2. Finansdepartementet
AGENDA
•Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser
•Offentligfinansiella osäkerheter
•Finanspolitiska ramverket
•Sammanfattning
3. Finansdepartementet
Världsekonomiska läget
•Globala återhämtningen är ojämn
2014
2015
IMF:s tillväxtprognoser från oktober (IMF:s prognoser från juli)
Världen
3,3
(3,4)
3,8
(4,0)
USA
2,2
(1,7)
3,1
(3,0)
Euroområdet
0,8
(1,1)
1,3
(1,5)
Framväxande ekonomier*
4,4
(4,6)
5,0
(5,2)
*Emerging markets and Developing countries
4. Finansdepartementet
USA starkare än EU och Japan
•Fortsatta penningpolitiska stimulanser
–Nollränta väntas bestå till mitten av 2015
•Starkare tillväxt än jämförbara länder
–2014: US: 2,2%, JP: 0,9%, EU: 1,4%
–2015: US: 3,1%, JP: 0,8%, EU: 1,8%
•Arbetslösheten minskar
–2014: 6,3%, 2015: 5,9%
•Ökat finansiellt risktagande potentiellt orosmoln
–Billigt att låna för företag med svaga kreditbetyg
5. Finansdepartementet
Tillväxt- och utvecklingsländer
•Tillväxtekonomierna fortfarande draglok för global återhämtning
–Tillväxt 2014: 4,5%, 2015: 5,0%
•Så småningom väntas räntorna höjas i USA och EU
–Kan medföra kapitalströmmar från tillväxt- och utvecklingsländer
6. Finansdepartementet
Svag och ojämn återhämtning i Europa
Källa: IMF World Economic Outlook, oktober 2014 *Cypern -3,2 i BNP-tillväxt 2014
BNP-tillväxt, procent
-1
0
1
2
3
4
2014
2015
12. Finansdepartementet
När offentliga finanser återhämtade sig i Europa, försvagades de i Sverige
Finansiellt sparande, offentlig sektor
Procent av BNP
-8
-6
-4
-2
0
2
4
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Sverige
Eurozonen
KÄLLA: EU-kommissionen, maj 2014
13. Finansdepartementet
JSA1
JSA2
JSA3
JSA4
JSA5
Samtliga JSKA
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kostnad vid införande
Kostnad idag
83
99
Nackdel att ”stabiliseringspolitiken” fördes med permanenta inkomstförsvagningar som växer i takt med ekonomin
Exempel: Jobbskatteavdraget (mdkr)
•Jobbskatteavdragen kostade 83 miljarder kronor vid genomförandet
•Idag är kostnaden 99 miljarder
•Stimulanser på utgiftssidan utvecklas inte på samma sätt
+19%
14. Finansdepartementet
AGENDA
•Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser
•Offentligfinansiella osäkerheter
•Finanspolitiska ramverket
•Sammanfattning
15. Finansdepartementet
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
18,0
20,0
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
Sjukskrivningarna ökar – stor osäkerhet om hur de kommer att utvecklas framåt
Sjukpenningtalet
KÄLLA: Försäkringskassan
16. Finansdepartementet
8,0
8,5
9,0
9,5
10,0
10,5
11,0
11,5
12,0
Den demografiska utvecklingen riskerar att driva ökade offentliga utgifter mot slutet av mandatperioden
Andel av befolkningen över 75 år
Procent
KÄLLA: SCB
17. Finansdepartementet
AGENDA
•Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser
•Offentligfinansiella risker
•Finanspolitiska ramverket
•Sammanfattning
18. Finansdepartementet
De budgetpolitiska målen
•Överskottsmålet
–Sparande i offentliga sektorn ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel
•Utgiftstaket
–Den övre gräns som utgifterna maximalt får uppgå till
–Regeringen föreslår nivå på utgiftstaket. Om taket riskerar att överskridas ska regeringen föreslå nödvändiga åtgärder för att undvika detta
•Det kommunala balanskravet
–Kommuner och landsting ska upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna.
•EUs regelverk
–Som medlem i EU är Sverige bunden av reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten, dock ej sanktioner.
19. Finansdepartementet
Risk att Sverige bryter mot det finanspolitiska regelverket inom EU
Den förebyggande delen av stabilitets- och tillväxtpakten syftar till att motverka alltför stora underskott i medlemsstaternas offentliga finanser.
•Innehåller bl.a. landsspecifikt budgetmål för det strukturella sparandet.
–Sverige ska ha ett strukturellt sparande på minst -1 procent av BNP
•En bedömning för 2015 kommer att göras i höst/vinter av EU-kommissionen
–Risk att Sverige inte uppfyller det finanspolitiska regelverket inom EU
20. Finansdepartementet
Sparandet ligger långt under nivån som är förenlig med överskottsmålet
Strukturellt sparande
Procent av BNP
2014
2015
Regeringen
-0,9
-0,4
Konjunkturinstitutet (augusti 2014)
-1,2
-0,7
ESV (september 2014)
-2,0
-1,5
EU-kommissionen (maj 2014)
-0,9
-0,4
EU-kommissionen (hösten 2014)
?
?
21. Finansdepartementet
Utgångspunkter för finanspolitiken
•Slut med ofinansierade skattesänkningar
•Full finansiering av reformer utgångspunkten
•Steg för steg bort från underskott
•Kräver mycket tydliga prioriteringar
Trots detta förväntas sparandet inte återvända till 1 procent under mandatperioden
22. Finansdepartementet
Utgångspunkter för BP2015
•Värna återhämtningen
•Reformer ska finansieras
•Fokus för kommande reformer:
–Få ner arbetslösheten
–Öka jämställdheten
–Höj utbildningsnivån
–Stärk insatserna för klimat och miljö
–Värna den svenska modellen
23. Finansdepartementet
AGENDA
•Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser
•Offentligfinansiella risker
•Finanspolitiska ramverket
•Sammanfattning
24. Finansdepartementet
Sammanfattning
•För tredje gången lämnar en borgerlig regering stora underskott efter sig
•Betydande prognosrevideringar nedåt jämfört med i våras
•Risk för kritik från EU-kommissionen för att vi bryter mot stabilitetspakten
•Inga fler ofinansierade skattesänkningar