad kan du göra?
3. Vem ska du äta med?
Att äta hemma hos någon
istället för på restaurang har
blivit allt vanligare. På en
hemmarestaurang söker vi
det mer personliga, genuina
och är kanske lite, lite nyfikna?
Fenomenet finns över hela
världen och på sajten eatwith.
com hittar du privatpersoner
som erbjuder sig att ta emot
middagsgäster i sitt eget hem
eller så kan du erbjuda ditt
eget kök till andra.
Prova!
9. Stockholm!
Vår huvudstad är världens näst bästa miljö för entreprenörer,
trots betydligt mindre riskkapital än ettan, Silicon Valley, där
startup-företagen har 25 gånger mer kapital att röra sig med.
Blomstrande, är ordet. Skypegrundaren Niklas Zennströms
företag Atomico, har gjort undersökningen.
8.
Var olydiga kvinnor!
Kvinnor söker bara
jobb de är 100 procent
kvalificerade för,
men det beror inte på
bristande självförtro-
ende utan för att de
är för lydiga och följer
reglerna.
4. Lagom slö räcker
Res dig från soffan, det är unge­
fär allt som behövs enligt en
studie presenterad i American
Journal of Clinical Nutrition.
Studien, som pågått i tolv år vid
Cambridgeuniversitet, visar att
det räcker med bara 20 minuters
promenad varje dag för att mins-
ka risken att dö en för tidig död
med 20-30 procent.
THINKSTOCK
HARVARD
BENOÎTDERRIER
RACHELCARTER
FOTOAKUTEN
GARMIN
7. Robotbin tar över
Bin pollinerar nära en tredjedel av all mat vi
äter, försvinner bina är vi illa ute. Faktum
är att bina blir allt färre, bland annat på
grund av mystisk sjukdom. Men nu
kommer robotbin. Det är forskare
vid Harvard som har utvecklat
ett robotbi. Det är inte en per-
manent lösning, vi måste job-
ba för att lösa gåtan varför
levande bin dör ut, säger
forskarna.
6. Snygg aktivitet
Det var årets julklapp: aktivitets-
armbandet. Kul, men inte snyggt.
Hittills. Nu kommer tjusig­are vari-
anter än de gängse i färgat gummi.
Swarovski har varit med och desig-
nat ett gnistrande för Misfit och
ledande Garmin har nya modeller
som mer liknar klockarmband.
Tio saker du borde ha koll på
10. Gräsrotsfinansiering
Har du en idé, men inga pengar? Via olika
sajter kan entreprenörer eller kulturprojekt
hitta sina ”fans” redan innan de har startat.
Allt bygger på engagemang. De som väljer
att satsa pengar tror ju på idén och/eller
människan bakom. Världsbanken räknar
med att investeringsvolymen via crowd fun-
ding är värd drygt 90 miljarder dollar 2025.
1 cm
KROP
PEN
DIGITALT
JOBBET
SJÄLE
N

8. 8 OM.MAGASIN
AKTUELLT 
MikaelSjöbergharsuttit ett år på jobbet
somgeneraldirektör för Arbetsförmed-
lingenochefterträder en stormig Angeles
BermudezSvankvist. Själv ger han intryck
avattvaraeneftertänksam person. Inga
yvigagesterochrubrikskapande uttalan-
den,mersträvsamtoch långsiktigt. Träffa
engeneraldirektörsom vill förändra, men
göradetlångsamt.
när han tillträdde konstaterade han att en
omdaning av Arbetsförmedlingen tar sju
år. Många höjde på ögonbrynen: sju år är
en lång tid och nära två mandatperioder.
Under alliansens första år vid makten
skruvades Arbetsförmedlingens uppdrag
till att prioritera dem som står långt ifrån
arbetsmarknaden – utsatta grupper som ex-
empelvis nyanlända invandrare, funktions-
nedsatta och långtidsarbetslösa. Den skara
som också utgör den allra största delen av
de inskrivna på Arbetsförmedlingen.
Men redan något år före senaste valet
tänkte alliansen om: Det skulle satsas mer
på nyarbetslösa och kontrollfunktionen
tonas ner, ingen ska tvingas söka jobb de
inte är kvalificerade för. Och på den vägen
fortsätter den nya regeringen och arbets-
marknadsministerYlva Johansson (S) med
Mikael Sjöberg vid rodret.Ytterligare ett
mål är att fler arbetsgivare ska använda
Arbetsförmedlingen för att hitta personal:
– Vi vet att Arbetsförmedlingen inte är
det första valet för många företag när de
söker nya medarbetare. Det vill jag ändra
på. Arbetsförmedlingen ska bli mer utåtrik-
tad och en naturlig kontakt för företagarna,
säger Mikael Sjöberg.
Han började sitt arbete med att under ett
års tid prata med så många som möjligt av
de 13 000 medarbetarna. Lyssna och försöka
hitta var det gick fel och analysera hur man
kommer till det läge där man motsvarar
förväntningarna hos både arbetsgivare och
arbetssökande.
– Verksamhetslogiken måste ställas om.
Det handlar om attityder och att berika
varandra. Det är ju ingen kamp, vi ska
samarbeta istället.
I februari var samtalen och analysen klar.
Nu börjar arbetet med att formulera strate-
giska beslut som ska leda fram till konkreta
åtgärder. De sju åren av förändring har nu
krympt till fem, kanske sex år, enligt
Mikael Sjöbergs förändringsagenda.
– Det måste få ta tid annars blir det inte
bra. Vi måste börja agera utifrån det vi
säger. Det är lätt att säga att det ska vara
högt i tak. Men vågar inte medarbetarna
säga vad de tycker, då är det faktiskt inte
högt i tak.
Och om inte små- och medelstora före-
tag, där de flesta nya jobben finns, tycker
det är naturligt att knacka på hos Arbetsför-
medlingen då måste Arbetsförmedlingen
knacka på hos dem, enligt Mikael Sjöberg.
Men det tarvar resurser i form av medarbe-
tare som är därute och knackar på.
– Ja, vi kommer att effektivisera verk-
samheten genom att utöka e-tjänsterna en
hel del och det frigör personal till andra
uppgifter, till exempel för att möta de
arbetsgivare som kan behöva vår hjälp.
han pratar mycket om att skapa moderna
och tekniskt avancerade tjänster. Arbets-
förmedlingen ska hottas upp. Det kräver att
medarbetarna hänger med på resan: Från
tjänstemannahåll riktas ofta kritik mot att
arbetsförmedlarna inte förstår tjänstemäns
behov och arbetsmarknad. Hur ska den
förståelsen bli bättre?
– Om vi ökar dialogen med företagen får
vi en större bredd, fler typer av jobb och
företag blir synliga för våra medarbetare.
Ett ökat samarbete ger kompetensutveckling
i vardagen för våra medarbetare. Det kräver
också att vi blir bättre på att fråga arbets-
givarna vad de vill ha och behöver från oss.
Målet, när de fem, sex förändringsåren
har passerat, är att skapa en Arbetsför-
medling som är en strategisk partner till
företagen, en expertmyndighet och en stark
matchningsaktör på arbetsmarknaden. Det
är en rejäl utmaning som Mikael Sjöberg
har antagit:
– Ja, och en utmaning med två sidor. Vi
har dels alla människor i vår organisation
som är otåliga och vill se snabba föränd-
ringar, dels politiken som har att förhålla
sig till en föränderlig arbetsmarknad – det
går upp och det går ner, världsläget för-
ändras och annat vi inte kan påverka. Min
utmaning i detta är att hålla huvudet kallt,
ta ut kursen och inte springa på alla bollar.
han konstaterar att bra omställning på ar-
betsmarknaden, en rörlighet som fungerar,
är avgörande för Sveriges utveckling.
– Att ha en idé om hur vi vill hantera
situationen när någon, några eller många
förlorar sitt arbete, det är viktigt och det
ingår i den svenska modellen. Det handlar
om alltifrån möjligheten att studera sent
i livet och byta karriär till ett fungerande
omställningsavtal. Men hur det ska se ut är
upp till parterna.
Trygghetsorganisationer, exempelvis
TRR, som arbetar med omställning ser
Mikael Sjöberg som viktiga samarbets-
partners till Arbetsförmedlingen. Med sin
nya inriktning närmar sig Arbetsförmed-
lingen deras uppdrag med att stötta även
nyarbetslösa. Här krävs mer dialog och
en tillåtande attityd. Kanske kan man öka
samarbetet ännu mer, se över relationer
och samverkansformer, funderar han – en
försiktig generaldirektör med en långsiktig
agenda.II
»Vi ska knacka på hos företagen«
MIKAEL SJÖBERG, EN FÖRSIKTIG GENERAL FÖR ARBETSFÖRMEDLINGEN
TEXT / GUNILLA MILD NYGREN  ILLUSTRATION / JENS MAGNUSSON
PERSONLIGT OM MIKAEL SJÖBERG
Gör Generaldirektör för Arbetsförmedlingen Bakgrund Från tvåårig fordonslinje på gymnasiet till klubb­
ordförande i Metall på Whirlpool i Norrköping, vidare som politiskt sakkunnig på Regeringskansliet och
olika poster som statsekreterare på bland annat Arbetsmarknadsdepartementet och som generaldirektör
för Arbetslivsinstitutet och Arbetsmiljöverket. Drömjobbet Det diplomatiska svaret blir ”det jobbet har jag”,
men på riktigt är det att få framtidsspana om tekniska innovationer. Otippad talang En omtalat skicklig
tippare av valresultat. Bara någon enstaka tiondel har diffat i hans prognoser de senaste årens val.
Säker
tippare.

9. 9APRIL 2015
HAN HOTTAR UPP
ARBETSFÖRMEDLINGEN.
GD Mikael Sjöberg har
startat en förändringsresa.

10. 10 OM.MAGASIN10 OM.MAGASIN
VI PRATAR OM  HR
SMEDMAN
Martina
Är inte processerna på plats
då kan inte HR göra ett bra
jobb, anser Martina Smedman,
HR-chef på Eniro.

11. 11APRIL 2015 11
Hur ska HR-arbetet drivas bäst?
Behövs det beteendevetare eller lönestrateger?
&MILDNERJohan
Viktigt att vi inte glömmer det
mänskliga i HR-arbetet, tyck-
er Johan Mildner, HR-chef på
Sandvik Sverige.

12. 12 OM.MAGASIN
JOHAN MILDNER har arbetat länge i Sandvikkoncer-
nen. Det är tung industri, stål, gruvor, avancerade ma-
skiner och verktyg för anläggningsindustrin. Sandvik
är en av Sveriges största och mest anrika industrikon-
cerner med 48 000 medarbetare över hela världen. Finanskrisen
2008/2009 drabbade svensk exportindustri hårt, så även Sandvik.
Den startade en process som innebar omfattande organisationsför-
ändringar med omställningar och nedskärningar som följd. Och
utmaningar för HR-avdelningen. Kanske är det allt det hårda runt
omkring som skapar kontraster och gör att någon tipsar om Johan
Mildner som en ”mjuk” HR-person. Men det visar sig att han
självklart har fler sidor.
– Jag håller med om att det finns två skolor inom HR. De senaste
åren har handlat mycket om processer och it-stöd. Internt har vi
till och med haft diskussioner om H:et i HR (Human Resources)
börjar försvinna. Finns risken att man glömmer det HR står för, de
mänskliga resurserna? Lite slagsida på det tekniska har det varit,
säger Johan Mildner.
I ANDRA RINGHÖRNAN står Martina Smedman från Eniro. Ett
tjänsteföretag med söktjänster som kopplar ihop personer och som
har utvecklat sina tjänster från telefonkataloger, i begynnelsen
redan under slutet av 1800-talet, till digitala lösningar i flera olika
kanaler. Eniro har drygt 3 000 medarbetare i fem länder och som
i de flesta tjänsteföretag är 80 procent av kostnaderna personalre-
laterade. Då gäller det att räkna rätt och ha koll på lönestrukturen.
Martina Smedman är en engagerad förespråkare för att få fram fler
sifferintresserade HR-människor. Hon är en ”hårding” i HR-värl-
den, men tycker inte det behöver finnas någon motsättning mellan
hårt och mjukt:
– Jag håller med Johan om att det har varit fokus på processer
inom HR de senaste åren, men det beror på att HR har varit ett tek-
niskt eftersatt område jämfört med andra funktioner. Det har varit
för mycket administration och den har vi varit tvungna att hantera.
Görnu HR-chef för Sandvik i Sverige.
Gjorttidigare Ett antal HR-befattningar inom Sandvikkoncernen
och projektledare inom Sandviks HR transformation.
Drömjobb Det har jag inte kommit på ännu.
HRsviktigasteuppgift är Att säkra chefsförsörjningen i företaget.
DET VAR TÄNKT SOM EN DUELL, en tuff diskussion om
olika synsätt på HR och behovet av hård och mjuk HR. En batalj
mellan räknenissar och beteendevetare. Det blev ingen regelrätt
batalj, men väl en intressant diskussion mellan de två erfarna
HR-cheferna, Johan Mildner och Martina Smedman.
MILDNER
Johan
VI PRATAR OM  HR

13. 13APRIL 2015
Görnu Personaldirektör i Eniro AB med ansvar för hela HR-
området med tonvikt på långsiktiga HR-strategier. En operativ
HR-funktion finns i varje land.
Gjorttidigare Säljare, säljchef och affärsutvecklingschef i olika
bolag. Personalspecialist och HR Business Partner, de senaste
åren i ledande befattningar inom HR.
Drömjobb Personaldirektör – så jag har förmånen att få arbeta
med det jag tycker är roligast.
HRsviktigasteuppgiftär Att säkerställa en optimal användning
av humankapitalet, coachning till cheferna och specialistkunskap
inom HR. Att stödja verksamheten i förändringsledning och att se
utmaningar och möjligheter ur ett HR perspektiv.
SMEDMAN
Martina
Den senaste tiden har varit tuff för Eniro. I september polisanmäl-
des den tidigare VD:n för bokföringsbrott och börskursen har rasat.
– Det blir en extrem situation, framför allt för HR. Vår kompetens
ställs på sin spets – vi ska hjälpa människor i kris så klart. Men sam-
tidigt – har vi inte våra processer på plats så fungerar inte det stödet
heller. HR ska inte vara kuratorer, säger Martina Smedman.
BÅDE HON OCH Johan Mildner är överens om att HR måste bli
bättre på att prata med affärsmänniskorna i ledningsgrupper och bo-
lagsstyrelser på ett affärsmässigt vis. För båda är det en självklarhet
att HR sitter med i ledningsgruppen.
– I HR-kretsar gnälls det ibland över att man knuffas ur lednings-
grupperna och inte får gehör för sina frågor. Jag vill vända på det: ställ
frågan varför det blir så. Kanske har man inte levererat och inte kunnat
förmedla varför HR ska vara med, säger Martina Smedman och menar
att det gäller att kunna visa siffror: räkna på och visa vad det kostar
med för hög personalomsättning och påföljande nyrekryteringar. Först
då hamnar frågan på styrelsebordet och får uppmärksamhet.
– Sitter du bara tyst, ja då blir du lätt den som får hämta kaffe och
sedan åker du ut, säger hon krasst.
Johan Mildner anser att HR ofta är för försiktiga, men håller inte
med om att det alltid behövs siffror för att få gehör:
– Vi behöver ha lite mer självförtroende. Vi kan ju det här! Många
gånger tror jag att det går att formulera och sälja in en HR-satsning
utan ”finance-tugget”. Förklara på ett bra sätt och ta med sunt för-
nuft – det säljer bra det med.
Att både beteendevetarna och räknenissarna behövs är de alltså
överens om. De är också väldigt överens om att det är svårt att hitta
HR-folk som gillar att arbeta med processer, it-stöd och siffror:
– Ett stort problem är att HR-utbildningarna säljs in på fel sätt: Vi
jobbar inte med människor, vi jobbar med affärsprocesser. Att vara
personalare är inte att vara socionom. Det beteendevetenskapliga
är en förutsättning, en hygienfaktor, men det måste till något annat
också, säger Martina Smedman, som efterlyser en utbildning för
lönestrateger till exempel.
Johan Mildner håller med och menar att det är svårt att rekrytera
medarbetare till Business Partner-rollen inom HR, och även han tar
lönestrateger som exempel.
– Båda delar behövs, men högskoleutbildningarna har slagsida
mot det beteendevetenskapliga och resten finns det ingen som tar sig
an. Vi har svårt att få gehör inom akademin i den här frågan.
ULRICH-MODELLEN med begreppet HR-Tranformation, blev en
vattendelare inom HR för ett antal år sedan. Den förespråkar it-stöd,
ett större processtänkande och att många av HRs operativa uppgifter
ska ut till linjecheferna istället. Martina Smedman är en anhängare
och tycker att modellen fungerar bra. Johan Mildner och Sandvik
får också hennes beröm för att ha en optimerad HR-organisation,
till stor del baserad på Ulrichs modell. Men Johan Mildner var inte
överdrivet entusiastisk över Ulrich-modellen till en början:
– Jag var inte odelat positiv när vi lade om kurs åt det hållet. Men
vår organisation, som bygger på hans modell, har mognat, finslipats
och anpassats till Sandvik under tio år. Under vår förändringsresa
tycker jag att HR ibland blivit väl inåtvända. Nu riktar vi oss mer
utåt som den affärspartner och serviceorganisation vi ska vara. Först
nu är vi på rätt väg, säger Johan Mildner.
– Ulrich-modellen har givit HR ett större affärsfokus och det har
varit bra. Sedan måste man anpassa den efter sin egen affär och
organisation. Mitt rättesnöre är att företagets kunder också är HRs
kunder, säger Martina Smedman.II
TEXT / GUNILLA MILD NYGREN  FOTO /JOHANNA BERGLUND OCH BRITT MATTSSON

14. 14 OM.MAGASIN
TADET
LUGNT
ITID
MER OM  STRESS
DET ÄR INTE LÄNGRE ETT IDEAL ATT VARA STRESSAD,
ändå är vi stressade jämt, visar flera olika undersökningar. Men 2010-talets
stress är mer i smyg – vi säger att allt är lugnt, att vi hinner, men stressen
bubblar under ytan istället. Farligt, farligt... En dos nytt tänk kryddat med
smarta knep och god planering kan göra oss mer effektiva. Och lugnare.
ANNIKA HÄLLQVIST
JEFF ÖSTBERG/nuagency

15. 15APRIL 2015
STRESS UNDER YTAN.
Numera sitter vi inte kvar
på kontoret. Vi går hem,
men tar jobbet med oss.

16. 16 OM.MAGASIN
ÅTTIOTAL OCH YUPPIE-ERA. Nittiotal och it-yra. Arbetsglädjen
sprudlade, tempot var högt och inte sällan uppmuntrade före-
tagskulturer till racerfart och arbetsveckor som vida översteg 40
timmar. Efter ett såsigt sjuttiotal blev en fulltecknad filofax en
indikator på att man var i smöret, behövd, efterfrågad, viktig. Ju
längre arbetsdag, desto märkvärdigare. Sen kom baksmällan. Folk
blev utbrända.
Beskrivningen ovan är förstås en grov förenkling av tidsandan
och en skenande arbetstakt. Men i dag är idealen från det sena
1900-talets företagskulturer mossiga. Medarbetarna uppmuntras
inte längre till att bo på jobbet. Tvärtom ska de gå hem i tid och
vara avspända, kreativa och härliga på arbetstid – men det ska ske
samtidigt som de ”levererar” som det brukar heta. Frågan är om
nya ideal förändrat något i grunden. Vi tycks ju fortfarande vara
så stressade. I alla fall uppger vi det när vi tillfrågas i studier och
undersökningar.
Ett senare exempel är Arbetsmiljöverkets rapport från i höstas.
Rapporten visar att allt fler får besvär på grund av jobbet. Var fjär-
de person säger sig ha arbetsrelaterade besvär. Den vanligaste
– och den mest ökande – orsaken är stress eller psykologiska
faktorer. Enligt Arbetsmiljöverket är psykisk ohälsa det snabbast
växande arbetsmiljöproblemet. När tidningen Chef och Novus
frågade drygt 500 chefer sa sex av tio att de upplevt ohanterlig
stress; tre av fyra hade haft sömnstörningar. Och i TCOs Arbets-
livsbarometer säger två av tre tjänstemän att de har svårt att släppa
tankarna på jobbet under ledigheten och barometern pekar på att
stressen tycks öka.
Frågan är varför många tycks uppleva sådan press och hets.
Helén Vedlé, planeringsexpert med många års erfarenhet som
coach och pedagog i arbetslivet, ser flera förklaringar. En av dessa
är de ständiga förändringar som genomförs, och som innebär att
arbetsro och kontinuitet går förlorad. Knappt har folk hunnit sätta
sig ner på stolen förrän det är dags för hela havet stormar igen.
– Även om många gläds åt att utvecklas, tar förändring kraft och
tid. Om vi får för många förändringar samtidigt har vi inte möjlig-
het att ställa om våra hjärnor och bearbeta alla nya intryck. I stället
blir vi stressade, säger hon.
Hon anser också att den totala arbetsbelastningen har ökat. Alla
ska vara sin egen expert och allt-i-allo, och många av de service-
funktioner som tidigare fanns har försvunnit.
– Tänk bara på alla stressade chefer som förr hade experter –
sekreterare eller assistenter – som skötte bokningar, tog telefon-
samtal och skötte administration åt dem. I dag ska de göra sådant
själva, vilket gör att de får mindre tid till sin viktigaste uppgift: att
föra organisationen framåt, säger Helén Vedlé.
– Administrationen verkar ha ökat i och med att vi gör fler
avstämningar, projekt och kvalitetssäkringar. Färre ska göra mer,
och på många arbetsplatser har fler arbetsuppgifter tillkommit.
Slutligen är det inte säkert att tekniken minskar pressen, anser
hon. I dag tar många med sig jobbet hem.
– Jag möter människor som går hem från jobbet, och när de lagt
barnen sätter de sig framför datorn och jobbar tills de lägger sig.
Det finns de som har blivit mejlberoende, som kollar jobbmejl i
sängen innan de somnar. Man är ständigt nåbar – på helger och
semestrar – och den här gruppen är jag riktigt orolig för, eftersom
den aldrig får återhämtning.
VID SIDAN AV JOBBET finns ofta en intensiv privat sfär, en fritids-
stress som triggar tempot ytterligare. Men enligt stressforskaren
Dan Hasson, anknuten till Stressforskningsinstitutet vid Stock-
holms universitet, är jobbet den starkast bidragande orsaken av
flera till stressrelaterade besvär.
– Jobbet finns med som en av de främsta källorna till stress i
95 procent av fallen. Våra undersökningar visar att i 50 procent
av fallen är jobbet den främsta källan till stress, i fem procent är
det privata den främsta källan, och i 45 procent av fallen är det en
kombination av båda, säger han.
Vi människor klarar ganska mycket stress. Men blir den långva-
rig, och återhämtningen uteblir, finns risk för att vi springer rakt in
i den berömda väggen.
– Utbrändhet är ofta en kombination av flera saker: hög arbets-
belastning eller påfrestande liv utan tillräckligt med återhämtning,
dålig psykosocial arbetsmiljö, en sårbarhet som kan vara genetisk
eller psykologisk och för litet socialt stöd, säger Dan Hasson.
Erbjudenveckas
semester.Densom
ärutslitensäger
härligt!Densom
ärutbrändsäger
nej,detgårinte.
MER OM  STRESS

17. OMÖJLIG EKVATION?
Vi ska prestera på jobbet,
vara härliga, kreativa, hänga
med i sociala medier och ha
en aktiv fritid. Det kräver pla-
nering och hård prioritering.

18. 18 OM.MAGASIN
MEN DET GÄLLER att skilja mellan utsliten och utbränd, och ett
sätt för en arbetsgivare att ta reda på vilket det handlar om, är att
erbjuda en veckas semester, tipsar Dan Hasson.
– Den som är utsliten säger ”Tack, härligt!”. Den som är utbränd
säger ”Nej, det går inte, då rasar hela företaget”.
Självinsikt är inte alltid den utbrändes bästa gren. En arbets­
givare som har en vidbränd eller utbränd medarbetare framför sig
kan behöva lirka lite.
– Det kräver mycket energi för en chef. Klarar man det inte
själv tycker jag att man ska ta professionell hjälp, och det krävs
upp­daterad kunskap. Man bör förstås stoppa innan det går så långt
som till utbrändhet, säger Dan Hasson.
Helén Vedlé är inne på samma linje:
– Många gånger förstår inte den stressade själv att den är på väg
in i väggen utan tänker att det blir bättre nästa vecka, när projek-
tet är slut eller efter någon deadline. Kollegor och familj ser ofta
tidigt när någon är stressad. Vi bör därför alla gemensamt vara
uppmärksamma och larma i tid.
Frågan är hur man bäst hjälper någon som håller på att jobba sig
sönder och samman. Dan Hasson säger så här:
– När det gäller dem som är på väg in i väggen finns inte så mycket
erfarenhet av hur man bör göra, men jag tror det är viktigt att inte
komma med pekpinnar, och istället förklara för medarbetaren att
denne har styrkor som han eller hon överanvänder. En okunnig
och omogen chef kan ju tycka att det är jättebra med medarbetare
som överanvänder sina styrkor konstant, men det är ett kortsiktigt
tänkande.
Arbetsgivaren har ett ansvar för medarbetarnas stress. Enligt
arbetsmiljölagen ochArbetsmiljöverkets föreskrifter om ska
arbetsgivare bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete, och långvarig
arbetsrelaterad stress är en del av detta.
MEN TILL SYVENDE och sist har vi som individer ett eget ansvar
för vårt mående. Helén Vedlé:
– Det är jag själv som ansvarar för mitt liv. Jag ska själv säga
ifrån när det är för mycket stress. Men idag törs vi inte alltid säga
Detärjagsjälvsom
ansvararförmittliv.
Jagskasjälvsäga
ifrånnärdetärför
mycketstress.
MER OM  STRESS
ifrån. Vi är rädda för att mista jobbet, inte få den löneförhöjning
som vi önskar eller inte få en ny tjänst eller utmaning som vi
strävat efter.
Ja, här finns ett problem: det är inte säkert att medarbetaren
törs tala om att hen mår dåligt. Och kan det vara så att 80- och
90-talens skrytande om många övertidstimmar har ersatts av ett
smygande med desamma? För vem vill skylta med att inte hinna,
vi ska ju vara så där sköna och softa? Kanske är det så, tror Hélen
Vedlé.
– Jag har ingen statistik, men min känsla är att många tycker det
är skämmigt att inte klara av sina arbetsuppgifter under arbetstid,
och det finns en rädsla för att visa det. Man är rädd för att vara den
som får gå vid nästa uppsägning om man erkänner att man inte
hinner med.
Den dolda övertiden bidrar sannolikt inte till ett lugnare liv.
Men tack och lov finns en hel del knep att ta till för att minska
den totala stressen. För det första gäller det att komma ihåg att vi
knappast blir utbrända av ett par köriga veckor, och att vi i regel
pallar en hel del, menar Dan Hasson.
– Vi är rustade för att klara ganska mycket. En arbetsintensiv
period behöver inte innebära något dåligt för hälsan, oavsett om
man upplever perioden som positiv eller negativ, förutsatt att man
får tillräckligt med återhämtning förstås. Stress framställs ofta
som något dåligt och farligt när det i själva verket är en naturlig
del av livet, en viktig del av livet. Utan stress skulle vi få sämre
livskvalitet, säger han.
Det där kanske kräver sin förklaring. Så här ligger det till:
stresspåslag får oss att klara av påfrestningar som naturligt ingår
i livet. Lagom doser påslag tränar dessutom stressmuskeln.
En otränad muskel gör oss sämre förberedda för minsta lilla
påfrestning.
– Föreställ dig en pensionär som inte behöver stressa i varda-
gen, men som börjar varva upp en vecka innan han eller hon ska
till banken eller frisören, och blir jättestressad av en sak som vi
andra inte reflekterar över. Det är vad som händer när stressmus-
keln är otränad; vi stressar upp oss för minsta lilla. Men om vi
stressar när vi behöver, tränar vi stressmuskeln, och får därför
högre livskvalitet.
Att se saken i ljuset av detta – att stressen kan vara en tillgång
– kan måhända medföra att vi slutar jaga upp oss för att vi är
uppjagade.
UTÖVER DET KAN MAN alltid tänka på Zlatan Ibrahimovic, eller
på Cristiano Ronaldo eller Lionel Messi om man nu föredrar det.
Dessa fotbollsgudar springer inte på alla bollar. De springer på
de rätta, de vältajmade passningarna som innebär målchans. De
hushållar med krafterna, för att kunna växla upp och springa med
full styrka när det verkligen gäller. Resten av tiden är de ”good
enough”.
– En bra tumregel är att jobba på 80 procent av din kapacitet så
att du har marginal att maxa när du verkligen behöver det. Skulle
vi maxa hela tiden orkar vi inte, då finns risk att vi går in i väggen,
tipsar Dan Hasson.
Utöver det tipsar han om effektiv stresshantering inom tre om-
råden: återhämtning, förhållningssätt och att sätta mål.
För det första måste vi se till att få tillräcklig återhämtning.
Att sova gott och tillräckligt är A och O. Bryt gärna en skenande
stresspiral med några enkla avslappningsövningar. Gillar du inte
sådana kan du varva ner genom att variera arbetsuppgifterna.
Att byta uppgifter, och därmed fokus, innebär att du använder en
annan del av hjärnan – ett effektivt sätt att bryta varva ner.

19. 19APRIL 2015
Lugn med
luftballong
Hjärnan jobbar med metaforer.
Forskaren Dan Hasson tipsar om
hur du kan varva ner med Luft-
ballongövningen.
Gör så här:
Tänk dig att du ser en luftbal-
long som landar framför dig på
ett fält. För över alla dina jobbiga
tankar, känslor och upplevelser i
ballongen. Låt den flyga iväg med
allting.
PLANERA FÖR EN EFFEKTIVARBETSDAG
Skriv ner dina arbetsuppgifter och försök att gruppera
dem i högst tio områden. Skriv ner hur mycket tid du
lägger på varje område och hur mycket tid du skulle vilja
lägga på varje område. Stäm av med din chef och gör
en handlingsplan för det du vill och kan förändra för att
förbättra.
Avsätt 15 minuter varje fredag för att skriva en att göra-
lista för kommande vecka. Skriv upp allt utom inbokade
möten. Fyll på listan under veckan.
Prioritera i din lista varje morgon – innan du kollar mejlen.
Börja med den viktigaste arbetsuppgiften.
Försök att avsluta en arbetsuppgift innan du börjar på en
ny.
Har du uppgifter som kräver minst två timmars koncentra-
tion? Sätt dig där du inte blir avbruten.
Stäng av blink och pling i mejlprogrammet. Besvara mejl
högst tre gånger om dagen.
Planerasmartare–fåtidfördetviktiga
av Helén Vedlé och Rune Nilsson, Hoi förlag





HANS-HOLGER ALBRECHT, FÖRE DETTA VD FÖR MTG OCH MILLICOM, NU FÖR MUSIKSTRÖMNINGSFÖRETAGET DEEZER
MAN MÅSTE HA PAUSER OCH TID TILL ÅTERHÄMTNING FÖR ATT VARA KREATIV OCH
INNOVATIV. PÅ DET SÄTTET ÄR DE SKANDINAVISKA LÄNDERNA AVANCERADE. I ANDRA
LÄNDER KAN DET FORTFARANDE ANSES KONSTIGT ATT TA LEDIGT FRÅN JOBBET. II
7 TIPS TILL ARBETSGIVAREN
Arbetsgivaren har ansvaret att skapa en bra arbetsmiljö där vi kan säga
ja till saker och inte nej, bara för att vi är så stressade. Den psykosociala
arbetsmiljön kan bli bättre med sju enkla steg:
1. SÄNK KRAVEN. En grundläggande orsak till stress är förstås att
arbetsbördan är för hög. Var noga med att varje anställd ska ha tillräck-
ligt lång arbetstid avsatt för varje uppgift.
2. VÄLKOMNA DISKUSSIONER. I en atmosfär där de anställda
kan diskutera arbetsuppgifter och ifrågasätta sådant som inte fungerar
är risken mindre att folk bränner ut sig.
3. SUDDA INTE UT GRÄNSEN MELLAN ARBETE OCH FRITID.
Förr var det enkelt – då gjorde man sina åtta timmar och gick hem. Idag
använder många kvällarna till att fundera över arbetsuppgifter och sva-
ra på mejl utan att sätta upp övertid. Chefen behöver vara tydlig med
att ingen förväntas arbeta utanför arbetstid.
4. SPARKA INTE HJÄLPREDAN. Många företag har gjort sig
av med sekreterare, vaktmästare och andra, men en slimmad organi-
sation är inte alltid mer effektiv. I slutändan blir det ofta kontraproduk-
tivt när utbildad personal måste lägga tid på sekreterarsysslor och
administration.
5. SLUTA OMORGANISERA. Alla omorganisationer är stressan-
de och de flesta är helt meningslösa och görs bara för att det finns en
chef som vill sätta avtryck. Varje organisationsförändring leder till att
de anställda måste etablera sina roller på nytt, vilket skapar osäkerhet.
Många gånger går det utmärkt att lägga till en ny enhet utan att bryta
sönder den befintliga strukturen.
6. VAR TYDLIG MED KRAVEN. Otydlighet är stressande och leder
ofta till att de anställda överkompenserar för att vara på den säkra
sidan. Om alla vet exakt vad som förväntas av dem minskar stressen.
7. DET SKA VARA ROLIGT ATT JOBBA. Har man roligt på jobbet
orkar man mer än om arbetet bara är en belastning. Det bästa är om
man dessutom blir engagerad och upplever att det man gör är intres-
sant och viktigt.
(Professor Torbjörn Åkerstedt, Stressforskningsinstitutet.se)
ANDAS OCH BRYT STRESSEN med en
enkel andningsövning som kan göras när som
helst och var som helst. Gör så här:
1. Fokusera på din näsa och känn din andning.
2. Räkna långsamt till fem medan du långsamt
andas in ett långt, djupt andetag genom näsan.
3. Håll andan och räkna lugnt till fem. Säg eller
tänk: ett djup inandning, två djup inandning, tre
djup inandning, fyra djup inandning, fem djup
inandning.
4. Efter cirka fem sekunder, andas långsamt ut
genom näsan medan du långsamt räknar till
fem.
5. Repetera sekvensen tio gånger.
(Healthwatch.se)
I grova drag finns två reaktioner på
stress. Fly och fäkta – kroppen vill kämpa
emot ett hot eller fly från det, vi utsöndrar
stresshormoner och man blir rädd, irriterad,
arg eller fientlig. Spela död – faran är för
stor och vi kan inte ta oss ur situationen.
Reaktionen blir svimningskänsla, trötthet,
yrsel, svaghet och social isolation.
Känslomässigt kommer ofta trötthet
och nedstämdhet.
(Vårdguiden)
FLY ELLER
SPELA DÖD?

20. 20 OM.MAGASIN
FÖR DET ANDRA kan vi leta efter nya förhållningssätt. Vi kan inte
alltid påverka vår arbetssituation, men vi kan försöka hitta nya sätt
att se på den, tipsar Dan Hasson.
– Vi har ibland vanföreställningar om hur en situation är, till
exempel om vad som är möjligt och omöjligt. Något kan upplevas
som omöjligt för att vi bestämt oss för att det är så. Men genom att
ändra förhållningssättet kan man ändra sin verklighet.
Dan Hassons tredje steg i stresshanteringen är att sätta upp konkre-
ta mål och fokusera på dem.Att gå mot ett bestämt mål skapar lugn.
– Många gånger vet vi vad vi inte vill. Ta reda på vad du vill i
stället och sätt upp mål för hur du ska få det du vill. Där vi har
fokus – dit går vi.
Helén Vedlés övertygelse är att mycket stress går att planera
bort. Ute i organisationerna ser hon medarbetare som springer
på alla bollar, som sällan får sammanhållen tid att fokusera på
koncentrationskrävande uppgifter, som fastnar i mejl, prioriterar
uppgifter som sägs vara akuta och samtidigt skjuter på viktiga
uppgifter som till slut bildar en stinkande dåligt samvete-hög.
HURHANTERAR
DUSTRESS?
SMIT FRÅN SKITEN!
Tomas ”Stressdoktorn”Danielsson,
föreläsareoch författare,Örebro
– Jag smiter från hela skiten fastän jag inte är klar. Jag
tar en promenad, gärna till sjön med en fika. Då får
hjärnan återhämtning och därför är det smart att vara
lat ibland. På vägen tillbaka tänker jag ”Nu kör jag så
det ryker, men tar rast utan att känna skuld”.
TOMRUM I KALENDERN
ClaesHemberg,sparekonom,
AvanzaBank,Stockholm
– På tre sätt: Det första är att tjuvstarta dagen. Jag bör-
jar klockan sju för att vara först och få tid att läsa på
så att jag kan förbereda dagen. För det andra skapar
jag tomrum i kalendern så att det finns tid för eventuella
överraskningar. För det tredje springer jag gärna på
lunchen – det är ett sätt att ladda ur och ladda om.
ÄR SNÄLL MOT MIG SJÄLV
FridaEngström,biträdandestudierektor,
Enheten förarbetsmarknadskunskap
vidStockholmsuniversitet,Sundbyberg
– Jag försöker förebygga genom att planera. Jag är
kalendermänniska och planerar noggrant och detalje-
rat, och jag lägger också in tid för oförutsedda saker.
När det kommer extra stressiga perioder accepterar
jag dessa och är då extra snäll mot mig själv genom
att vila ordentligt och göra roliga saker på fritiden.
MER OM  STRESS
Och så går de hem med en missnöjd känsla av att inte ha hunnit ett
endaste dugg.
Helén Vedlés huvudbudskap är att ta makten över sin egen
arbetstid i stället för att styras av yttre händelser och omgivning.
Genom smart tidsanvändning får vi mer gjort och känner oss
mindre jagade.
LEKTION ETT I SMART tidsanvändning är planering och här
finns två hörnstenar: att sätta av sammanhållen och ostörd tid för
uppgifter som kräver koncentration, samt att skriva en enkel att
göra-lista. Skriv upp alla uppgifter som ska utföras. Rangordna
dem sedan i viktighetsgrad och börja beta av de viktigaste först.
– Ta som rutin att varje fredag sätta av 15 minuter för att skriva
en att göra-lista för nästa vecka. Om det tillkommer nya uppgifter
under veckan – fyll på din lista. Varje morgon tar du sedan någon
minut för att rangordna dagens arbetsuppgifter. När du får ordning
på listan får du kontroll, får lättare att prioritera och då minskar
stressen. II

21. 21APRIL 2015
SKÖRDETID.
Ta vara på den kompetens
som finns. Öka mångfalden,
se bortom CV, kön och ålder.
BRA PLANERING
MINSKAR STRESSEN.
Ta en kvart varje fredag och
planera kommande vecka.

22. 22 OM.MAGASIN
Hon är hjärnforskaren som uppmanar oss att sluta
tänka så mycket, det är bättre att agera och ge hjärnan
en belöningssignal den vägen istället. Vi människor är
resultatet av våra beslut, menar Katarina Gospic.
Därför är det konstigt att vi är så pass okunniga om
vårt stora beslutsfattande organ – hjärnan.
OM  KATARINA GOSPIC
HENRIK HARR
KAROLINA OLSON HAGLUND
MAGNUS BERGSTRÖM
MISSION
OCH
PASSION

23. 23APRIL 2015
Katarina Gospic vill lära
oss mer om hur hjärnan
fungerar och hur vi gör när
vi fattar beslut. Och hur vi
kan påverka besluten.

24. 24 OM.MAGASIN
Katarina Gospic ska fotograferas och frågan är vad
hon ska ha på sig. Man kan inte säga att stylisten
direkt lurar henne, men det är tydligt att någon
sorts manipulation utspelas.
– Vissa personer vill bara ha sina vanliga kläder
och inget smink, berättar Karolina Olson Haglund,
stylisten. Så jag brukar säga att de kan ta med egna
kläder också.
Katarina Gospic har med sig egna kläder, men
till slut blir det som stylisten vill i alla fall. Det
brukar bli så, säger hon själv.
Det som händer är ett exempel på en hjärn-
mekanism som Katarina Gospic naturligtvis är
väl förtrogen med. Som hjärnforskare vet hon att
människor är lättare att övertala om man ger dem
en känsla av kontroll. Och det räcker faktiskt med
en känsla. För hjärnan spelar det ingen roll om man
verkligen har kontroll eller inte. Det är tillräckligt
att man tror att man har det.
Det är den här typen av hjärnfunktioner som
Katarina Gospic enligt hennes egen uppskattning
har ägnat minst 30 000 timmar åt att kartlägga.
– Det känns bara så konstigt att vi har bättre koll
på hur våra mobiltelefoner fungerar än vår egen
hjärna, säger hon. Särskilt när det får sådana otro-
liga konsekvenser, inte bara för våra egna liv utan
även för människorna runt omkring oss.
Det är just som hjärnforskare Katarina Gospic är
känd hos den svenska allmänheten, trots att hon
varken arbetar som läkare eller forskare längre.
Som färdigdisputerad 2011 lämnade hon Karolin-
ska institutet i Stockholm för att i stället hamra in
hjärnkunskap i oss svenskar. Visserligen hamrar
hon in den med ett leende och en optimism som
regelbundet landar henne i tv-soffor, men hon gör
det med kraft. Och det är uppenbart att hon inte
tänker ge sig.
Det finns en annan anledning till att hon hoppade
av sin akademiska karriär också, men mer om det
senare.
Katarina Gospic växte upp i Stockholmsförorten
Akalla som andra barnet till en kroatisk pappa och
svensk mamma. När hon sommarpratade 2013
beskrev hon hur hon som fyraåring filosoferade
om hur tanken på en jordgubbe kunde komma in i
hennes hjärna, och hur hon med tankekraft kunde
skapa ytterligare en jordgubbe precis när hon ville.
Och på den vägen är det.
Plugghuvudet fanns där från första början,
liksom en pappa som inpräntade vikten av att tänka
och agera självständigt, att ”inte vara som en fluga
utan huvud”. Att fatta sina egna beslut blev avgö-
rande, och ett av Katarinas första stora beslut kom
under en rörig högstadietid.
– När jag började sjuan fick jag verkligen en
chock, berättar hon. Det kom folk från andra delar
av Akalla och närliggande förorter, från en helt
annan kulturell och socioekonomisk bakgrund. Det
flög både stolar och bänkar under lektionerna och
jag bestämde mig för att aldrig fastna i den miljön.
Studierna blev biljetten därifrån, och den efter-
följande tiden på Tensta gymnasium beskriver hon
som ett paradis i jämförelse. Där fick hon även
praktisera på Karolinska institutet, vilket spädde på
medicinintresset som fötts redan under högstadiet.
När vi ska träffas har Katarina Gospic ett par
betydligt enklare beslut att fatta. Var ska vi ses?
Citykyrkans kafé i centrala Stockholm, eftersom
FÖDD
1984 i Stockholm.
BORI
Stockholms innerstad.
DOKTORSAVHANDLING
NeuralMechanismsof
Emotional Regulationand
DecisionMaking (2011)
BÖCKER
Väljrätt(2012) och Den
socialahjärnan (2014),
båda Brombergs förlag.
DRIVKRAFT
Nyfikenheten. “Den ska
aldrig någon få ta udden
av. Det är det jag älskar,
att ställa frågor för att jag
undrar och för att det driver
mig.”
FAVORITFORSKARE
Edmund T. Rolls, Dean
Mobbs, Chris Firth.
LÄSERJUSTNU
Daniel Kahneman Tänka,
snabbtochlångsamt och
Donna Tartt Steglitsan.
FAKTA
KATARINA
GOSPIC
OM  KATARINA GOSOPIC

25. Acceptera och gå vidare.
Var och en är sin egen lyckas
smed, anser Katarina Gospic.

26. Viärresultatetavvåra
beslut.Därförärdet
extremtviktigtattförstå
hurvifungeraribesluts-
fattandesituationer.
Hon har höga ambitioner
och svårt att vila.
– Jag har alltid velat ta
vara på varje dag.
OM  KATARINA GOSPIC

27. 27APRIL 2015
det är stort och lugnt. Vad vill hon dricka? Grönt te
eftersom hon inte gillar koffein.
Hon är osvikligt tillmötesgående till intervju-
frågorna. Hon vet vad hon vill berätta om och vad
hon vill hålla hemligt. Hon varken flyr eller fäktar;
låter inte sin amygdala delta i samtalet, för att
prata hjärnlingo. Amygdalan är den primitiva del
av hjärnan som registrerar faror och skriker åt oss
att fly om vi kan och slåss om vi måste. Jättebra på
savannen, mindre bra på ett fik.
Men eftersom hjärnan verkar sköta sådana här
reaktioner mer eller mindre per automatik kan man
fråga sig varför det är så viktigt att vi lär oss hur de
är uppbyggda.
– För att vi är resultatet av våra beslut, säger hon.
På samma sätt som det är viktigt att ha körkort när
man ska köra bil är det extremt viktigt att förstå hur
vi fungerar i beslutsfattande situationer. De påverk-
ar ju precis allt vi gör. Egentligen är det sjukt att
man inte får lära sig det här när man är liten, på
samma sätt som vi lär oss att äta bra frukost.
Precis som dåliga frukostvanor i längden kan
leda till hälsoproblem, gör vår okunnighet om
hjärn­an att vi människor står handfallna inför
många svåra situationer i livet, helt i onödan.
– Folk förstår inte alltid sina känslor, hur saker
uppkommer, menar hon. Om man har problem med
ångest eller panik, till exempel, tror man att man är
den enda på hela jorden som känner så här fastän
det är en helt naturlig respons i vissa sammanhang.
Jag tror att det skulle kunna hjälpa otroligt mycket
att få den här kunskapen från start så att vi kan
fatta så bra beslut som möjligt. Då känner vi att vi
faktiskt har kontroll och sitter i framsätet och att
saker inte bara sker.
esonemanget om medvetna val
stämmer bra med ett par andra beslut som Katarina
Gospic har fattat i samband med intervjun. Hon
vill inte ses hemma hos sig, där hon har kontoret
till sitt företag Brainbow Labs AB. (”Det är under
omorganisation just nu.”) Hon vill inte berätta om
sitt kärleksliv, eller om incidenten i slutet av fors-
karutbildningen som fick henne att lämna Karolin-
ska och landstinget. Hon vill inte hänga ut någon,
förklarar hon.
– Det var egentligen flera händelser på samma
tema, som handlade om ”unfair play”. Det blev
uppenbart för mig att det finns krafter inom akade-
min, och inom landstinget också, som handlar om
hierarkier, prestige och status, och om att nå de här
sakerna med vilka medel som helst. Man suddar ut
vad jag tycker är moral. Säg att du har jobbat jätte-
mycket med en artikel, och sedan kommer chefen
och vill sätta någon annans namn under texten.
– Var det vad som hände?
– Det tänker jag inte avslöja.
Hur som helst blev Katarina Gospic förbannad,
och uppskattar det ironiska i att just hon var expert
på vad som händer i hjärnan när liknande saker
händer. Hon ville inte att någon annan skulle ha
den graden av kontroll över hennes liv. Med andra
ord var det dags för ännu ett stort beslut, och det
blev att helt enkelt lämna en lovande forskarkarriär
och i stället starta ett enmansföretag.
– Jag tror att var och en är sin egen lyckas smed.
Det finns förstås saker som man inte kan kontroll­
era, men jag går ju inte och gråter för det. Det
handlar om att acceptera det och gå vidare.
Från utsidan ser det verkligen inte ut som om Ka-
tarina Gospic skulle ha något att gråta över. Hon är
fysiolog, läkare, disputerad hjärnforskare, egenfö-
retagare och författare till två böcker om hjärnan
som har givit henne en medial uppmärksamhet som
hon aldrig hade som läkare eller forskare. Men hon
menar att resan dit har haft gott om luftgropar.
– Det kanske ser ut som om jag aldrig har mött
något motstånd, men för mig känns det som om det
har varit en miljard små händelser hela, hela tiden
där folk har sagt extremt elaka saker, försökt trycka
ner en bara för att trycka ner en. Och bara för att jag
har tagit plats, jag har pratat för mycket, jag har varit
för högljudd, jag har skrattat för högt och så vidare.
Motmedlet hon utvecklade var att alltid ha torrt
på fötterna. Så länge hon har kunnat motivera sitt
sätt att agera ser hon det inte som sitt problem om
folk blir arga.
– Jag lärde mig att hantera dessa känslor rätt
tidigt, att tänka ”jaha, det här känns ju jobbigt, nu
blev jag ledsen för att de stod och skrek på mig.”
Men att få göra min grej har alltid varit viktigare
för mig än att passa in i en grupp.
Med åren har hon också blivit bättre på att stanna
kvar i negativa känslor, säger hon.
– Om jag är ledsen så gråter jag, men ofta säger
jag att ”nu ska jag vara ledsen i en timme”, sen får
det vara över. Efter det måste man kunna agera.
Ytterligare ett exempel på synbarligen enkel be-
slutsstyrning, alltså, men vad händer när man bara
inte orkar fatta ett till beslut – det klassiska valet
mellan Aftonbladet eller Expressen. Varför fixar
inte vår fantastiska hjärna det?
– För att frontalloben bara har en viss kapacitet
för att fatta beslut. Den varierar från person till
person, och den är relaterad till hur utvilade vi är
och hur mycket mat vi har i kroppen. Före lunch
och tre-fikat är man på botten. Sedan försöker man
hålla ut till klockan sex, och när man går hem är
man så ashungrig och trött att man köper alldeles
för mycket godis. Det är viktigt att förstå att vi har
denna begränsade kapacitet för att fatta beslut. Be-
roende på vilket jobb vi har får vårt beslutsfattande
enorma konsekvenser för andra människor.
Katarina berättar att hon alltid har tränat (trupp-
gymnastik, löpning, styrketräning) för att hålla
kroppen och hjärnan i bra form, men hon kämpar
fortfarande med parametern ”vila”.
FORSKNINGEN
Jag har alltid haft en ratio-
nell grund i mig, men ge-
nom min forskning har den
blivit mycket starkare. Den
har blivit mer kontrollerad,
medveten och framträdan-
de ju mer jag har lärt mig
om hur vi funkar.
HÖGSTADIET
Det kom folk från en helt
annan kulturell och socio­
ekonomisk bakgrund. En
del hade också flykting-
bakgrund och sannolikt
hemska händelser i baga-
get. Miljön uppmuntrade
inte till studier – ibland flög
det både stolar och bord
i klassrummen och jag be-
stämde mig för att aldrig
bli fast i den världen.
PRESTIGEKAMPEN
ISLUTETAVFORSKAR-
UTBILDNINGEN
Jag insåg att andra höll i
mitt öde. Jag ville inte
jobba så hårt under så
lång tid för att sedan bli
snuvad på belöningen
jag arbetat för. Jag valde
därför att skapa min egen
kontext och jobba med
likasinnade som delar min
syn på moral.
GYMNASTIKEN
Ingen sätter en frivolt
på första försöket. Man
får verkligen lära sig att
försöka om och om igen
innan man lyckas. Precis
som Edison som lärde sig
tio tusen sätt att inte bygga
en glödlampa.
PERSONLIGA
ERFARENHETER
SOM FORMAT
YRKESLIVET
R

28. 28 OM.MAGASIN
– Jag har alltid tänkt att jag måste ta vara på
varje dag. Delvis för att jag vet att det finns
människor som inte har samma förutsättningar
som jag. Det är lite som att skratta någon i ansik-
tet att säga ”nu sitter jag och bara äter chips och
skiter i allt.” För mig känns inte det respektfullt.
Samtidigt brukar jag prata om prestation och pre-
stationsförutsättningar, och jag har lärt mig med
åren att det är en prestationsförutsättning för mig
att vila. Det är det bästa sättet för mig att ladda
mina batterier. Men jag kan ändå känna i mig att
... ahhh, jag vill göra någonting!
Den här ambitions- och energinivån får ibland
omgivningen att ifrågasätta om Katarina Gospic
finns på riktigt. Efter hennes Sommarprogram i
radions P1 2013 tyckte en recensent att tankarna
fördes till ”fundamentalistisk hurtbulleoptimism”,
och Katarina skrattar gott åt omdömet.
– Ja, jag kanske är en optimistisk hurtbulle, men
jag vill också vara det. Jag vill hellre se livet från
det perspektivet. Jag ser inte längre saker som ne-
gativa. Det är förstås inte jättekul när någon säger
att du är jättedålig på någonting, du kommer inte
att lyckas, du kommer inte att tjäna några pengar,
du är inte välkommen tillbaka. Det är ju inte kul
att höra. Men jag är inte längre rädd för att stanna
i obehagliga känslor. Jag kan säga till mig själv så
här: ”Ja, det är asjobbigt just nu, men det här kom-
mer att gå över. Det kommer att bli bättre. Det här
är inte ett permanent tillstånd. Det här är något du
går igenom.”
Katarina Gospics två böcker – Välj rätt från
2012 och Den sociala hjärnan från 2014 – staplar
fascinerande exempel på forskning som visar hur
märkligt den mänskliga hjärnan fungerar. Men
hon menar att det är i agerandet, inte i insikterna,
som lösningarna finns när vi ska resa oss upp efter
en motgång.
– Folk brukar prata mycket om positivt tänk-
ande, men jag gillar positivt handlande bättre.
Ingenting blir ju bättre av att man ligger kvar i
sängen och tänker på hur bra allting ska bli. Man
behöver inte alltid tänka så mycket. Agerar man i
stället kommer man in i en rutin och får en belö-
ningssignal i hjärnan i stället för att ligga som en
disktrasa och tycka synd om sig själv. När man tit-
tar på folk som är framgångsrika så är det gemen-
samma att de agerar.
atarina Gospics sätt att agera
efter det röriga uppbrottet från forskar- och läkar-
världen var som sagt att starta eget företag, som
fick namnet Brainbow Labs AB. Genom det skriver
hon böcker och hanterar föreläsningar, konsult-
uppdrag, seminarier och kurser. Hon har kontoret
hemma, och samtidigt överallt där hon sprider sitt
budskap. Kunderna är mest grupper från närings-
livet, som hon ibland, tillsammans med kollegan
Stefan Falk, även utbildar i neuroledarskap. Det är
en relativt ny term för läran om hur man använder
insikter om hjärnan och nervsystemet för att för-
bättra sin förmåga att leda individer och grupper.
Under 2015 kommer hon även att sjösätta fö-
retaget Grey Matters – ett samarbete med inred-
ningsdesignern Isabelle Sjövall som kombinerar
hjärnforskning med inredning, arkitektur och
design. Målet är att skapa optimala arbetsmiljöer
som främjar hälsa, välmående och prestation.
– Forskning visar att kontorslandskap gör män­
niskor sjuka. Men företagen fortsätter att utgå från
krona per kvadratmeter, där kan vi göra en insats.
Hur gick det då med stylisten? Jodå, till slut för­
vandlas Katarina Gospic till den Bondbrud ni ser på
bilderna. Vems frontallob det var som bestämde de-
taljerna kring kläder och smink är svårt att avgöra,
men en gissning är att det var stylistens. II
PASSIONEN
INSPIRERAR
» Katarina är fantastisk!
Det är ett privilegium
att få arbeta med hen-
ne. Hon är så oerhört
skicklig, fokuserad och
noggrann i allt hon
åtar sig och hon lever
verkligen som hon lär.
Hennes passion för de
ämnen hon brinner för
är enormt inspirerande.
Dessutom är Katarina
en ödmjuk, omtänksam
person och vän med
mycket humor.«
Isabelle Sjövall,
inredningsdesigner
VILL GE VÄRDE-
FULL KUNSKAP
»Att göra något på
slentrian är inget för
Katarina. Hon vill hela
tiden göra allt bättre
och ännu mer värde-
fullt för de människor
hon möter. Katarina är
helt unik i sin kombina-
tion av djup kunskap,
prestigelöshet och
brinnande passion att
göra sina insikter enkla
att förstå och omsätta
för vem som helst.
Hon är dessutom en
väldigt bra coach och
ett fantastiskt bollplank
om man vill utveckla
sin förmåga på något
område.«
StefanFalk,
föreläsarkollegainom
BrainbowLabs
SPRUDLANDE
ENTREPRENÖR
»Med en kämpaglöd
och ett stort engage-
mang är Katarina en
sprudlande entrepre-
nör som förändrar
världen. Hon har en
stor förmåga att göra
vetenskapen öppen för
alla i samhället. Hen-
nes energi och vilja
att förbättra är enorm.
Som vän är hon ärlig,
positiv, och ger alltid
rätt råd.«
AnnaFeldreich,
lärareochforskarevid
KarolinskaInstitutet
SAGT OM
KATARINA
GOSPIC
OM  KATARINA GOSPIC
6 TIPS:
Lev i samklang med
din hjärna för bra
beslut och bättre
välmående.
1.
Fatta dina viktiga beslut
när du är mätt och utvilad.
2.
Lär dig känna igen fly-eller-
fäkta-reaktionen, och när
just din aktiveras. Bestäm
i vilka lägen du verkligen
vill använda den.
3.
Se över din beslutsmiljö.
Allt från hårda stolar till
varma drycker kan påver-
ka vilka beslut du fattar.
4.
Lär dig avstå från små
belöningar om det kan
leda till att du får en större
belöning längre fram. Till
exempel att avstå från
glass och godis vinner
bättre hälsa längre fram.
5.
Lär dig överblicka och
begränsa dina alternativ
så att de blir hanterbara.
Alltför många val gör oss
trötta snabbare än om vi
kan överblicka dem.
6.
Se till att de mål du uppfyl-
ler är dina egna och inte
någon annans.
K

29. Manbrukarprata
ompositivttänkande,
menjaggillarpositivt
handlandebättre.
Lär dig känna igen
fly-eller-fäkta-reaktionen
och när just din aktiveras,
råder Katarina Gospic.

30. 30 OM.MAGASIN30 OM.MAGASIN
OM ATT  HANTERA BIG DATA

31. 31APRIL 2015 31APRIL2015
Nästan allt vi gör lämnar digitala fotspår:
Det vi söker på nätet, handlar på kort eller
mejlar. En bra analys av alla dessa fotspår,
Big Data, kan ge värdefull framgång.
HENRIK LENNGREN
MARTIN BARRAUD /getty images
BIG
DATA
BIG
BUSINESS

32. 32 OM.MAGASIN32 OM.MAGASIN
OM ATT  HANTERA BIG DATA

33. 33APRIL 2015
Ett begrepp som surrar: Det är Big Data. Gigantiska datamängder som fö-
retag kan använda för att bli mer relevanta och intressanta för sina kunder.
Men att bara samla stora mängder data gör ingen smartare, analysen måste
vara användbar. Användningsområdena är oändliga, bara vår egen fantasi
sätter egentligen gränserna.
DET MJUKA INSLAGNA paketet på födelsedagens
frukostbricka kunde lika gärna ha varit transparent:
Min fru hade redan genomskådat vad som dolde sig
under pappret på hennes present. Hon lade ihop ett
och annat när den sponsrade Facebookannonsen för ett rosarandigt
underställ plötsligt dök upp på vår gemensamma Ipad veckan före
hennes födelsedag.
Vad hade jag trott? Att jag kunde tassa omkring på nätet och
shoppa prylar och plagg utan att lämna digitala fotspår efter mig?
Den syns visserligen inte, men intill datorn verkar det finnas en
fiktiv övervakningskamera som följer pekfingrarnas rörelser på
tangentbordet. Den tillhör inte någon osynlig ande, utan företagen
som samlar in uppgifter om dig och som vill rikta sin marknads­
föring till lämplig målgrupp.
BEGREPPET BIG DATA (stora datamängder) fick sitt genomslag
2009 och har trendat ordentligt de senaste åren, man skulle kunna
kalla det en hajp. Samtidigt är det bara en bråkdel av de enorma
datamängder vi generar i samhället som används. Utmaningen
ligger inte i datamängden i sig utan att kunna analysera den på ett
smart sätt så att den kommer till nytta. I en tid när 98 procent av all
världens information sägs vara digital är Big Data en guldgruva
för företag som vill utveckla kundrelationer, stärka affärsnyttor,
förutse trender och visualisera data för bättre användarvänlighet.
Redan i dag analyserar bankerna i Singapore data från sina
uttagsautomater för att planera påfyllning av kontanter. I Los An-
geles kombinerar polisen data från 13 miljoner kriminalfall med
metoder för att kartlägga jordskalv. Och Netflix-succén, serien
House of Cards, är producerad med hjälp av användardata. Maga-
sinet Illustrerad Vetenskap rapporterar om att streamingtjänsten
registrerar vilka filmer och genrer användarna föredrar, vilka titlar
de söker på samt vilka skådespelare och regissörer som har flest
tittare: ”Dataanalyserna ger Netflix en uppfattning om vilka ingre-
dienser som behövs för att göra en film eller tv-serie till en succé”.
ÄVEN I SVERIGE har Big Data blivit ett allt mer vedertaget be-
grepp. Detaljhandeln har sedan flera år tillbaka kartlagt trender
och kundbeteenden med hjälp av Big Data. Coop är en av aktö-
rerna som omvandlar stora datamängder till digitala affärer eller
hushållsanpassade erbjudanden, som Sara Mundt-Petersen, chef
för CRM, Customer Relationship Management, inom Coop,
uttrycker det:
– Tidigare jobbade vi med segmentsmarknadsföring där vi
exempelvis vände oss till barnfamiljer eller ekokunder. Vi insåg
ganska snart att segmenten blev för spretiga, att vi var tvungna
att bli spetsigare och rikta erbjudandena på ett tydligare sätt. Med
cirka 20 miljoner kassakvitton varje månad samlar vi nu en enorm
mängd data att analysera. Vi har investerat i ett system som är upp-
kopplat mot kassasystemet och där vi kan hantera datan i realtid.
VarförsatsarnipåBigData?
– För att bygga lojalitet och ge kunderna bra erbjudanden. Vi ser
det som en service för kunderna att vi tittar på vilka de är och vad
de handlar, så att vi kan ge dem bra erbjudanden. Däremot har vi
tagit bort intimhygien, tobak och spel som man kanske vill behålla
för sig själv. Man kan dessutom bara få en kupong från varje genre
så att vi inte hänger ut någon, exempelvis om någon skulle få 20
erbjudanden på enbart godis.
Detviktigaäratt
alltidfokuserapå
kundnyttaoch
betraktadetta
utifrånetiska
överväganden.PetterLarsson,Nordea
VadärBigData?
Big Data är en samlingsterm för datainsamling och data-
bearbetning av så pass stora datamängder att traditionell
databehandling inte fungerar. Tekniken tillämpas inom
många olika områden, inklusive fysik, samhällsutveckling,
säkerhet, klimatforskning och ekonomi. Såväl hantering och
bearbetning av de stora datamängderna, exempelvis insam-
ling, lagring och analys, som tillämpningen, till exempel del-
aktighet och personlig integritet, erbjuder stora utmaningar.
Definition enligt Markus Bylund

34. 34 OM.MAGASIN
Även inom HRlärBigDatablietttydligarebegreppframöver.
NärHR-bloggen,en av SverigesstörstabloggarinomHR,
rapporteradefrån 2014årsSIMEHRSummitkonstaterades
detattdataanalyserframöver”blirettsjälvklartmedel föratt
förståoch förutsägamedarbetarnasbeteenden,genomdriva
förändringaroch åstadkommaresultat”.
Men fortfarande finns det mycket att jobba på.
Håkan Alsén, affärsutvecklare på Knowit Decision,
påpekar att många HR-avdelningar har Big Data
på önskelistan, men att de inte har prioriterat det
tillräckligt än.
– HR-avdelningarna är helt enkelt långsamma i vänd-
ningarna, konstaterar han.
Såvadberordetpå?
– De som arbetar med HR har oftast ett starkt fokus på
människor, relationer och juridik. De har sällan någon it-bakgrund
vilket gör att de inte engagerar sig fullt ut vad gäller nya tekniska
möjligheter. Samtidigt har man inte sett vad man kan åstadkomma
med Big Data. Detta börjar förändras nu när även HR laddar ner
riktade HR-appar i mobilen och arbetar aktivt med sociala medier
som Linked In, Google och Facebook i sina rekryteringar.
VarförbörHR-avdelningarnainvesteramerresurseri BigData?
– Det är ett bra sätt att minska risktagandet. Det kan automatiskt
förse dem med underlag, översiktsbilder, sammanställningar, statis-
tik och information, säger Håkan Alsén.
Enligt honom är Big data också ett bra verktyg för att till ex-
empel stärka lönestrukturen eller erhålla bättre underlag för nöjd
medarbetarindex.
– För att göra detta hämtar man in data från väldigt många
olika källor och sammanställer dem. Dessutom kan man förstärka
bilder genom att samla och analysera information från de olika
sociala medierna om individ och grupp.
Påvilketsättkan BigDatakopplaihopHRochtekniki denbästa
av världar?
– Man kan agera betydligt snabbare, vara bättre förberedd
och ligga i framkant. Med mer och bättre information kan man för-
utse utbrändhet, trivsel, konflikter och ha möjlighet att agera korrekt
med samma grund inför beslut som de riktigt stora företagen. II
Finnsnytta
ävenförHR
OM ATT  FRÄMJA KREATIVITET
Vadsägernitillde kunder som anser att användandetav Big
Datariskeraratthämma den personliga integriteten?
– Vi tycker att det är en service, ett bättre sätt att ge erbjudan-
den. Man kan ringa och be om en reklamspärr om man vill, så
det är frivilligt. Men det är väldigt ovanligt att man avsäger sig
våra personliga erbjudanden, säger Sara Mundt-Petersen.
ÄVEN BANKVÄSENDET har insett fördelarna med att läsa av
kundbeteenden.
– Varje dag hanterar vi stora datamängder från många olika
system. Möjligheten att försöka strukturera information skapar
bättre möjligheter till beslutsfattande inom exempelvis risk-
hantering. Big Data-området är definitivt på frammarsch med
många olika lösningar. Det viktiga är att hela tiden fokusera på
kundnyttan och betrakta detta utifrån olika etiska överväganden,
säger Petter Larsson, pressekreterare på Nordea.
Han menar att affärspotentialen med Big Data i stort sett är
obegränsad och att det kan handla om allt från segmentering till
kundvård.
– Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning personliga
lösningar. Big Data är utan tvekan ett område som kan bidra till
att företag blir mer framgångsrika och relevanta för sina kunder.
Markus Bylund, doktor i dator- och systemvetenskap och
forskningsledare på SICS Swedish ICT, är inne på samma tan-
kespår. Även han anser att det finns en stor outnyttjad potential
inom Big Data.
– Exempelvis är potentialen enorm inom tillverkningsin-
dustrin. Där finns det oerhört stora datamängder som inte tas
tillvara, man varken tittar på eller sparar informationen. Om
man gör det finns det stora möjligheter till effektivisering, bland
annat genom att upptäcka skador och minska produktionsstopp,
säger Markus Bylund.
TROTS ATT BIG DATA har blivit ett modeord som många gärna
svänger sig med så är fortfarande allmänkännedomen relativt
begränsad. Enligt Markus Bylund beror det delvis på begreppet
är svårt att förstå och svårt att kommunicera:
– Vissa kallar allt större än ett Excelblad för Big Data. De all-
ra flesta bryr sig inte om definitionen, men för dem som forskar
inom Big Data är det oerhört stora datamängder det rör sig om.
Duhartidigaresagt att detär analysen som skaparvärdetav
informationen,menatt många glömmer det. Kan du utveckla?
– Folk blir ofta förförda av stora datamängder: ”nu har vi
samlat på oss mycket information – nu blir vi kloka och visa”.
Men mycket information är inte samma sak som djup kunskap.
Information måste sättas i ett sammanhang för att bli kunskap.
Domänkännedom är oerhört viktigt, att den som analyserar
informationen kan branschen.
Påvilketsättkanman skapa trender med hjälp av BigData?
– I de fall där det finns ett samband mellan datamängder och
händelser kan man skapa en trend. Väderleksprognoser är en
klassisk Big Data-tillämpning. Om man tittar på hur vädret ser
ut nu, i år, i förrgår… då kan man förutspå vädret imorgon.
VadtalarförattBig Data blir mer än bara en trend?
– Det finns flera exempel där Big Data löser problem som vi
tidigare aldrig har kunnat lösa. Vissa tekniker blir först en hajp
och sedan faller de till glömska. Så kommer det inte bli här. Det
finns för mycket värde i Big Data för att det bara ska ”dö”. II
Källor: HR-bloggen, Illustrerad Vetenskap, CIO Sweden
Information
måstesättasiett
sammanhangför
attblikunskap.
MagnusBylund,SICSSwedishICT
Håkan
Alsén

35. 35APRIL 2015 35APRIL 2015
98 procent av all världens
information sägs vara digital
och rätt analyserad blir det en
guldgruva för företagen.
APRIL2015 35

36. 36 OM.MAGASINOM.MAGASIN
våren 2013 fick Helena Sifontes
dåvarande arbetsgivare lönsam-
hetsproblem och tvingades säga
upp personal. Hon tillhörde dem som
blev uppsagda.
– Det kändes ovant att för första
gången i mitt liv vara arbetslös. Men jag
tvivlade aldrig på min förmåga, utan
satte i gång att söka nytt jobb med en
gång, även om det var mitt i sommaren.
Hon tog också kontakt med TRR
Trygghetsrådet.
– Det visade sig vara ett lyckokast.
Jag fick en mycket professionell rådgi-
vare som var en skicklig coach.
Hon deltog i många seminarier som
TRR anordnade, något hon rekommen-
derar andra i liknande situation att göra.
som civilekonom med 17 års yrkeser-
farenhet inom finans- och läkemedels-
branschen är Helena Sifontes en attrak-
tiv kandidat till många topptjänster.
– Jag tänkte byta bransch för att prova
på något helt nytt, men när jag fick
frågan om att gå på intervju hos Medivir
ville jag ge det en chans, säger hon.
Medivir är ett börsnoterat innovativt
svenskt läkemedelsföretag, där med­
arbetarna i hög grad kan påverka pro-
cesserna. Tjänsten gällde Nordic Brand
Manager med marknadsansvar för ett av
företagets viktigaste läkemedel.
– När jag träffade min framtida chef
klickade vi direkt. Jag bestämde mig
genast för att tacka ja till utmaningen. II
Inspirerande nystart
OMSTART  HELENA SIFONTES
Svensk modeindustri omsatte 237
miljarder 2013. Exporten stod för 62
procent, en ökning med 7 procent från
2012. Lyckad export kräver starkt
varumärke, bra resultat på hemma-
marknaden och kontakter, säger
Maj-La Pizzelli, grundare
av skoföretaget
ATPAtelier.
BRANSCH
GÅR FRAMÅT
En bra chef fick
Helena Sifontes
att stanna kvar
branschen.
TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / JOHANNA BERGLUND

37. 37APRIL 2015APRIL2O15
Ut i det okända
OMSTART  EIJA-LIISA PEKKOLA
efter att ha jobbat på Systembolaget
i Kalmar i hela sitt yrkesliv blev
Eija-Liisa Pekkola plötsligt förflyt-
tad till Oskarshamn vid en omorganisation
för två år sedan.
– Att åka en och en halv timme i varje
riktning lockade inte. Jag fick ett avgångs­
vederlag och hjälp från TRR Trygghetsrådet,
så jag hoppade av.
Hon hade många gånger tänkt byta yrkes-
bana, men inte kommit sig för av rädsla för
att kasta sig ut i det okända.
– När jag nu funderade på vad jag skulle
vilja göra, dök reseledare upp. Det har jag
alltid tyckt verkat kul. Jag var 50 år, ensam-
stående med en vuxen son och ingen hund
längre. Jag var fri att göra vad jag ville, så
jag tog chansen.
hon skrev ett bra CV och blev antagen till
Apollos utbildning i Turkiet, bland idel
25-åringar.
– Jag blev placerad på Korfu. Det var otro-
ligt häftigt och utvecklande. Jag växte som
människa och fick mycket uppskattning av
resenärerna. Men efter att vi plötsligt fått ta
hand om det nytillkomna resmålet Albanien
och blev underbemannade, sa jag upp mig
efter tre månader.
Hon tar gärna ett nytt reseledarjobb med
andra förutsättningar, men just nu har hon
andra planer. Hon har blivit uttagen till
tredje omgången i de auditions som Clarion
arrangerar för anställning i sitt nya jättelika
konferenshotell i Malmö.
– Vi var 3 000 sökande i början varav 150
får jobb. Tror det passar mig perfekt. Jag
gillar att jobba med människor och göra dem
glada. Och att flytta till Malmö blir skoj,
bara jag hittar en bostad. II
Ett vågat språng gav mersmak.
Nu blir det både nytt jobb och
flytt för Eija-Liisa Pekkola.
TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / BJÖRN WANHATALO

38. 38 OM.MAGASINOM.MAGASIN38
Satsade
på sin dröm
OMSTART  ROBERTO GATTI
Från kemi till gastronomi.
Roberto Gatti satsar på sin
dröm efter uppsägningen
från Astra Zeneca.
när astra zeneca la ner sin forsk-
ningsenhet i Södertälje och drygt
1 200 fick lämna sina jobb, tänkte sig
Roberto Gatti en fortsatt karriär inom läke-
medelsforskning på annat håll. Ett naturligt
steg för någon med en bakgrund som doktor
i organisk kemi och 17 år inom läkemedels-
forskning. Det var inte givet att ge sig in på en
helt annan bana – egenföretagare inom mat
och delikatesser. Men den tanken tog snart en
alltmer fast form:
– En gång i tiden hade jag en dröm om att
sälja och marknadsföra italiensk mat och som
anställd drev jag ett mindre ett företag på hob-
bynivå, berättar Roberto Gatti, som är född i
Sverige av italienska föräldrar.
han beslutade att satsa helhjärtat på sitt
företag Gattimondo. Produkterna kommer
främst från de två norditalienska regionerna
Toscana och Emilia-Romagna, kända för sin
mattradition och de trakter som hans föräldrar
kommer ifrån.
Utöver att sälja produkterna till livsmedels­
butiker, restauranger och caféer ordnar han
företagsevents, mat- och vinprovningar samt
föredrag.
– För det handlar inte bara om god mat,
utan också om att öka medvetenheten och
kunskapen om matens ursprung och tillverk-
ningsmetoderna. Här kommer min bakgrund
som kemist väl till pass.
Roberto Gatti är glad att han tog chansen
att förverkliga sin ungdomsdröm och tycker
att fler ska våga göra som han.
– Men det gäller att jobba grundligt med
sin affärsplan. Själv fick jag många goda råd
från min TRR-rådgivare. Planen är att växa,
men om det inte går kommer jag att ompröva
min idé. II
TEXT / TOVE GYLLENSTIERNA  FOTO / JOHANNA BERGLUND
38

39. 39APRIL 2015
jag ser rött när någon hävdar att det inte
finns tillräckligt många kvinnor med rätt
kompetens för att platsa i ledningsgrup-
per eller styrelserum. Det handlar bara
om att våga göra medvetna val och inte
rekrytera den som ser ut som jag själv.
Det är högst mänskligt att välja sin avbild,
det gäller både män och kvinnor. Det är
svårare att se och välja annan kompetens
och bakgrund än den som liknar ens
egen. Eftersom näringslivet är mansdo-
minerat blir följden att de väljer andra
män vid rekrytering. Jag tror inte att det
är illvilja eller ens medvetet. Det är så vi
människor fungerar.
Viktiga frågor att ställa sig är: Vill jag
omge mig av de som liknar mig själv?
Ger det de bästa besluten och gagnar
det företagets framgång? Jag tror att
de flesta svarar nej här. Men i likheten
känner vi oss trygga, det blir enklare
och skapar en större enighet. Homogena
arbetsgrupper fungerar ofta väldigt bra
för att lösa enkla uppgifter. Däremot i
öppna grupper, som ska ha ett bredare
perspektiv, krävs en större mångfald. Ta
finanskrisen som exempel – i de stora
bankernas ledningar och styrelser för-
stod man inte, eller ville inte se, vad man
inte såg. Alla såg ju samma sak.
det är därför mångfald är bättre än
enfald. Men utvecklingen går långsamt.
I dag måste mer än halva arbetskraften
byta yrke för att vi ska uppnå en perfekt
könsbalanserad arbetsmarknad i Sverige.
Och den här ensidigheten är också skälet
till att jag tror att kvotering i bolagens
styrelser måste till. Inte för att det nöd­
vändigtvis ger bättre resultat i företag­
en eller ökade aktiekurser när allt går
bra, utan för att heterogena grupper
har större möjlighet att fånga upp det
okända. Dessutom är den reella makten
den ekonomiska makten och det är inte
rimligt att den ska styras av ett av könen.
Kvotering är kontroversiellt eftersom
styrelseuppdrag handlar om makt, peng-
ar och inte minst prestige, som ingen vill
släppa ifrån sig.
ett annat sätt är att börja underifrån och
tidigt informera ungdomar om hur yrkes-
livet ser ut. Tala om vad det innebär att
läsa vidare på högskola eller inte och
hur lönenivåerna ser ut i olika kvinno-
dominerade respektive mansdominerade
yrken. Medvetenheten hos ungdomar är
kanske inte så hög som vi vill tro. Några
kolleger här på NHH frågade ett antal
15-åringar vilket yrke de trodde betalade
bäst: sjuksköterska eller advokat. Hälft­
en svarade sjuksköterska.
Alla måste göra medvetna val för att
våga rekrytera det som är annorlunda.
Vi behöver trycka på både uppifrån, med
kvotering till styrelser, och nerifrån, med
en ökad yrkeskunskap i skolan.
Då tror jag ett jämställt arbetsliv kan bli
verklighet. Men det kommer att ta tid. II
Blanda makten!
OMKRING  KRÖNIKA
KARIN THORBURN
FINANSPROFESSOR
OCH FORSKARE
Vi måste medvetet rekrytera andra än våra egna kopior, först då
kan vi öka mångfalden i arbetslivet. Det säger finansprofessor
Karin Thorburn vid Norges Handelshögskola (NHH). Hon före-
språkar kvotering till styrelser och ser inget skäl till att makten
ska ”kontrolleras av en gubbklubb”.

40. 40 OM.MAGASIN
– upplagorna på våra tryckta tidningar
hade minskat länge när vi 2012 bestämde
oss för att göra en större förändring. Vi såg
att lönsamheten för vår prenumerationsaf-
fär inte var hållbar, säger Tuula Lundberg,
HR-chef på Promedia, som bland annat
ger ut tio prenumererade tidningar kring
Mälardalen.
De ökande intäkterna från digitala
annonser skulle inte på långa vägar kunna
täcka läckaget från de prenumererade
tidningarna.
– Vi bestämde oss för att vidta åtgärder
i god tid. Vi ville ha kontroll och kunna
förklara behovet av förändring utförligt för
medarbetarna. Inte göra någonting i panik,
eller för att någon annan sa att vi måste. Så
vi satte i gång, med grundtanken att hitta
frivillighetslösningar i vår omställning.
Varje tidningschef fick i uppdrag att
göra en översyn av arbetssättet och organi-
sationen på sin redaktion.
– Vi sa inte ”nu ska vi dra ned”, utan
tittade i lugn och ro gemensamt på vilka
förändringar som var tänkbara.
TRR kopplades in för att bland annat
hålla utbildningar med cheferna om att
föra svåra samtal och att stötta de indivi-
duella medarbetarna.
Ett erbjudande togs fram för anställda
som ville lämna företaget. Som mest var
det möjligt att få två års lön.
– Intresset var stort. Det visade sig
ganska snart att alla som sökte inte skulle
kunna få paketet, vilket vi från ledning-
ens sida också tydligt kommunicerade.
Nyckelmedarbetare behövdes fortfarande
på redaktionen. Det var en speciell typ av
svåra samtal, att säga nej till dem som ville
lämna. De som möttes av ett nej skulle
också få utförliga förklaringar till varför,
säger Tuula Lundberg.
omställningen inleddes under vårvintern
och omställningspaketet presenterades
före sommaren.
– Alla hade sommaren på sig att fun-
dera, diskutera och reflektera över olika
alternativ.
Det landade i att 61 personer inom Pro-
­media valde och fick omställningspaketet.
Därtill blev det nödvändigt med tolv upp­-
sägningar.
På tidningen Nerikes Allehanda var det
25 medarbetare som slutade inom ramen
för omställningen.
– Att processen fick ta tid innebar förde-
lar, men det gav också utrymme för oron
att få fäste, säger Mikael Muhr, adminis-
trativ redaktionschef på tidningen.
En del tankar kretsade kring de avi-
serade förändringarna i arbetssättet på
tidningen, som hur redigeringen gick
till. Dessutom planerades en gemensam
produktion inom hela Promedia av visst
material. Organisationen för lokalrappor-
teringen ändrades.
– Alla ville inte vara med om det nya
arbetssättet och valde att sluta av den
anledningen. Men många såg också erbju-
dandet som en chans att göra någonting
helt annat, säger Mikael Muhr
han ser positivt på TRRs insats.
– Jag minns särskilt den allra första in-
formationen som TRR höll för alla om vad
förändringar kan innebära. Den var väldigt
bra. Det är många frågor som dyker upp
på vägen, och vi fick både då och senare
hjälp med att få frågorna besvarade. Det
var också positivt att var och en kunde få
hjälp av TRRs rådgivare i sina funderingar
och sin oro.
OM KUNDEN  PROMEDIA
Enligt principen ”bättre förekomma än förekommas” har
tidningskoncernen Promedia tacklat motgångarna för dags-
pressen. Tre år efter sin genomgripande omställning kan
företaget sitta lugnare i båten än många andra i branschen.
TEXT / ANNELI KAMLIN  FOTO / HANS JONSSON
Ny teknik ger
nya utmaningar
MEDIABRANSCHEN
I FÖRÄNDRING
Nyheterläsesalltmeri
datorer,påläsplattorochi
smartamobiler.Samtidigt
somdessadigitala medier
slagitigenomharproblemen
fördetrycktadagstidningar-
naökat.Prenumeranterna
blirfärreoch annonsörernas
intresseminskar.Den ekono-
miskapressen påpappers-
tidningarnaärstor.

41. 41APRIL 2015
DIGITAL FÖRÄNDRING
I MEDIABRANSCHEN
Måns Uggla, Journalistförbundets
representant på Nerikes Allehanda
och Mikael Muhr, administrativ
redaktionschef tycker att TRR gav
bra stöd i omställningen.

42. 42 OM.MAGASIN
Facket var tidigt med i processen.
– En stor fördel var att vi redan tidiga-
re hade bildat en storklubb för de olika
tidningarna inom Promedia. Nu kunde
vi uppträda samlat gentemot ledningen,
och när det tillsattes en grupp för att
utreda den redaktionella organisationen
fanns vi med i den, säger Måns Uggla,
representant för Journalistförbundet på
Nerikes Allehanda.
– Det första besked vi fick var att 100
heltidstjänster skulle bort, vilket förstås
var ett väldigt tungt besked. Nu blev
det till slut inte fullt så många personer
som berördes. Det jobbiga i situationen
uppvägdes också till stor del av de breda
paketlösningarna som vi i facket hade
varit med och förhandlat fram, säger
Måns Uggla.
i backspegeln ser Måns Uggla en delpro-
cess som delvis bortglömd.
– Var tredje eller fjärde person sluta-
de, men vi var ett stort gäng som skulle
vara kvar. Det var också tufft. Arbets-
kamraterna försvann en efter en och
lokalerna blev allt ödsligare. Vi hade
behövt mer stöd. II
RÖSTER OM
OMSTÄLLNINGEN
CHANS ATT GÖRA NÅGOT NYTT
KickiNilsson,fotograf,
driverIcon Photography
–Försttroddejaginteensattjagvarberörd
avomställningen.Mensedanbörjadejag
fundera på omdet här skullekunna varaen
chansattgöra någontingannat.Detkändes
också svårareattgöra ettbra jobb närdet
blevmindretid attlägga på själva fotograferingarna.
Jagstartadeeget,ochsenarehängdetvåtidigare
kollegerpå.Viharuppdragfördagspress,fackpress,
reklambyråerochföretag.Ibland saknarjag pulsen
på redaktionen,menjagångrarmiginte.
NU ÄR DET TOPPEN!
LottaThorséhn,tandsköterska
Folktandvården
–Näromställningenkomtroddejaginte att
jaghadenågotval.Jagtroddeinteattjag
skulleklara avdenya kraven.Sommaren
då viskullebestämma ossvarångestfylld.
Menjagnappadepå avgångspaketet.Sedandök
detavenslump upp ettvikariatsomtandsköterska,ett
jobb jaghaftförlängesedan.Somungtycktejagatt
detvarjättetråkigt–nuärdettoppen.Jagharfåtten
fasttjänst precisdärjagville.
FICK TILLFÄLLE ATT STUDERA
UlrikaStoetzer,studerartill
personalvetare,ÖrebroUniversitet
–Jaghadetänktlängeattdetvardagsatt
göra någontingannat,så omställningen
komganska lägligtförmig.Innanjagvisste
omjagskullefå tilldelningtogjagtjänstle-
digtochbörjadejagplugga.Senarefick
jagpositivtbesked,så detblevjättebra förmig.Till
sommarenärjagfärdigpersonalvetare och serfram
emotattbörja jobba.
3
– Många såg erbjud-
andet som en chans
att göra något nytt,
säger Mikael Muhr.

43. APRIL 2015 43
–Viharskämtbortläsarna med att det
mestafinnsheltgratis på nätet och ännu
intehittat ettsättattpå tillräckligt hög nivå
tabetaltfördetdigitalamaterialet, säger
BengtOlsson,HR-chef på mediakoncer-
nenStampen.
Problemen i branschen har varit synbara
några år, men takten i utvecklingen har
överraskat, menar han.
– Upplagenedgången har kommit myck-
et snabbare än vi kunnat förutse.
Dagstidningarna går igenom ett stålbad.
Enligt Bengt Olsson har tidningarna i
möjligaste mån försökt lösa övertaligheten
med frivillig omställning. Men uppsäg-
ningar har också varit nödvändiga.
– Traditionella journalistjobb i dags-
press och etermedia är svåra att hitta nu.
Johan Lif, förhandlingschef på Journa-
listförbundet, har samma bild.
– Kärnfrågan om att öka intäkterna är
inte löst, så problemen kommer att fortsät-
ta, säger han.
han ser samtidigt att de försvunna jobben
på de stora medieföretagen delvis ersätts,
exempelvis som digitala nyhetssajter och
nya lokaltidningar.
– Dessutom satsar en hel del journalister
på att arbeta med uppdragsjournalistik och
i mindre verksamheter. Delvis handlar det
om att de stora mediaföretagen lägger ut
produktion på underleverantörer. Det är en
absolut nödvändighet för journalister att
vara öppna för att arbeta så, enligt Johan
Lif. II
Ett stålbad för mediabranschen
– Glöm inte dem som är
kvar – de behöver också
stöd, anser Måns Uggla

44. 44 OM.MAGASIN
BESKRIV
TJÄNSTEN
Beskriv tjänsten, era krav
och önskemål. TRR Rekryte-
ring matchar förfrågan mot
de personer som för tillfället
är registrerade hos TRR.
På trr.se finns möjligheten
att direkt fylla i ett formulär
eller att mejla in en krav-
profil eller annons. Eller ring
regionalt ansvarig för TRR
Rekrytering för att utforma
en kravprofil tillsammans. Är
det riktigt bråttom går det
att få en snabbsökning för
bra kandidater. Det finns en
kontaktperson som hjälper
dig genom processen.
TILLGÄNGLIG
FÖR DE FLESTA
TRR Rekrytering är
tillgängligt för så väl
företag, myndigheter som
organisationer. Här finns er-
farna arbetssökande i hela
landet med bakgrund och
kompetens som spänner
över de flesta yrkes- och
arbetsområden. TRRs
uppdrag är att hjälpa över-
taliga hitta nya jobb och
har ständig kontakt med
ett stort antal kompetenta
arbetssökande.
EFFEKTIV
MATCHNING
Med ett effektivt system
matchas kravprofilen
mot TRRs kunskapsbank
av arbetssökande. TRRs
rådgivare tipsar därefter de
kandidater som passar in.
De kan snabbt göra en be-
dömning om vilka som bäst
matchar kravprofilen med
kompetens och personliga
egenskaper. TRR är inte ett
rekryteringsföretag, utan tip-
sar om lämpliga kandidater
– företaget som rekryterar
gör urvalet.
KOM PÅ
AKTIVITETER
TRR Rekrytering anordnar
även aktiviteter där företag
och/eller bemannings- och
rekryteringsföretag snabbt
kan komma i kontakt
med många inom en viss
yrkesgrupp eller bransch:
Speedintervjuer för att träffa
många utvalda kandidater.
TRR ordnar inbjudningar och
arrangemang. Jobbmässor
ordnas, ibland tillsammans
med företag i omställning,
och dit bjuds företag, myn-
digheter och organisationer
med rekryteringsbehov in.
SNABBT OCH
ENKELT
Snabbt, enkelt och utan
kostnad. Med hjälp av TRR
Rekrytering får företag en
matchning mellan kvalifi-
cerade kandidater och sitt
rekryteringsbehov. Behövs
ytterligare kompetens finns
möjligheter för den arbets-
sökande, inom ramen för
TRRs omställningsstöd, att
få hjälp även med detta.
Alla företag i hela landet
kan använda TRR Rekryte-
ring utan kostnad. .
5 TIPS OM  ATT REKRYTERA ENKELT, SNABBT OCH UTAN KOSTNAD. Går det? Ja, ring
TRR Rekrytering. Där finns ett stort urval av arbetssökande, kompetenta personer
från olika branscher. TRR tipsar om lämpliga kandidater som kan börja direkt.
1. 2. 3. 4. 5.
Nej,
det funkar inte!
Testa TRR
Rekrytering
istället.
GRATISOGRAPHY
Tipsen kommer från Annika Berkland, TRR Rekrytering.  Merinformationfinnspåwww.trr.se.

45. 45APRIL 2015
Är du uppe med tuppen eller sjusovare?
Morgontrötta kategoriserasB-personer.
15–25procentavbefolkningenärutpräglade
B-personer.
FörenB-persontardetlängretid attvaknatill,
dekommerigångefterlunchochkanhålla
igångtillsena kvällen.
Morgonpigga kategoriseras som A-personer.
Bara10–15procent av befolkningentillhör
A-gruppen.
På kvällenfårdenlatebråttomochsentskall
syndarenvakna.B-personerfårståutmedatt
klassassomlataenligtgamla tidersmoral.
Villdu vara uppe med tuppen? Läs tidscoachen
Dorotea Petterssons bok 5 am är ingen
tidpunkt. Det är en livsstil.
EnA-personvaknar vid 06-tiden är pigg fram
tilleftermiddagen och sen dalar energin till
kvällströtthet.
Mellan12och20årärnästanallaavdet
morgontrötta slaget.
Morgonstund harguld i mund. Fortfarande
leverviienA-anpassad värld trots att deflesta
inteskauppoch mjölka kor.
Det anses lite finareattkommatidigttillkontoretänatttrillainstraxefternio.Varför?Desomkommersentsitteroftast
kvar senare också.Allajobbar ineffektivtunderenfjärdedelav arbetsdagendärförärdetbraattidentifieraoch
anställa olika personlighetstyper –detskaparettjämnareflödeochhögreproduktivitet.
ZCOOL
KANDYDESIGN
det går framåt, men väldigt långsamt. Fortfarande
är 93 procent av alla undersköterskor och vårdbi-
träden kvinnor, men samtidigt har läkarkåren blivit
den mest jämställda yrkesgruppen. Framöver kom-
mer vi att se alltfler högutbildade kvinnor. Enligt en
prognos från Statistiska Centralbyrån, SCB, kommer
51 procent av kvinnorna
att ha en eftergymnasial
utbildning 2030 jäm-
fört med 36 procent
av männen. Enligt
prognosen är det
också kvinnorna
som bryter in på
de traditionellt
mansdominera-
de utbildningar-
na. Männen gör
inte motsvarande
inbrytning i samma
utsträckning. (DN)
Jämställdheten
har snigelfart
IT är it-yrket
för framtiden
de nya jobben kommer i IT-sektorn konstaterar
Arbetsförmedlingen i sin prognos för 2015 och tio
år framåt. Det är till exempel it-arkitekter och system-
och mjukvaruutvecklare som har minst konkurrens
om jobben. Därefter kommer ingenjörer, pedago-
giskt arbete, hälso- och sjukvård och byggsektorn.
Framför allt sker tillväxten i tjänstemannayrken och
eftergymnasial utbildning och erfarenhet blir allt
viktigare för den som söker jobb. (Ny Teknik)
GARVA MER
PÅ JOBBET
Locka flerattskratta
på jobbet–detförlänger
livet,höjereffektiviteten
ochfårossattmå bättre.
 Umgås med iiiii
dina kolleger.
 Gå baklängesiiiiiii
tillmöten.
 Dansa tillsammans.
 Skämta.
 Bytutalla vokaleriiii
motiibland.
(Tips från skrattspecialisten
Lena Dur Högnelid)
Sov fyra
timmar
per natt.
Trött
tonåring.
En trött
anka.
Michelle
tränar
kl 5.00.