1. 1
Om SRIS..
SRIS är ett forskningsprojekt som utvecklar halkvarningar i realtid.
Systemet är baserat på ABS- och ESC-information från bilar och
väderinformation från väderstationer. Informationen kan
användas på flera sätt:
• Sända information till driftentreprenörer för vinterväghållning
• Sända information till Vägverkets beställare för vinterväghållning
för bättre uppföljning mot driftentreprenörer
• Sända information via Vägverkets informationssystem för
trafikledning till bilar och radiokanaler
• Sända information till tjänsteförmedlare
Transportforum 8 jan 2009
2. Nuläge = Scenario 0
Aktualitet = Aktualitet är ålder av data och hur väl information representerar
verkligheten vid ett visst tillfälle.
1. Hämtningsfrekvens var 30 min (innebörd att en tillståndsförändring kan ske 1 sekund
efter senast gjord hämtning och att det dröjer 29 min 59 sek till nästa hämtning – worst case).
Aktualitet worst case = 42 min (30 + 6 + 2 + 4)
Aktualitet ”best of practice” = 12 min (6 + 2 + 4)
2. Hämtningsfrekvens var 15 min (innebörd att en tillståndsförändring kan ske 1 sekund
efter senast gjord hämtning och att det dröjer 14 min 59 sek till nästa hämtning – worst case).
Aktualitet worst case = 27 min (15 + 6 + 2 + 4)
Aktualitet ”best practice” = 12 min (6 + 2 + 4)
Insamlings- och Insamlings- och
bearbetningscykel bearbetningscykel
6 min 4min
Real Bearbetar Insamlings- Bearbetar Insamlings- Bearbetar
tid väderdata frekvens var väderdata frekvens var väderdata
VViS- 30:e eller 15 min 2:e min Tillgänglig
Lokalt VViS
givare TRISS väglagsinfo
system Centralt
VViS-stolpe system
3. Framtid år 2015 = Scenario 2
Aktualitet = Aktualitet är ålder av data och hur väl information representerar
verkligheten vid ett visst tillfälle.
3. Riktig realtid
Aktualitet = 7min (1 + 6)
Insamlings- och Insamlings- och
bearbetningscykel bearbetningscykel
1 min 6 min
Bearbetar
Real Bearbetar Insamlings-
datafusion
tid väderdata frekvens Realtid
väderdata
Väglags Lokalt Centralt Tillgänglig
givare- vädersystem system väglagsinfo
i bilen i bil
Scenario 1 = halva vägen mellan Sc. 0 och 2
Scenariobilder av Håkan Bystedt
4. 4
Hur många får halkvarningar?
Sifferexempel från Andel trafikarbete
Scenario 2 - som täcks av SRIS år 2015
Mellersta Sverige 73%
Detekteringsgrad
80%
Mottagning RDS- Mottagning
TMC rundradio
Aktiva användare Aktiva användare
50% 75%
Andel som nås av Andel som nås av
halkvarningar via halkvarningar via
TMC radio
22% Halkvarningar via 32%
Jfr idag TMC eller radio på Jfr idag
1% olika vägar 5%
35-73%
Transportforum 8 jan 2009
6. 6
Förekomst av olika väglag
Mellersta Sverige
Halkdagar
45
40
35
30
25 Varningar
20
15
10
5
0
>16000 f/d 8000-16000 2000-8000 500-2000
f/d f/d f/d
Packad Snö/TJock Is TUnn Is/RIMfrost Lös Snö/SnöModd
Varningar effektivast om de ges högst 10 dagar per vinter
Transportforum 8 jan 2009
7. 7
Hastigheter vid olika väglag
Exempel Mellersta Sverige – vägar med 8000-16000 f/d
Hastigheter vid olika väglag
120
100
80
60
40
20
0
torr barmark (TB) fuktig eller våt lös snö eller packad snö eller tunn is eller
barmark (FB, VB) snömodd (LS, tjock is (PS, TJI) rimfrost (TUI,
SM) RIM)
Utan varning Med varning
Transportforum 8 jan 2009
8. 8
Olycksrisker vid olika väglag
Exempel Mellersta Sverige – vägar med 8000-16000 f/d
Olycksrisker vid olika väglag
9,0
8,0
7,0
6,0
5,0
4,0
3,0
2,0
1,0
0,0
torr barmark (TB) fuktig eller våt lös snö eller packad snö eller tunn is eller
barmark (FB, VB) snömodd (LS, tjock is (PS, TJI) rimfrost (TUI,
SM) RIM)
Utan varning Med varning
Transportforum 8 jan 2009
9. 9
Skaderisken motsvarar vid torrt väglag …
hastigheter på 150-220 km/tim
km/h
250
200
150
100
50
0
Exempel Mellersta torr barmark (TB) packad snö eller tjock tunn is eller rimfrost
Sverige – vägar med is (PS, TJI) (TUI, RIM)
8000-16000 f/d Utan varning Med varning
Transportforum 8 jan 2009
10. 10
Beräkning av förändrad olycksrisk
torr barmark (TB)
fuktig eller våt Andel trafikarbete Olycksmodell
barmark (FB, VB) (trafikmätning + VViS) (väglag,
hastighet)
lös snö eller Hastighet
snömodd (LS, SM) med/utan SRIS
(halkbekämpning resp
packad snö eller -varning)
tjock is (PS, TJI) Olycksrisk med/utan
halkbekämpning
tunn is eller resp -halkvarning
rimfrost (TUI, RIM)
Transportforum 8 jan 2009
11. 11
Effekter av ESC
Bedömning från eIMPACT-projektet för 2020
Antisladdsystem Halkvarningar
I kalkylen antas 21% räddade liv och 7% färre skadade år 2015 med ESC
Transportforum 8 jan 2009
12. 12
Samhällsekonomisk nytta
65-480 Mkr per år
1,0-7,1 miljarder kr under en 20-årsperiod
Årlig nytta i olika SRIS-scenarier
Hela Sverige Hel vinter
700
600
500 Sc 1a (halkbekämpning)
400
Sc 1b (halkbekämpning +
Mkr/år
300 varning)
200 Sc 2a (halkbekämpning)
100
Sc 2b (halkbekämpning +
0 varning)
-100 Trafiksäkerhet Framkomlighet Miljö
-200
Transportforum 8 jan 2009
13. 13
Räddade liv
7-9 liv per år skulle kunna räddas med SRIS
Trafik- Södra Sv Mellersta Nedre norra Övre norra
säkerhet Sv
Säkerhetsförbättring, räddade liv
VVK1 0,08 1,3 0,03 0,03
VVK2 0,19 1,5 0,7 0,3
VVK3 0,17 0,9 1,5 1,4
Summa 0,4 3,7 2,3 1,7
Transportforum 8 jan 2009
14. 14
Högre risker under för/senvintern
Senvinter
Förvinter
Risk
Högvinter
Transportforum 8 jan 2009
15. 15
Känslighetsanalyser
Effekt av begränsad detekteringsförmåga
− Över 90% av effekten av halkvarningar återstår även om
detekteringsgraden skulle vara 70% i st.f. 80%
Enbart varningar vid svår halka
− 90% av säkerhetseffekten kvarstår
Effekt av fokusering av SRIS på för- och eftervinter
− 70% av säkerhetseffekten kvarstår
Bara varningar, inga rekommenderade hastigheter
− 60% av säkerhetseffekten kvarstår
Transportforum 8 jan 2009
16. 16
Kritiska faktorer för lyckat införande…
Detekteringsförmågan
− Vilken detekteringsförmåga har vi idag?
− Hur mycket ökar detektering av halka med SRIS? Detta bör
undersökas bättre. Hur stor del av informationen når ut till
entreprenören resp trafikanten?
Utformningen av halkvarningar
− Större effekter med varningar i bilen än på vägen
− Större effekter med precisa lokala varningar än allmänna
− Större effekter med rekommenderade hastigheter
Transportforum 8 jan 2009
