20.10.2015 Specialläraren och LP2016, utvecklingschef Maj-Len Heikel

1. Specialläraren
och LP2016
Maj-Len Heikel, utvecklingschef
29.3.2016 ©Valteri 2015
Tider och AC-inspelningar för de
pedagogiska nätcaféerna finner du på
webbsidan
https://www.valteri.fi/nettikahvila
Valteris
pedagogiska
nätcaféer
2015-2016

2. Valteri center för lärande och kompetens är
en del av Utbildningsstyrelsens
verksamhetsområde. Valteri består av
sex enheter som erbjuder tjänster runt om i
Finland. Skilla är den svenskspråkiga
enheten.
Valteri, Skilla kompletterar kommunala och
regionala stödtjänster för lärande och
skolgång.
Valteri stöder närskolprincipen genom att
erbjuda mångsidiga tjänster för behoven
inom allmänt, intensifierat och särskilt stöd.
Valteris tjänster kan rikta sig till enskilda
barn och unga, deras lärare/skolpersonal
eller en hel arbetsgemenskaps, kommuns
eller ett områdes behov.
29.3.2016 ©Valteri 2015

3. Läroplanen 2016
• Specialundervisningen skall hitta sina
former i LP2016
• Viktiga tidiagre reformer:
- 2011 då trestegsstödet infördes
- 2013 då den nya Elev- och
studerandevårdslagen kom.
29.3.2016 ©Valteri 2015

4. Centrala mål i läroplanen
• Att växa som människa och medborgare
• Delaktighet
• Kunna ställa egna realistiska mål
29.3.2016 ©Valteri 2015

5. Skolans uppgifter
• Att väcka intresse
• Att ge eleven en känsla av att lyckas och
stödja elevens positiva uppfattning om sig
själv och skolarbetet
• Att hjälpa eleven att hitta sina egna styrkor
och svagheter samt att lära sig att ställa mål
Skolan påverkar hurudan uppfattning eleverna
får av sig själva; sin inlärning och sig själv som
mänskor
29.3.2016 ©Valteri 2015

6. Specialundervisningen finns i den allmänna
undervisningen
• Specialundervisningen är en del av skolkulturen och
kommer att ta olika former i olika skolor beroende på
hur den lokala läroplanen utformas
• Det kollektiva och det gemensamma ansvaret lyfts
fram:
”alla lärares uppgift att handleda en elev som
behöver stöd för sin skolgång och i studierna i olika
läroämnen”
• När en elev har behov av stöd ökar betydelsen av
samarbete mellan hem och skola.
• Samarbetsmetoder och -modeller ska utvecklas för
hela den grundläggande utbildningen och för
övergångarna.
29.3.2016 ©Valteri 2015

7. Kapitel 7 Stöd för lärande och skolgång
• Stödet för lärande och skolgång samt
elevvården bildar en helhet
29.3.2016 ©Valteri 2015

8. Kapitel 7.1 Principerna för stöd
• Stödformer som nämns i lagen om den
grundläggande utbildningen är t.ex.
stödundervisning, specialundervisning på
deltid, tolknings- och biträdestjänster samt
särskilda hjälpmedel.
• Stödformerna kan användas på alla tre
nivåerna av stöd
29.3.2016 ©Valteri 2015

9. Kapitel 7.1 Principerna för stöd
• Undervinsingen och stödet ska ordnas
utgående från såväl den enskilda elevens
som hela undervisningsgruppens styrkor och
vad eleverna behöver utveckla och lära sig
• Stöd för lärande och skolgång innebär både
lösningar som berör hela gruppen och
lärmiljön och lösningar som mäter elevens
individuella behov.
• Stödet kan vara av olika intensitet
29.3.2016 ©Valteri 2015

10. Kapitel 7.1 Principerna för stöd
• Pedagogisk sakkunskap, samarbete mellan
lärarna och yrkesövergripande samarbete
inom elevvården är viktigt för att behovet av
stöd ska upptäckas och när stödet planeras
och genomförs.
• För att upptäcka behovet av stöd på ett tidigt
stadium ska man kontinuerligt följa med hur
elevernas lärande och skolgång löper.
• Först granskas de befintliga arbetssätten,
undervisningsarrangemangen och
lärmiljöerna och hur de lämpar sig för eleven.
29.3.2016 ©Valteri 2015

11. Kapitel 7.1 Principerna för stöd
• Utifrån det bedöms om man genom att
ändra på dem kunde hitta bättre
pedagogiska lösningar för eleven.
• Vid bedömningen och planeringen av stöd
ska resultat av andra eventuella
utvärderingar utnyttjas och elevens
tidigare stöd beaktas.
29.3.2016 ©Valteri 2015

12. 7.1.1 Handledning i samband med stöd
• Uppmärksamhet fästs vid elevens eventuella
behov av stöd i fråga om vardagshantering,
karriärplanering, studiefärdigheter och
samarbetsförmåga.
• Färdigheter ska stärkas med ändamålsenliga
metoder och handledning.
• Genom handledningen ska eleven lära sig att
ställa upp mål för sitt lärande och att ta ansvar för
sina studier.
• Målen och åtgärderna angående handledning
skrivs också in i planen för elevens lärande och
den individuella planen för hur undervisningen ska
ordnas (IP).
29.3.2016 ©Valteri 2015

13. 7.1.1 Handledning i samband med stöd
• Handledningen ska planeras i nära samarbete
med eleven och vårdnadshavaren.
• Sakkunskapen hos elevvårdspersonalen och
eventuell övrig biträdande personal ska också
utnyttjas.
• I den handledning som ges i slutskedet av den
grundläggande utbildningen ska man tillsammans
med eleven utreda lämpliga möjligheter till
fortsatta studier och kontrollera att det stöd som
eleven behöver fortsätter på andra stadiet.
29.3.2016 ©Valteri 2015

14. Bedömning
• En mångsidig och handledande bedömning är
lärarnas centrala pedagogiska redskap för
stödandet av elevens hela utveckling samt
inlärning (enligt Grunderna för läroplanen 2014)
• Bedömningen är en växelverkan mellan elev och
lärare
• Eleverna handleds till att uppmärksamma sin
inlärning både individuellt och i grupp genom att
ge uppbyggande feedback både åt varandra och
åt läraren
• Eleverna jämförs inte med varandra
29.3.2016 ©Valteri 2015

15. 6.2 Bedömningens karaktär och allmänna
bedömningsprinciper
• Bedömnings- och responsmetoderna ska
planeras och tillämpas utgående från
elevernas ålder och förutsättningar.
• Responsen ska framför allt lyfta fram
elevernas styrkor och framsteg i lärandet i
förhållande till tidigare kunskaper.
• Mångsidiga metoder ska tillämpas vid
bedömningen.
• Läraren ska samla information om elevernas
framsteg inom olika områden av lärandet och
i olika inlärningssituationer.
29.3.2016 ©Valteri 2015

16. 6.2 Bedömningens karaktär och allmänna
bedömningsprinciper
• Det är viktigt att observera att eleverna lär sig och
arbetar på olika sätt.
• Eleverna ska ges möjlighet att visa sina kunskaper
på ett sätt som lämpar sig för dem. (stödmaterial)
• I olika bedömnings- och redovisningssituationer är
det viktigt att se till att eleven förstår uppgiften och
har tillräckligt god tid att utföra den.
• Eleven ska också ha möjlighet att använda
informations- och kommunikationsteknik och få de
hjälpmedel och biträdestjänster som han eller hon
eventuellt behöver.
29.3.2016 ©Valteri 2015

17. 6.2 Bedömningens karaktär och allmänna
bedömningsprinciper
• Också lindriga inlärningssvårigheter och
eventuella bristande kunskaper i
undervisningsspråket/svenska/finska ska
beaktas när bedömnings- och
redovisningssituationer planeras och
genomförs.
• På samma sätt ska eventuella prioriterade
områden i elevens studier beaktas.
29.3.2016 ©Valteri 2015

18. 6.2 Bedömningens karaktär och allmänna
bedömningsprinciper
• I bedömningen för invandrare och elever
med ett främmande språk som modersmål
ska man ta hänsyn till elevens språkliga
bakgrund, hur länge eleven bott i landet
och att kunskapen i svenska eller finska
utvecklas småningom. I det fallet ska
tyngdpunkten ligga på bedömning av
elevens framsteg med hjälp av
mångsidiga, flexibla metoder som är
anpassade till elevens situation.
29.3.2016 ©Valteri 2015

19. 7.4.4 Individualisering av lärokursen
• Svårigheter i olika läroämnen kan
förebyggas och lärandet stödjas genom
olika differentieringsmetoder och
stödformer som fastställs i lagen om
grundläggande utbildning.
• Ifall det trots stödet inte är möjligt för
eleven att nå målen för det centrala
innehållet med godkänt resultat, kan
lärokursen i läroämnet individualiseras.
29.3.2016 ©Valteri 2015

20. 7.4.4 Individualisering av lärokursen
• Språklig och kulturell bakgrund, frånvaro, brist på
motivation eller till exempel bristande studieteknik kan
inte i sig vara grunder för individualisering av en
lärokurs, utan eleven ska i sådana fall stödjas på
andra lämpliga sätt.
• Målen och innehållet i en individualiserad lärokurs ska
härledas ur de allmänna målen och innehållet i
läroämnet för den aktuella årskursen. Målen och
innehållet för lägre årskurser kan också tillämpas.
• De ska beskrivas tillräckligt tydligt och detaljerat i
elevens IP. Det här är viktigt, eftersom undervisningen
och bedömningen i läroämnet genomförs i enlighet
med det som står i IP.
29.3.2016 ©Valteri 2015

21. 7.4.4 Individualisering av lärokursen
• Individualisering av lärokursen i ett läroämne
innebär att den eftersträvade nivån för
elevens lärande bestäms utifrån elevens
förutsättningar.
• Målen ska ändå ge eleven tillräckliga
utmaningar.
• Individualisering av en lärokurs ska
fastställas i beslutet om särskilt stöd. Den
pedagogiska utredningen ska innehålla
motiveringar för individualiseringen för varje
enskilt läroämne
29.3.2016 ©Valteri 2015

22. 7.4.4 Individualisering av lärokursen
• Man ska för varje läroämne separat avgöra, om
eleven kan studera läroämnet enligt den allmänna
lärokursen eller om lärokursen måste
individualiseras.
• Elevens prestationer ska bedömas i relation till
elevens individuella mål i IP.
• Elevens studier ska dessutom stödjas genom olika
pedagogiska arrangemang och vid behov med
olika former av stöd.
• Den eller de lärare som ansvarar för läroämnet i
fråga ansvarar för att utarbeta ovannämnda
innehåll i IP.
29.3.2016 ©Valteri 2015

23. Linjedragning
• Eleven bör få stöd i ifrågavarande ämne
före en lärokurs kan individualiseras t.ex. i
form av stödundervisning,
specialundervisning på deltid, erbjudande
av olika stödmaterial eller genom att
handleda eleven i olika inlärningsstrategier
29.3.2016 ©Valteri 2015

24. Särskilda undervisningsarrangemang
(Lagen om grundläggande utbildning 18 §)
• Studierna för en elev kan delvis ordnas på annat sätt
än vad som bestäms och föreskrivs i denna lag eller
med stöd av den, om
1) eleven anses till någon del redan ha kunskaper
och färdigheter som motsvarar den
grundläggande utbildningens lärokurs,
2) det med hänsyn till elevens förhållanden och
tidigare studier till någon del är oskäligt att eleven
skall genomgå den grundläggande utbildningens
lärokurs, eller
3) detta är motiverat av skäl som har samband med
elevens hälsotillstånd.
29.3.2016 ©Valteri 2015

25. Vad motiverar oss?
• Autonomi (Autonomy)
• Förmåga (Mastery)
• Att gör välgörenhet/att göra gott (Purpose)
Enligt Frank Martela: Valonöörit. Sisäisen motivaation
käsikirja. 2015
29.3.2016 ©Valteri 2015

26. Valteri center för lärande och kompetens, Skilla
Parisgränden 2 A 2, 00560 Helsingfors
Storalånggatan 60, 65100 Vasa
Tel. 0295332200
www.valteri.fi
Efter sändningens slut kan man fortsätta diskussionen om temat på
http://valterihub.fi/groups/pedagogiset-nettikahvilat/forum/
Material av Valteris pedagogiska nätcaféer är licensierat under en
Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell Licens.
Kontakta oss!
Valteris
pedagogiska
nätcaféer
2015-2016