1. Läsförståelse
Från boken Att undervisa i läsförståelse Barbro Westlund
http://www.youtube.com/watch?v=pQHX-
SjgQvQ

2. Att undervisa i läsförståelse Barbro Westlund
”Skolans viktigaste uppgift är att lära barn att förstå vad de läser”.
Enligt McKinsey-rapporten som publicerades
2007 är lärarkompetensen den viktigaste faktorn
förutom hemmiljön för att eleverna ska nå goda
resultat i skolan.

3. Hur läsundervisningen ska bedrivas efter
kodknäckarfasen har inte uppmärksammats lika
mycket som just den första läsundervisningen men
det är först efter den fasen som läsförståelsen
utvecklas på djupet. Därför har lärare fr.o.m. åk. 3-4
att särskilt stort ansvar för elevernas fortsatta
läsutveckling.

4. En finsk läsforskare vid namn Janne Lepola och hans
forskarkollegor talar om tre olika elevtyper:
• 1. Uppgiftsorienterade elever
• 2. Elever som söker vuxenstöd och som är osäker på
sin egen förmåga
• 3. Elever som avvisar hjälp och som uttrycker ovilja att
göra uppgifter eller som utvecklar undvikarstrategier.

5. Som lärare bör man sträva efter att i så hög grad
som möjligt skapa inre motivation hos sina elever,
att de vill läsa för sin egen skull. Det är den inre
motivationen som skapar lusten till ett livslångt
lärande genom läsning.
Genom att ge eleven
feedback på
ansträngningen kan
läraren påverka
elevens motivation.

6. Frost (2003) menar att texter som eleverna läser
helt på egen hand inte ska innehålla mer än ca
10% nya ord. Vid läsning av texter som bearbetas
gemensamt kan texterna gärna innehålla dubbelt
så många nya ord.
Läraren ska vara en modell för eleverna genom
att visa hur olika tankeprocesser kan aktiveras
och hur man på så sätt kan komma över olika
läshinder och utveckla läsförståelse. (sid. 38)

7. Genom att få kontroll över sin förståelse blir
man en expertläsare:
1. aktivera sin bakgrundskunskap
2. planera och övervaka sin läsning
3. identifiera huvudbudskap
4. sortera bort oviktig information
5. ta ställning till hur nyförvärvad kunskap ska
användas framöver

8. I boken talas om 3 modeller för läsförståelse:
• RT – reciprocal Teaching (reciprok undervisning)
• TSI – Transactional Strategies Instruction (transaktionell
strategiundervisning)
• CORI – Concept-Oriented Reading Instruction
(begreppsorienterad läsundervisning).
Modellerna har mycket gemensamt och går ut på att
eleverna ska övervinna olika ”läshinder” och tillsammans
med sina klasskamrater utveckla sin läsförståelse.

9. Vad utmärker goda läsare?
• positiv inställning till läsning
• läser flytande
• utnyttjar tidigare kunskaper då de stöter på
svårigheter
• kritiskt värderar/granskar det de läser
• använder flexibla strategier, t.ex. varierar
läshastigheten
• kan läsa olika slags texter.

10. Speciellt för elever med ett annat modersmål än
svenska ställer många språkliga uttryck till bekymmer
för läsförståelsen.
Barns muntliga språkförmåga före skolstarten kan ge
goda indikationer på hur läsförståelsen kommer att
utvecklas. Barn som har dåligt utvecklat språk och
som inte är språkligt medvetna före skolstarten löper
ökad risk att senare få problem med läsförståelsen.
Lyckligtvis kan tidiga och riktade insatser motverka
dålig läsförståelse.

11. För en svag läsare kan det vara förenat med stort
obehag och skapa ångestkänslor att behöva läsa
högt inför klassen. Det är också viktigt att fundera
över vad som händer i övriga klassen när den
osäkre eleven läser högt!!!
Den enskilt viktigaste faktorn för utvecklande av
god läsförståelse är ordkunskap. Den är i sin tur
beroende av god omvärldskunskap och förmåga
att förstå texter.

12. Det är framför allt de starka läsarna som gynnas av
tyst läsning.
Den svage läsaren gynnas mer av att öva vägledd
läsning på anpassade texter.
När befintlig kunskap sätts
samman med ny kunskap
skapas förhoppningsvis
nya perspektiv. När ett helt
nytt perspektiv öppnar sig,
ja då handlar det om det vi
kallar för nytänkande.

13. Studier från USA visade att allra bäst resultat nådde
man i klassrum som kännetecknades av:
• engagemang och aktivitet
• inga tävlingsmoment
• uppgifter med kognitiva utmaningar
• tydliga mål med undervisningen
• eleverna fick feedback på sina ansträngningar istället
för sina förmågor
• tydliga instruktioner på gruppnivå samtidigt som vissa
elever fick individuella instruktioner
• läraren visade ofta modeller för sitt eget tänkande.

14. Sammanfattat av
Annica
Brännström