Vi kan åstadkomma häftiga hälsoeffekter med hjälp av smart stadsplanering. Hur bygger man en stad för aktiv mobilitet? Aktiv mobilitet = gång och cykel
Vi kan åstadkomma häftiga hälsoeffekter med hjälp av smart stadsplanering. Jag ska prata om hur du bygger en stad för aktiv mobilitet. Med aktiv mobilitet menar jag gång och cykel
Jag heter Ulf Eriksson, arbetade tidigare med forskning på Karolinska Institutet och LU om stadsstrukturer och aktiv mobilitet. Nu är jag Trafikkonsult på Trivector, forskning och..
Stadens möjligheter att påverka folkhälsan är så stor att det nästan är så att stadsplanerare, trafikkonsulter, byggare, politiker och andra som arbetar med att utveckla städer kan ta på sig läkarrocken när de kommer till jobbet.
Här har jag listat några av de frågor som är viktigast att ha med sig i arbetet med att få till en stad för aktiv mobilitet, och jag kommer gå igenom dem var och en nu under presentationen.
Få in aktiv mobilitet i alla policydokument som påverkar stadens utformning
Smart förtätning/KOMPLETTERING, med korta avstånd och många funktioner
Planera för gång RESPEKTIVE cykel – det är två helt olika färdsätt.
Förse staden med attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik
Så här ser en genomsnittlig dag ut, det är baserat på drygt 2000 vuxna personer i Stockholm som haft en mätdosa på sig i 7 dagar.
10 timmar
9 timmar, är vi stillasittande, riskfaktor, aktiv soffpotatis
4.5 timmar motsvarar en lätt promenad
45 minuter av måttlig eller kraftig fysisk aktivitet, HEPA
Hur ska vi få en mer aktivare befolkning? Hur ska vi få de hälsofrämjande tårtbitarna att växa? =))
Ett av de mest kraftfulla alternativen är aktiv mobilitet. Aktiv mobilitet kan bidra med vardagsmotion och vardagsmotion är ett vinnande koncept! Har låga trösklar, kan bli nya vanor (det är det vi vill åt!), det är billigt och fungerar därför för olika socialekonomiska grupper.
Aktiv mobilitet är enklare att baka in som en ny vardag och ihållande livsstil jämfört med att försöka åstadkomma ökad motion/träning.
Restid som i annan fall är just restid kan bli restid OCH motionstid. Flera studier: Motion/hälsa ej viktigaste argumentet. Enkelt, tidseffektivt och trevligt vanligast. Stödjande miljöer!!
Hur ökar man då denna form av fysisk aktivet?
För att staden på allvar ska kunna utvecklas för att stödja aktiv mobilitet är det viktigt att ta hänsyn till förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik i alla de policys som påverkar våra stadsmiljöer. Självklart gäller det översiktsplaner, trafikstrategier, gångplaner och cykelplaner men även policys och dokument som styr hur skolgårdar utformas, parkeringsnormer, regler kring luftkvalitet, grönytor, kollektivtrafik. Snöröjning – superviktigt!! Vilka ytor snöröjs först?
Om aktiv mobilitet ses som en lösning och integreras i alla relevanta policydokument kommer effekterna att bli större. Risken för motverkande åtgärder blir mindre.
För att staden på allvar ska kunna utvecklas för att stödja aktiv mobilitet är det viktigt att ta hänsyn till förutsättningarna för gång, cykel och kollektivtrafik i alla de policys som påverkar våra stadsmiljöer. Självklart gäller det översiktsplaner, trafikstrategier, gångplaner och cykelplaner men även policys och dokument som styr hur skolgårdar utformas, parkeringsnormer, regler kring luftkvalitet, grönytor, kollektivtrafik. Snöröjning – superviktigt!! Vilka ytor snöröjs först?
Om aktiv mobilitet ses som en lösning och integreras i alla relevanta policydokument kommer effekterna att bli större. Risken för motverkande åtgärder blir mindre.
policys och dokument som styr hur skolor och dess skolgårdar utformas, parkeringsnormer,
Regler kring luftkvalitet, grönytor
Kollektivtrafik. Snöröjning – superviktigt!! Vilka ytor snöröjs först?
Om aktiv mobilitet ses som en lösning och integreras i alla relevanta policydokument kommer effekterna att bli större. Risken för motverkande åtgärder blir mindre.
Forskningen visar att avstånd är en viktig faktor för att aktiv mobilitet ska bli attraktivt. Planera skolor, service och arbetsplatser integrerat och nära bostäder, då cyklar och går fler. Annars riskerar man att skapa ett bilberoende genom planeringen. Sammankopplat, finmaskigt gångnät och cykelnät.
Blanda funktioner i staden! Minskar avstånden mellan start och målpunkter - allt blir lite närmare och lite mer tillgängligt. Ökar attraktiviteten för att gå och cykla. Köpcentrum eller andra målpunkter som lockar mycket människor ska inte ligga externt, nya koncept och smarta lösningar gör att de kan lokaliseras åtminstone semiexternt.
Glesa städer ger genomsnittligt längre avstånd, såklart. De områden som är glesa kan man försöka utveckla till exempel genom ”fingerprincipen”, finns städer som gjort det på bra sätt. Det gäller att våga låta staden nå ut mot den omgivande naturen utan att behöva en ogenomtränglig villamatta ligga emellan.
Men det är viktigt att förtäta med förnuft och att förtäta med det som saknas. Om vi till exempel bebygger alla grönområden minskar ytorna för fysisk aktivitet, det måste vi vara uppmärksamma på. Det gäller också att se vad som finns i området och se vilka funktioner som behöver komma på plats för att få en blandad stad fylld av attraktiva målpunkter. Kanske behöver men förtäta med just en grönyta? Det har gjorts med framgång på flera platser..
I min avhandling räknade vi ut walkability index för alla bostadsområden i Stockholm stad. Täthet, variation i utbudet, väl sammankopplat vägnät (gångvägar och cykelvägar inkluderade). Drygt 2000 personer inkluderades i studien, en av de större i världen av sitt slag.
Boenden i områden med hög walkability gick 50 minuter i veckan i transportsyfte. Dessutom gick de mer i rekreationssyfte, och deras totala fysiska aktivitet var högre.
En relativt stor del av sambandet förklaras av mindre bilägande, bilberoende i dessa områden. Glädjande är också att sambanden återfinns oavsett ålder, kön och inkomst i den gruppen som vi studerade.
Planera för gång RESPEKTIVE cykel. Gång och cykel är skilda färdsätt som båda kräver fokus och olika lösningar.
Sällan BT-trafiken, oftast bil-trafiken och tågtrafiken.
Olika potential, kan bidra med olika värden till staden, olika effekter.
De viktigaste hindren är dock gemensamma (avstånd till exempel), Avstånd mm.
Planera och bygg gångbanor och cykelbanor för hög kvalitet och komfort
Väl utformade cykelbanor – anpassade efter trafiksituationen, tillräckligt breda, prioritering i korsningar, grön våg. Möjligheter att köra om.
Väl utformade gångbanor – bra beläggning, tillräckligt breda, belysning,
Separera gående och cyklister – för att öka tryggheten och undvika att designa in konflikter
Gena och raka vägdragningar – orienterbarhet, säkerhet,
Ja! Själva resan bussresan är inte aktiv, men den är nästa alltid kopplad till en promenad eller cykeltur till och från på och avstigningsplats. Forskningen visar att Kollektivtrafikresenärer går mer, cyklar mer och är totalt mer fysiskt aktiva jämfört med vanebilister. Mindre sjukskrivna! Promenad eller cykeltur med en paus.
Ta med cyklar i kollektivtrafiken, här finns det mycket att göra i Sverige.
Viktigt att koppla ihop infrastrukturen för kollektivtrafik och aktiv mobilitet, trygga och säkra parkeringsmöjligheter
Sammanfattningsvis.. Staden har häftiga möjligheter att påverka vår hälsa genom att stödja och locka till vardagsmotion genom aktiv mobilitet.
För att bygga stad för aktiv mobilitet krävs engagemang och långsiktighet och här är