- Vår BNP-prognos för i år ligger fast. Nästa år har vi reviderat upp tillväxten något, främst på grund av att tillväxten i omvärlden väntas bli starkare vilket gynnar svensk export, säger finansminister Magdalena Andersson.

1. Det ekonomiska läget
Finansminister Magdalena Andersson
19 december 2017
1Finansdepartementet

2. • Fortsatt god utveckling av svensk ekonomi
• Men finns risker
• Små revideringar av makroprognosen
• BNP uppreviderad nästa år
• Starkare utveckling på arbetsmarknaden
• Överskott hela mandatperioden
• Minskande klyftor nästa år tack vare
regeringens politik
Sammanfattning
2

3. AGENDA
3
Foto: Lars Thulin / Johnér
• Tillväxt
• Arbetsmarknad
• Utmaningar
• Offentliga finanser

4. 4 510
4 620
4 510
4 640
4 000
4 100
4 200
4 300
4 400
4 500
4 600
4 700
4 800
4 900
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
BP18 dec -17
BNP-nivå 2018 revideras upp –
ingen skillnad 2017
4Källa: SCB och egna beräkningar.
BNP
Miljarder kronor, 2016 års priser
3,1%2,5%

5. Stabil svensk tillväxt
5
Not: Ej kalenderkorrigerade siffror.
Källa: SCB och egna beräkningar.
BNP-tillväxt för Sverige
Procent, fasta priser
-0.3
1.2
2.6
4.5
3.2
2.5 2.8
2.2 2.2
2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
BP18 dec-17

6. Svensk tillväxt hög jämfört
med omvärlden
Not: Ej kalenderkorrigerade siffror.
Källa: Macrobond och egna beräkningar. 6
2.8
2.3 2.2 2.2 2.2
1.8 1.8
1.4
0.0
0.5
1.0
1.5
2.0
2.5
3.0
BNP-tillväxt 2018
Procent

7. Tilltagande global tillväxt
7
The global upswing in
economic activity is strengthening
(…)
Broad-based upward revisions in
the euro area, Japan, emerging
Asia, emerging Europe, and
Russia more than offset
downward revisions for the U.S.
and the UK
-World Economic Outlook, IMF,
oct -17
“
“
The euro area economy is
on track to grow at its fastest
pace in a decade this year, with
real GDP growth forecast at
2.2%. This is substantially higher
than expected in spring
-Autumn 2017 Economic
Forecast, COM, nov -17
“
“

8. Starka förtroendeindikatorer
Källa: Macrobond. 8
Inköpschefsindex (PMI) tillverkningsindustrin
Index, standardiserade värden
-2.0
-1.5
-1.0
-0.5
0.0
0.5
1.0
1.5
2.0
Euroområdet Världen USA

9. • Inbromsning i den kinesiska ekonomin
• Politisk osäkerhet i USA och i Europa
• Möjliga obalanser i tillgångspriser
• Hushållens skuldsättning i Sverige
Risker och möjligheter
Finansdepartementet 9
RISKER
MÖJLIGHETER
• Starkare konjunkturuppgång i euroområdet
• Högre hushållskonsumtion i Sverige

10. Högt bostadsbyggande
10
-10 000
10 000
30 000
50 000
70 000
90 000
110 000
130 000
150 000
1960
1961
1962
1963
1964
1965
1966
1967
1968
1969
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
Flerbostadshus Småhus Befolkningstillväxt
Påbörjade lägenheter
Antal
Notera: 2017 beräknat under antagande att kvartal 4 utvecklas som ett genomsnitt av Q1-Q3.
Källa: SCB.

11. Utbudet av bostadsrätter har ökat
11
Utbud av nytillkomna bostadsrätter
Antal unika lägenheter på Hemnet
0
2 000
4 000
6 000
8 000
10 000
12 000
14 000
Källa: Hemnet/ Macrobond.

12. Priserna har stigit kraftigt – nu
syns dämpning
12
Priser bostadsrätter hela Sverige
Index, 2005 = 100
100
125
150
175
200
225
250
275
300
325
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017
Bostads-
rätter
sve
Totalt sve
Källa: HOX/ Valueguard Macrobond.
Nedgång
14
månader
Brf
-16%
Bolåne-
taket
införs
Nedgång
10
månader
Brf
-4,5%
Det första
amorterings-
kravet införs
Nedgång
3månader
Brf
-8,0%

13. • Högt
konsumentförtroende
• Inkomstutveckling
• Fortsatt låga räntor
• Brist – särskilt vissa
segment
Finns faktorer som pekar på
robust efterfrågeutveckling
13
Konsumentförtroendeindikatorn
Index
60
70
80
90
100
110
120
Källa: Konjunkturinstitutet/ Macrobond.

14. 14
AGENDA
Foto: Maskot / Folio
• Tillväxt
• Arbetsmarknad
• Utmaningar
• Offentliga finanser

15. Fortsatt stark arbetsmarknad, 2018
22 000 fler sysselsatta än i BP
15
4 772
4 837
4 910
5 025
5 108
5 135 5 159
4 500
4 600
4 700
4 800
4 900
5 000
5 100
5 200
5 300
2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Prognos BP18 dec -17
Sysselsatta, 15-74 år
Tusental 22 000 personer

16. Stark utveckling av
arbetskraftsdeltagandet
16Källa: SCB, Finansdepartementet.
Arbetslöshet
% av arbetskraften, givet regeringens åtgärder t.o.m. BP18
4.0
5.0
6.0
7.0
8.0
9.0
10.0
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
Prognos BP18
Prognos dec-17
Arbetskraftsdeltagande
% av befolkningen, givet regeringens åtgärder t.o.m. BP18
70.0
70.5
71.0
71.5
72.0
72.5
73.0
73.5
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
15-74 år
Prognos BP18
Prognos dec-17

17. Nästa år: Lägsta andelen personer
i ersättningssystemen sen 1981
17
Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem
Andel av befolkningen 20-64 år, procent
13.0
13.5
14.0
14.5
15.0
15.5
16.0
16.5
17.0
17.5
18.0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Källa: Finansdepartementet.

18. 18
AGENDA
• Tillväxt
• Arbetsmarknad
• Utmaningar
• Offentliga finanser
Foto: Astrakan / Folio

19. Arbetslösheten hos utrikes födda
på alltför hög nivå
19
Arbetslöshet
Procent av arbetskraften, 15-74 år
0.0
2.0
4.0
6.0
8.0
10.0
12.0
14.0
16.0
18.0
Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor
Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor
Källa: SCB.

20. Men viktigt att se vad som ligger
bakom arbetslöshetssiffrorna
20Källa: SCB.
Arbetskraftsdeltagande
Procent av befolkningen, 15-74 år
55.0
60.0
65.0
70.0
75.0
80.0
Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor
Utrikes födda män Utrikes födda kvinnor
+9%
+9%

21. Stigande sysselsättningsgrad
21Källa: SCB.
Sysselsättningsgrad
Procent av befolkningen, 15-74 år
45.0
50.0
55.0
60.0
65.0
70.0
75.0
Inrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män
Utrikes födda kvinnor EU-snitt kvinnor

22. Andelen av befolkningen under 20
år och över 75 år ökar framöver
22
Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år
Procent
30.0
30.5
31.0
31.5
32.0
32.5
33.0
33.5
34.0
34.5
35.0
Källa: SCB.
Regeringsskifte

23. Klyftorna
fortsatt för stora
23
Gini-koefficient för disponibel inkomst per
konsumtionsenhet exklusive kapitalvinst
Procent
0.220
0.230
0.240
0.250
0.260
0.270
0.280

24. 24
AGENDA
Foto: Maskot / Folio
• Tillväxt
• Arbetsmarknad
• Utmaningar
• Offentliga finanser

25. Minskade kostnader
25Källa: Finansdepartementet.
67 68
71 72
54
60
42
29
23
0
10
20
30
40
50
60
70
80
2016 2017 2018 2019 2020
Utgiftsprognos i VÅP16 Utgiftsprognos dec -17
Utgifter för UO8 och UO13
Miljarder kronor

26. 111
64
-24
-1 -8
-36
-51
-61
7
53 46 42 46
71
Tydliga överskott hela
mandatperioden
26Källor: SCB, Finansdepartementet.
Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor
Miljarder kronor
Regeringsskifte

27. Klarar överskottsmålet
27
1.0
0.4
0.0
-0.8 -0.8
0.0
0.9
0.7
0.5 0.4
0.9
Källor: SCB, Finansdepartementet.
Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor
Procent av potentiell BNP
Regeringsskifte
0,33%

28. Minskande statsskuld
28
Statsskuld, konsoliderad
Andel av BNP, procent
34.2
24.4
18.0
23.0
28.0
33.0
38.0
2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
Källa: Finansdepartementet, ESV.

29. Anslag eller lån gör ingen skillnad
år t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 SUM år t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5 SUM
Infrastruktur-
anslag = Utgifter
under taket
10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 0,0 2,5 2,4 2,3 2,2 2,1 11,5
- varav
amortering - - - - - - - 0,0 2,0 2,0 2,0 2,0 2,0 10,0
- varav ränta - - - - - - - 0,0 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 1,5
Statsskuldsränta 0,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 2,5 0,0 0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 1,0
RGK:s
nettoutlåning 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 10,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 -2,0 0,0
Finansiellt
sparande
-10,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -12,5 -10,0 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -12,5
Statsskuld 10,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 12,5 10,0 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 12,5
Anslagsfinansierad investering Lånefinansierad investering
Effekter på statens budget och finansiellt sparande av anslagsfinansierad respektive
lånefinansierad infrastrukturinvestering, illustrativt exempel
Ränta på 5 % och amorteringstid på 5 år
29

30. • Projekt måste kunna bära sina egna
kostnader, annars får staten det
ekonomiska ägarskapet
• Sedan Spanienkrisen har Eurostat skärpt
sina regler kring OPS-lösningar
• Öresundsbron?
Om projekt läggs i bolag då?
Finansdepartementet 30

31. Det ekonomiska läget
Finansminister Magdalena Andersson
19 december 2017
31Finansdepartementet

32. 32
Nyckeltal
Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020
BNP 3,2 3,2 2,5 3,1 2,8 2,5 2,2 2,0 2,2 2,3
BNP, kalenderkorrigerad 3,0 2,9 2,7 3,4 2,9 2,6 2,2 2,0 1,9 2,0
BNP per capita 1,9 1,9 1,2 1,8 1,7 1,3 1,2 1,1 1,3 1,4
Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,4 2,4 2,7 2,9 2,9 3,0 2,7 3,0
Offentlig konsumtion 3,1 2,9 0,7 0,7 1,4 1,4 0,3 0,3 1,0 0,7
Fasta bruttoinvesteringar 5,6 5,3 7,2 7,1 3,6 2,7 1,9 2,5 2,4 2,8
Lagerinvesteringar, bidrag till BNP-tillväxten 0,0 0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0
Nettoexport, bidrag till BNP-tillväxten 0,1 0,0 -0,5 0,2 0,4 0,4 0,3 0,0 0,1 0,0
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 2,1 1,7 1,6 2,0 1,4 1,3 0,6 0,6 0,6 0,6
Produktivitet, näringslivet 1,6 1,7 1,6 2,0 1,8 1,8 1,9 1,8 1,6 1,8
Sysselsättningsgrad, 15-74 år 67,1 67,1 67,9 67,9 68,6 68,3 68,6 68,4 68,7 68,4
Sysselsättningsgrad, 20-64 år 81,2 81,2 81,9 82,0 82,4 82,4 82,6 82,5 82,6 82,5
Arbetskraftsdeltagande , 15-74 år 72,1 72,1 72,7 72,7 73,0 72,7 73,1 72,7 73,2 72,8
Arbetslöshet, 15–74 år (procent av arbetskraften) 6,9 6,9 6,7 6,6 6,1 5,9 6,1 5,9 6,1 5,9
KPI (årsgenomsnitt) 1,0 1,0 1,7 1,6 1,5 1,7 1,9 2,1 2,4 2,5
KPIF (årsgenomsnitt) 1,4 1,4 1,9 1,8 1,7 1,7 1,7 1,9 2,0 2,0
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 1,2 0,9 1,0 1,0 0,9 0,9 0,9 1,0 1,4 1,5
Strukturellt sparande, offentlig sektor, % av BNP 0,9 1,0 0,7 0,8 0,5 0,6 0,4 0,7 0,9 1,1
Offentliga sektorns skuld, % av BNP 42,2 41,6 39,6 38,6 36,8 36,5 34,7 34,4 32,5 32
BNP-gap** 0,2 -0,2 0,6 0,8 1,3 1,0 1,3 0,8 1,0 0,6
BNP, euroområdet 1,8 1,8 2,2 2,0 2,1 1,8 1,8 1,6 1,6 1,5
BNP, omvärlden (KIX-vägt medelvärde) 2,3 2,2 2,9 2,7 2,7 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4
Ny prognos* (prognos från BP18, i grått)
* Givet regeringens reformer t.o.m. BP18.
**Skillnad mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.
Anm. Försörjningsbalansen avser fasta priser. Källor: SCB och egna beräkningar.
Finansdepartementet