Parallellt sem Vägen som arbetsplats Gustav sand Kanstrup Olycksforebyggande
•Télécharger en tant que PPTX, PDF•
0 j'aime•63 vues
Tylösandsseminariet 2018
Recommandé
Recommandé
Contenu connexe
Plus de MHF Tylösandsseminariet
Plus de MHF Tylösandsseminariet (20)
Parallellt sem Vägen som arbetsplats Gustav sand Kanstrup Olycksforebyggande
- 1. Olycksförebyggande åtgärder på och vid väg Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 2. Bakgrund • Trafikolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsolyckor. • En stor andel av alla dödsolyckor i arbetet sker i trafiken. • Flera olika yrkesgrupper är utsatta för trafikrisker i sitt dagliga arbete Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 3. Uppdraget från regeringen • Regeringen gav Arbetsmiljöverket, Transportstyrelsen och Trafikverket i uppdrag att titta närmare på detta: ‒ Ansvar? ‒ Vad händer? ‒ Hur händer det? ‒ Kan man förebygga det? Olyckor ur ett arbetstagarperspektiv Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 4. Så har vi jobbat • Samarbete mellan Arbetsmiljöverket, Trafikverket, Transportstyrelsen • Statistik från Arbetsmiljöverket, Trafikverket ochTransportstyrelsen • Djupstudier av olyckor där arbetstagare varit inblandade och erfarenheter från Arbetsmiljöverkets inspektioner • Workshop med myndigheter, privata intressenter och branschorganisationer Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 5. Vanligaste arbetsolyckorna 1. Fallolyckor 2. Rörelse med belastning 3. Förlorad kontroll av maskin, transportutrustning, verktyg eller djur 1. Förlorad kontroll av maskin, transportutrustning, verktyg eller djur 2. Fallolyckor 3. Rörelse med belastning Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 6. Skadade arbetstagare i fordonsolyckor 3242 skadade • 10000 skadade i fordonsolyckor 2011-2015 • Fordon som arbetstagare skadas oftast på eller av: 3046 skadade 1778 skadade Bussar 684 skadade, Motorcyklar, mopeder 337 skadade Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 7. Skadade arbetstagare i fordonsolyckor 1. Bilar 2. Cyklar 3. Lastbilar 4. Bussar 1. Lastbilar 2. Bilar 3. Bussar 4. Cyklar Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 8. Skadade i trafiken i arbetet (2011-2015) 64%36% 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 -17 18-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65- Kvinnor Män Totalt ÅlderKön Näringsgren 1. Transport och magasinering • 3151 skadade • 3 / 1000 2. Vård och omsorg • 1833 skadade, • 1 / 1000 3. Offentlig förvaltning och försvar • 789 skadade, • 1 / 1000 Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 9. Yrken som är mest skadedrabbade på och vid väg De yrken där kvinnor skadas mest i fordonsolyckor: • Hemvårdsbiträden, personliga assistenter • Undersköterskor, sjukvårdsbiträden • Brevbärare och brevsorterare • Lastbils- och långtradarförare • Sjuksköterskor med särskild kompetens • Hotell- och kontorsstädare • Buss- och spårvagnsförare Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 10. Yrken som är mest skadedrabbade på och vid väg De yrken där män skadas mest i fordonsolyckor: • Lastbils- och långtradarförare • Buss- och spårvagnsförare • Bil- och taxiförare • Brevbärare och brevsorterare • Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer • Poliser • Reklam och tidningsdistributörer Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 11. Omkomna i arbetet i trafiken • 110 omkomna i trafikolyckor 1 januari 2008 – 15 februari 2017 (417 omkomna totalt i arbetet under denna tid) Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 12. Brister som Arbetsmiljöverket ser vid inspektion • Arbetsgivaren underskattar trafiken som arbetsmiljörisk • Bristande kunskap, bristande trafiksäkerhetspolicys, osäker utrustning • Stress, trötthet och knappa tidsmarginaler för arbetstagaren • Okunskap vid skydd av vägarbeten • Distraktion från bilkörningen pga. annat arbete Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 13. Exempel på identifierade problem • Bristfällig riskanalys av trafiken som arbetsplats • Oskyddade arbetstagare mot omgivande trafik • Saknas rutiner för tillbudsrapportering • Fordonsval • Distraktion i körningen • Olycksfördelningen mellan kvinnor och män ‒ Kvinnor; cyklar och personbilar (hemtjänst till exempel) ‒ Män; lastbilar (till exempel transporter) Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 14. Prioritera trafiksäkerhet som arbetsmiljöfråga Systematisk arbetsmiljöarbete; ‒ Företag och organisationer ska ta sitt arbetsgivaransvar ‒ Trafiksäkerhet måste lyftas upp som en del i detta ‒ Ställ krav vid upphandling på trafiksäkerhet – man ska inte kunna konkurrera med dålig arbetsmiljö Utveckla nollvisionsarbetet för trafiksäkerhet; ‒ Inkludera arbetstagarens perspektiv i nollvisionsarbetet för trafiksäkerhet ‒ Informera om trafiksäkerhet som en arbetsmiljöfråga ‒ Utveckla arbetsskaderapporteringen för att kunna sätta in rätt åtgärder på rätt plats Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
- 15. Rapporten och mer information Rapporten finns publicerad i sin helhet på www.av.se Mer information om trafiksäkerhet och systematiskt arbetsmiljöarbete på Arbetsmiljöverkets tema-sida; Förebyggande arbete för ökad trafiksäkerhet Upphandling och arbetsmiljö Stöd för upphandlare Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverket
Notes de l'éditeur
- Trafikolyckor ligger också bakom en stor del av arbetsolyckor med sjukfrånvaro (ca 15% mellan åren 2008 och 2015) Det finns flera grupper som utsätts för trafiken i sitt arbete, det är inte bara chaufförer och anläggningsarbetare utan även andra grupper, till exempel hemtjänstpersonal och, säljare och bud Allra flest olyckor inom Transport och magasinering, sedan vård och omsorg och till sist offentlig förvaltning och försvar
- Arbetsmiljöverket har gått in i detta med ett arbetstagarperspektiv, uppdraget har varit att vi ska undersöka vad som händer och hur och vilka yrkesgrupper som drabbas. Eftersom uppdraget varit inom trafik och väg har samarbetet med Trafikverket och transportstyrelsen varit nödvändigt. I syfte att förebygga riskerna för att arbetstagare som arbetar på och vid väg kan komma att drabbas av olyckor som leder till dödsfall eller allvarliga skador ska Arbetsmiljöverket i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen inom ramen för deras respektive uppdrag Klargöra vilka riskförhållanden som finns och vilka yrkesgrupper som riskerar att drabbas av olyckor som kan leda till dödsfall eller allvarliga skador, vid arbete på och vid väg. Ta fram ett gemensamt förslag till olycksförebyggande åtgärder. Uppdraget omfattar både transport och anläggningsarbete. Arbetet ska ske i samråd med berörda aktörer på området och Arbetsmiljöverket ska fungera som samordnande myndighet. Arbetsmiljöverket ska lämna en återrapportering till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Näringsdepartementet) i samband med årsredovisningen för 2016.
- Vi har drivit arbetet och samlat kompentens inom vårat verk och även från Transportstyrelsen och Trafikverket. Vi har haft ett antal möten under hösten för att samordna och stämma av vad vi kommit fram till. Vi har utgått från Statistik Inspektionsrapporter Olycksutredningar Och samlat intressenter från näringslivet, organisationer och andra myndigheter till en gemensam workshop
- Olyckor som sker i arbetet ska rapporteras till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket av arbetsgivaren. Arbetsmiljöverket för statistik över de olyckor som medför en dags sjukfrånvaro eller mer. I statistiken kan man generellt se att män och kvinnor drabbas av olika typer av olyckor, dock är kategorin ”Förlorad kontroll av maskin, transportutrustning, verktyg eller djur” vanlig hos både män och kvinnor och i den kategorin ingår trafikolyckor.
- Det vi definierar som en arbetsolycka i trafiken är vad som rapporteras in som förlorad kontroll av landfordon. Med förlorad kontroll menas att en arbetstagare kan själv ha suttit i fordonet som förare eller passagerare eller stått utanför. De fordonstyper som dominerar arbetsskadestatistiken i olyckor där orsaken är förlorad kontroll över fordon är lastbilar, personbilar och cyklar. Dessa tre tillsammans står för drygt 80 % av alla arbetsolyckor där förlorad kontroll över fordon lett till sjukfrånvaro.
- Statistiken visar också på att kvinnor skadas oftare i personbilsolyckor och män i lastbilsolyckor, en reflektion här är att det kan vara fler kvinnor som kör personbil än lastbil i tjänsten.
- SNI är en standard för svensk näringsgrensindelning. SNI 2007 är den standard som gäller från 2008, för att hänföra bl a företags verksamhet till en eller flera näringsgrenar. Här är ytterligare en bild som visar på fördelningen i statistiken mellan kvinnor och män och även fördelat på ålder och näringsgren (enligt SNI Svenskt näringsgrensindex)
- Mest i vårdyrken som kvinnor skadas i trafiken men även i transportyrken och städyrken. Hemvårdsbiträden, personliga assistenter m.fl. 1088 skadade Undersköterskor, sjukvårdsbiträden m.fl. 305 skadade Brevbärare och brevsorterare: 237 skadade Lastbils- och långtradarförare: 160 skadade Sjuksköterskor med särskild kompetens: 141 skadade Hotell- och kontorsstädare m.fl. 128 skadade Buss- och spårvagnsförare: 118 skadade.
- För män är det i Transportyrken som flest skadas, men även mekaniker och poliser Lastbils- och långtradarförare: 1753 skadade Buss- och spårvagnsförare: 431 skadade Bil- och taxiförare: 332 skadade Brevbärare och brevsorterare: 285 skadade Motorfordonsmekaniker och motorfordonsreparatörer: 260 skadade Poliser: 178 skadade Reklam och tidningsdistributörer: 120 skadade
- Om man sedan tittar på den statistik som visar på omkomna i arbetet, så visar även den att trafiken är en farlig arbetsplats Totalt antal döda i arbetet mellan 2008 och 15 februari 2017; 417 personer 26% av de arbetsrelaterade dödsfallen sker i arbete på och vid väg
- Genom arbetsmiljöverkets tillsynsverksamhet har vi fått information om vilka brister man ser när man inspekterar företag som har arbetstagare som vistas på och vid väg.
- Tillsammans kartlade vi risker och föreslog åtgärder. En del ny information kom fram men vi fick även bekräftat en del av de tendenser som vi sett i statistiken och rapporter som vi tittat på. Vi har sedan tillsammans med de andra myndigheterna och med hjälp av övrig input sammanställt risker och tittat på åtgärder för hur man skulle kunna minska dem. I rapporten har vi identifierat problem och försökt att sätta fingret på grunden till problemen och de risker som uppstår. Vi har inte kunnat fördjupa oss i hur åtgärderna skulle kunna genomföras men försökt att i alla fall identifiera vem som skulle kunna vara aktör i sammanhanget och vem som är ansvarig för risken. Här är några exempel på risker som vi identifierat. Ett framträdande problem är att arbetsgivaren inte ser trafiken som en del i arbetsmiljön, därmed missar man ofta att riskbedöma den i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. En del är också (speciellt för den grupp som transporterar sig mellan arbetsställen) att man väljer fel sorts fordon som i sig inte är ändamålsenliga för arbetssituationen eller som kanske till och med är trafikfarliga.
- I grunden handlar det mycket om att medvetandegöra trafiken som en arbetsmiljöfråga och riskbedöma den utifrån det. Det är också viktigt att få med arbetsmiljö i upphandlingar genom att titta på om man kan utveckla lagstöd för att ställa krav på arbetsmiljö i upphandlingar både när det gäller säkra fordon och upphandling av transporttjänster. Vi vill att statliga myndigheter och större företag bör föregå med gott exempel och ställa krav på trafiksäkerhet och arbetsmiljö i tidiga skeden vid upphandlingar, men även ta sitt ansvar i sin roll som arbetsgivare och byggherre. Genom att utveckla arbetsskadestatistiken kan man lättare se vilka åtgärder som gett effekt och hur.