Åtgärder för att möta varslen dec 2012

1. December 2012
Unionens förslag för att möta de ökade varslen
1

2. Sammanfattning av Unionens förslag
Staten måste stimulera efterfrågan
• Se över om infrastruktursatsningar kan tidigareläggas
• Inför ett tillfälligt ett ROT-stöd för offentliga byggnader och hyresrätter
• Öka barnbidraget och studiebidraget tillfälligt under 2013
• Underlätta finansieringen för mindre företag
Trygghet och omställning avgörande när fler förlorar jobbet
• Utöka antalet utbildningsplatser
• Öka möjligheterna till validering
• Förändra reglerna för studiestöd
• Större möjligheter till kompetenshöjande insatser hos arbetsförmedlingen för tjänstemän
• Utveckla omställningsavtalet
• Introduktionsanställningar för unga behövs
• Reformera a-kassan
• Förbättra sjukförsäkringen och stärk det förebyggande arbetet
Genom att tänka långsiktigt står företagen väl rustade när utvecklingen
vänder
• Håll i utvecklingsarbetet i företagen
• Ta hand om de medarbetare som lämnar företaget och glöm inte de som finns kvar
• Utnyttja ESF för att finansiera framtida kompetensutvecklingssatsningar
2

3. Tillväxten bromsar samtidigt som företagen omstrukturerar
Under de senaste månaderna har det blivit alltmer tydligt att även Sverige drabbats av det
försämrade ekonomiska läget i omvärlden. Under oktober och november i år varslades
sammanlagt cirka 20 000 personer om uppsägning, vilket är de högsta nivåerna sedan april
2009. Samtidigt sprider pessimismen sig bland företag och hushåll.
Den utveckling vi ser nu skiljer sig dock från krisen 2008-2009. Då drabbades Sverige av en
finanskris och det var fritt fall i efterfrågan. Det akuta läget kom snabbt men utvecklingen
vände också snabbt uppåt igen. Det vi ser nu är en lågkonjunktur med ett inte lika dramatiskt
förlopp. Vår bedömning är dock en ökad arbetslöshet framöver och att hushållens konsumtion
är nyckeln för tillväxten i det korta perspektivet. Varselnivåerna hamnar troligtvis inte lika
högt som i slutet av 2008 men kommer att vara på högre nivåer än normalt en tid framöver.
(Se vidare Unionens konjunkturprognos från oktober 2012.)
Antal varsel per månad
Källa: Arbetsförmedlingen
25000
20000
15000
10000
5000
0
snitt jan/jul aug sep okt nov dec
2 008 2011 2012
Det är viktigt att påminna om att bakom företagens varsel och kostnadsbesparingsprogram
ligger i många fall strukturella skäl, som ökad konkurrens och marknadsförändringar. En
vikande efterfrågan blir då droppen som får bägaren att rinna över. Det finns många exempel
där företagen passar på att göra strukturåtgärder, nu när efterfrågan är lägre än normalt.
Konsekvensen av den här utvecklingen är att antalet personer kommer att behöva hitta nya
jobb ökar. Sverige går dessutom in i den här lågkonjunkturen med en redan hög arbetslöshet,
vilket kommer att göra situationen än tuffare för dem som står längst bort från
arbetsmarknaden.
Unionen anser att regeringen istället för att kraftigt sänka bolagsskatten i detta läge borde
prioritera åtgärder för att möta utvecklingen på arbetsmarknaden. Även företag och
fackförbund har en viktig roll att bidra till en positiv utveckling. Här är Unionens förslag för
att möta lågkonjunkturen.
3

4. Staten måste stimulera efterfrågan
När Sverige nu går in i en lågkonjunktur och arbetslösheten riskerar att förvärras bör
regeringen agera för att öka framtidstron genom att stimulera efterfrågan. Regeringen har
under hösten presenterat en rad välbehövliga investeringar men många av förslagen ger inte
effekter förrän på sikt. Exempelvis kommer de infrastruktursatsningar som planeras att
generera investeringar och jobb först om några år. Regeringen förbereder också kloka
investeringar i FoU under de kommande åren, vilket är positivt, men det påverkar inte heller
efterfrågan på kort sikt.
För att öka efterfrågan borde regeringen se över vilka infrastrukturinvesteringar som kan
tidigareläggas och ytterligare stimulera investeringar i bostäder, klimat- och
miljöförbättringar. Det här är investeringar som ändå behöver göras på sikt och därför ett
klokt sätt att sätta fart på ekonomin ytterligare under en period med låg tillväxt.
Inför ett tillfälligt ROT-stöd för offentliga byggnader och hyresrätter
Det finns stort uppdämt behov av renovering och ombyggnationer i miljonprogramsområdena
och offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Dagens ROT-avdrag gäller för
privatpersoner. I detta läge borde ytterligare ett steg tas så att ROT tillfälligt även omfattar
offentliga byggnader och hyresrätter i flerbostadshus.
Det bör därför införas ett tillfälligt ROT-bidrag för renovering, ombyggnation och
energieffektivisering av skolor, sjukhus och andra offentliga lokaler. Det bör även införas ett
tillfälligt ROT-avdrag för upprustning av hyresrätter. En satsning på 4 miljarder under två år
skulle ge en nödvändig skjuts till dessa angelägna investeringar.
Byggbranschens utveckling har en stor påverkan både när det gäller jobb och genom att
byggföretagen till stor del använder sig av svenska insatsvaror. En stimulans av branschen
gynnar därför i stor utsträckning svensk sysselsättning. Nästan var tionde person som varslats
under hösten jobbar inom byggindustrin vilket tyder på en förväntad nedgång i branschens
produktion. Förutom att en ROT-satsning skulle bidra till att nödvändiga investeringar
genomförs ökar samhällsnyttan också i och med att ombyggnationer och renoveringar i
många fall innebär ökad energieffektivitet och klimathänsyn.
Öka barnbidraget och studiebidraget tillfälligt under 2013
Hushållens konsumtion är avgörande för tillväxten i det korta perspektivet. Ett relativt snabbt
sätt att öka köpkraften hos en del av befolkningen som mer än andra utnyttjar sitt tillgängliga
konsumtionsutrymme skulle kunna vara att öka det grundläggande barnbidraget med 100
kronor per månad och barn. Det skulle öka köpkraften hos barnfamiljerna med 1 200 kronor
per barn under 2013. En höjning med 100 kronor per barn och månad skulle kosta statskassan
runt 2,3 miljarder kronor. En sådan höjning skulle inte öka hushållens disponibla inkomst med
mer än en knapp tiondels procent, men ökningen skulle hamna hos en grupp som i sämre tider
är i behov av ett extra stöd.
4

5. Även studenter är en grupp som i hög grad ökar sin konsumtion vid ökad köpkraft. En
tillfällig höjning av studiebidraget med 200 kronor per månad kostar runt 930 miljoner
kronor. Det skulle för en student med studiebidrag och studielån för heltidsstudier innebära en
ökning av den disponibla inkomsten med två procent.
Underlätta finansieringen för mindre företag
Många mindre företag upplever att möjligheten att få krediter har försämrats senaste halvåret.
En viktig orsak är att bankernas krav på säkerhet har ökat. Bankerna har anpassat sig till de
tuffare kapitaltäckningskraven, vilket är en anledning till att det är svårare att låna eller få
krediter för företagen. De små företagen har inte lika lätt som de stora företagen att hitta
kapital från annat håll och är ofta hänvisade till bankerna. Många mindre företag drabbas
dessutom av långa betalningstider från sina kunder, inte minst inom fordonsindustrin där
fakturorna ofta inte betalas förrän efter 90 dagar. Det här innebär en extra press för
leverantörerna i tider när de har svårare att få krediter i sin tur.
Staten måste därför hitta former för att underlätta finansieringen för mindre företag. Annars
riskeras jobb och investeringar i dessa företag.
Ett system för korttidsarbete behövs men är inte aktuellt att användas i
nuläget
I februari tillsatte regeringen en statlig utredning med uppdrag att utforma ett svenskt system
för korttidsarbete med statlig delfinansiering. Utgångspunkten var det förslag Unionen
tillsammans med andra fackliga organisationer och arbetsgivare inom industrin presenterat i
rapporten Korttidsarbete - ett partsgemensamt förslag för Sverige. Korttidsarbete innebär att
en individ under en period går ner i arbetstid och lön och att staten samtidigt ersätter en del av
lönebortfallet. Utbildningsinsatser kan med fördel ske under tiden för korttidsarbete.
Företagen kan med ett sådant system behålla istället för att säga upp personalen under en
tillfällig nedgång och på så sätt vara på banan snabbt när efterfrågan vänder. Riksdagen väntas
besluta om att införa ett system för korttidsarbete tidigast vid årsskiftet 2013-2014.
För att korttidsarbete ska kunna tillämpas ska det röra sig om en synnerligen djup kris orsakad
av ett kraftigt efterfrågefall. Det får alltså inte röra sig om en normalt förekommande
konjunkturnedgång eller en kris i ett företag eller en bransch orsakad av strukturella
förändringar. Krisen ska även bedömas vara av relativt kortvarig karaktär. Dagens
konjunkturnedgång är allvarlig men är inte av den omfattning och karaktär att korttidsarbete
ska tillämpas.
Trygghet och omställning avgörande när fler förlorar jobbet
Skapa fler utbildningsplatser för att möta konjunkturnedgången
I en konjunkturnedgång får unga det svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, och fler
yrkesverksamma som förlorar jobbet har behov av vidareutbildning för att få ett nytt jobb. För
att möta dessa behov behövs satsningar på alla nivåer i det formella utbildningssystemet för
5

6. vuxna. I samband med lågkonjunktur är det särskilt lönsamt för samhället att investera i fler
utbildningsplatser.
Antalet årsplatser på högskola och universitet bör utökas med upp mot 15 000 platser.
Antalet sökande till högskolan är idag rekordstort, vilket bland annat beror på stora årskullar i
20-25 årsåldern. Erfarenhet från tidigare lågkonjunkturer visar dessutom att söktrycket kan
komma att öka ytterligare. Fler platser i högre utbildning behövs även för att ge plats till dem
som behöver vidareutbildning i samband med omställning. Nettoeffekten av regeringens
budgetproposition är cirka 10 000 färre platser i högskolan under 2013, och utifrån den
aviserade resurstilldelningen bedömer högskoleverket att det blir fortsatta nedskärningar de
kommande åren. Kostnaden för 15 000 årsplatser är cirka en miljard kronor
Även yrkeshögskolan behöver tilldelas utökade resurser. Inom yrkeshögskolan kan resurser
snabbt omfördelas till de utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden, vilket är av stor
vikt i samband med strukturförändringar i ekonomin. Yrkeshögskolan utgör även en viktig
möjlighet för den enskilde att skola om sig och på så vis kunna förbättra sina egna
arbetsmarknadsutsikter.
Det behövs också fler platser i den gymnasiala vuxenutbildningen, inklusive yrkesvux. En
alltför stor andel unga vuxna saknar fullföljd gymnasieutbildning. Dessa är som grupp särskilt
utsatta på arbetsmarknaden i samband med lågkonjunktur. Fler utbildningsplatser behövs även
för yrkesverksamma som behöver komplettera med gymnasial vuxenutbildning för att få
behörighet till vidare studier eller byta inriktning på sitt yrkesliv.
Öka möjligheterna till validering
Validering av reell kompetens är en nyckelfråga för att yrkesverksamma på ett effektivt sätt
ska kunna vidareutbilda sig inom högskolan. Idag bromsas arbetet med validering av att
högskolor och universitet saknar incitament för att arbeta med validering.
Det måste vara attraktivt för individen att utbilda sig
Personer ska inte av ekonomiska skäl välja arbetslöshet och a-kassa framför studier.
Finansieringen av vuxenstudier behöver därför ses över. Detta gäller inte minst
högskolestudier. Terminstaket bör höjas och ålderstrappan för studiemedelssystemet förändras
så att kompletterande studier vid högskola och universitet blir möjliga högre upp i åldrarna.
Fribeloppet bör ses över då det begränsar möjligheterna att få studiestöd för personer som vill
arbeta samtidigt som de studerar, eller som har arbetat i anslutning till studierna.
Större möjligheter till kompetenshöjande insatser hos
Arbetsförmedlingen även för tjänstemän
Med Arbetsförmedlingens uppdrag att fokusera på dem som står längst ifrån arbetsmarknaden
så är möjligheterna till stöd för nyligen uppsagda tjänstemän små. Arbetsförmedlingen ska
prioritera arbetssökande som bedöms ha svårast att få arbete när man anvisar till
kompetensutvecklande insatser som till exempel arbetsmarknadsutbildning. De utbildningar
som Arbetsförmedlingen erbjuder är yrkesinriktade och åtta av tio deltagare har förkunskaper
motsvarande gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå.
6

7. Utifrån den verkligheten är Unionens medlemmar hänvisade enbart till Trygghetsråden,
främst TRR, för stöd att komma vidare i arbetslivet när de blir uppsagda. Men endast
tjänstemän som har haft en tillsvidareanställning i minst ett år, som jobbar i ett företag med
kollektivavtal och som blir uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till stöd från TRR. Femton
procent av Unionens medlemmar arbetar på företag utan kollektivavtal och alla har inte
tillsvidareanställning. Det lämnar många utan hjälp från TRR. Regeringen behöver
uppmärksamma detta och erbjuda resurser till kompetenshöjande insatser som passar även
den växande skaran av tjänstemän på arbetsmarknaden.
Behovet av ett utvecklat omställningsavtal är stort
Läget pekar på det stora behovet av ett utvecklat omställningsavtal som parterna inom det
privata näringslivet just nu förhandlar om. Här är möjligheten till kontinuerlig
kompetensutveckling under anställning ett centralt inslag. Med en sådan möjlighet på
arbetsmarknaden kan vi ytterligare korta arbetslöshetstiderna för tjänstemännen eftersom
tryggheten för dem främst finns i den kompetens de har och inte i antalet anställningsår.
Utifrån det uppdrag som Arbetsförmedlingen har ser vi att statens bidrag till ett utvecklat
omställningsavtal är högst aktuellt.
Introduktionsanställningar för unga behövs
Introduktionsanställningar för unga är ett bra sätt att få ut unga på arbetsmarknaden och göra
dem bättre rustade när konjunkturen vänder. Vi inväntar att regeringen ska lägga fram förslag
som ett resultat av trepartssamtalen och den "jobbpakt" som slutits. Ett offentligt stödsystem
för att företagen ska kunna ta emot ungdomar och erbjuda handledning behöver även komma
på plats.
Reformera a-kassan
Arbetslöshetsförsäkringen måste reformeras för att ge människor den trygghet de behöver i
sitt arbetsliv och för att den ska bli en försäkring som ger individer möjlighet att finna arbeten
där deras kompetens och erfarenhet bäst kan tas tillvara. Det tjänar både individen och
samhället på. En väl utformad arbetslöshetsförsäkring är också en viktig beståndsdel i att
behålla acceptansen för strukturomvandling. Många av Unionens medlemmar jobbar i företag
som utsätts för ett hårt konkurrenstryck. När jobben försvinner och människor behöver skola
om sig för att hitta nya jobb är det rimligt att förvänta sig att samhället erbjuder en hyfsad
inkomst under omställningen.
Genom att höja taket skulle människors trygghet öka och det skulle dessutom bidra till en
välbehövlig stimulans av ekonomin när tillväxten är låg. Det nuvarande taket i a-kassan
motsvarar en månadslön på 18 700 kr, vilket innebär att 95 procent av Unionens medlemmar
inte kan få ut motsvarande 80 procent av sin lön från a-kassan om de skulle bli arbetslösa.
Differentierade avgifter bör också omedelbart avskaffas eftersom de inte ger den
lönedämpande effekt som det var tänkt inom branscher som riskerar hög arbetslöshet. Det har
bland annat Unionen visat i rapporten Differentierade a-kasseavgifter.
7

8. Det bör även vara tillåtet för arbetslösa att i början av arbetslösheten begränsa sitt sökande till
sitt kompetensområde. Det är särskilt viktigt för samhällsekonomin att den kompetens som
finns på arbetsmarknaden tas tillvara på bästa sätt i en tid av ekonomisk åtstramning.
Unionen har under 2012 medverkat i arbetet med att ta fram TCO:s förslag på en ny
arbetslöshetsförsäkring, där bland annat ett inkomstvillkor diskuteras som ett komplement till
ett modifierat arbetsvillkor med syfte att fler på arbetsmarknaden ska få tillgång till
arbetslöshetsförsäkringen.
Förbättra sjukförsäkringen och förstärk det förebyggande arbetet
I en tid av ökad ekonomisk oro finns det en risk för ökad sjukskrivning på grund av stress och
hög arbetsbelastning. När efterfrågan minskar i företagen blir det inte alltid automatiskt
mindre att göra för tjänstemännen. Konsekvensen blir högre arbetsbelastning när samma
uppgifter ska utföras med färre resurser.
Depression, nedstämdhet och stressrelaterad ohälsa är i särklass den vanligaste
sjukskrivningsorsaken för Unionens medlemmar. Sjukskrivningarna är ofta helt eller delvis
relaterade till arbetet. Vi har sett att det finns stora brister i försäkringskassans och
arbetsgivarnas hantering av rehabiliteringskedjan. Många av Unionens medlemmar upplever
att de inte får det stöd de har rätt till, och att tidsgränserna inom rehabiliteringskedjan är
pressande och alltför snäva.
Därför behöver rehabiliteringskedjans tidsgränser förändras så att de sjukskrivna får en reell
möjlighet att komma tillbaka till sitt arbete. Tidsgränser ska i första hand vara tidsgränser för
försäkringskassan och arbetsgivare att ge den sjukskrivne rehabilitering och andra former av
åtgärder. De arbetsgivare som inte fullgör sitt ansvar bör kunna sanktioneras.
Det förebyggande arbetet behöver också förstärkas, främst vad gäller den psykosociala
arbetsmiljön. Arbetsgivarnas skyldighet att tillhandahålla företagshälsovård bör stärkas med
tydligare krav på innehållet i företagshälsovården. Arbetsmiljöverkets möjligheter att
säkerställa att de lagar och förordningar som finns efterföljs måste också bli bättre,
exempelvis genom fler arbetsmiljöinspektioner.
Genom att tänka långsiktigt står företagen väl rustade när
utvecklingen vänder
Låt inte utvecklingsarbetet avstanna
Ett kortsiktigt agerande från företagen idag kan få ödesdigra konsekvenser både för våra
medlemmar och för konkurrenskraften i framtiden. Företagen måste ta vara på den kompetens
som finns. Konkurrenskraftiga produkter och en kompetent, motiverad personal behövs när
konjunkturen väl vänder. Utvecklingsarbete och investeringar får därför inte avstanna. Att
snåla med kompetensutveckling och arbetsmiljöarbete är att bita sig själv i svansen.
Ta hand om de medarbetare som lämnar företaget och glöm inte de som
finns kvar
8

9. De medarbetare som är kvar i organisationen efter en neddragning måste få en rimlig
arbetsbelastning och arbetssituation. Arbetssättet måste ändras när resurserna minskas.
Företagen har ett stort ansvar för omställning av personal som sägs upp och kan till exempel
erbjuda utbildningsstöd, karriärcoachning och stöd att utveckla idéer till nya företag.
Satsa på kompetensutveckling i företagen – nu finns det tid till detta
Genom Europeiska socialfonden finns medel att få till kompetensutveckling. Just nu finns det
medel att söka för så kallade förprojekteringar inför projekt som kan genomföras längre fram.
I en förprojektering kan företaget analysera kompetensbehov, göra omvärldsanalyser och söka
projektpartners för att i nästa skede genomföra en väl genomtänkt kompetensförändring eller
höjning. Ta också del av goda exempel på tidigare genomförda ESF-projekt, som till exempel
Västkraft, för att komma igång snabbt. De regionala ESF-kontoren kan ge mer information.
9