SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  31
REGLERNAOM
ARBETSKRAFTSINVANDRING –
TILLÄMPNING OCH NYHETER
Catharina Calleman, professor i rättsvetenskap
Juridik/JPS
Örebro universitet
2014-05-10
Nya regler i Sverige om arbetskraftsinvandring 2008
• ”mer långtgående än de förslag som förhandlats på
EU-nivå”
• ”den mest öppna regleringen inom OECD”
• ”Sverige ett föregångsland i Europa”
Arbetsgivarnas behov är utgångspunkten
• Det är inte längre Arbetsförmedlingen som prövar behovet
av arbetskraft
• ”Det är den enskilde arbetsgivaren som har bäst kunskap
om rekryteringsbehoven i den egna verksamheten.”
•
”Gemenskapsföreträde” /Unionsföreträde
• Medborgare i länder inom EU ska ges företräde till
lediga platser
Villkor för arbetstillstånd
• Första gången för högst två år
• Tillståndet är knutet till ett visst slag av arbete och en
viss arbetsgivare
• (= starkt beroende av arbetsgivaren)
• Kan förlängas till max 4 år
• + särskilda regler för asylsökande
Krav på anställningsvillkoren
• Anställningsvillkoren får inte vara sämre än som följer
av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller
branschen.
• Anställningen ska ha en sådan omfattning att det är
möjligt att försörja sig på den (min. 13 000/mån)
• Arbetstagarorganisation ska ges tillfälle att yttra sig
om anställningsvillkoren.
Om anställningen avslutas
måste arbetstagaren finna en ny anställning inom tre
månader för att få stanna i landet
Arbetsgivarna
Inga särskilda krav i lagstiftningen
Kan vara
 privata eller offentliga
 i Sverige eller utomlands
 juridiska eller fysiska personer
Särskild kontroll från jan. 2012
• Införd av Migrationsverket på eget initiativ
Innebär att arbetsgivare
• dels i nystartade företag,
• dels inom vissa branscher (städning, hotell och
restaurang, jordbruk mm)
Måste visa bl.a. att de kan garantera lön för arbetstagarna
under de första tre månaderna.
Krav på filial i Sverige
Största yrkesgrupperna 2013
• Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning (7 041 – )
• Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens (4 459 –
)
• Service-, omsorgs- och försäljningsarbete (1 321 –)
• Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller
motsvarande (649 –)
• Byggverksamhet och tillverkning (834 –)
• Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (475+)
• Totalt 15 357 ( – c:a 1 200 sedan 2012)
De största nationaliteterna 2013
• THAILAND 6 167 + (5 814 medhjälpare i jb
mm)
• INDIEN 3 031 + (2 669 dataspecialister)
• KINA 884 -
• SYRIEN 657 +
• IRAN 375 -
• UKRAINA 373 -
• TURKIET 346 -
• PAKISTAN 304 -
• USA 302 -
• IRAK 257 -
EN LITEN UNDERSÖKNING OM TILLÄMPNINGEN –
ARBETE I HUSHÅLL*
* Ur Calleman & Gavanas ”Rena hem på smutsiga villkor?”
(Makadam 2013)
Arbete i privata hushåll
• 43 beviljade ansökningar i januari – kategoriserade
som ”städning” eller ”vård och omsorg”
Vad arbetade de med?
• 18 var anställda i hushållstjänsteföretag
• 20 var personliga assistenter
• 5 var anställda i hemtjänsten eller liknande (en trol.
barnflicka)
Varifrån kom de?
• Irak
• Ryssland,
• Uzbekistan,
• Syrien,
• Ukraina,
• Bangladesh och
• Georgien
Arbetskraftsmigranter/flyktingar
• Tre personer hade ansökt enligt de särskilda reglerna
för asylsökande och
• Sju andra hade tidigare i sitt liv ansökt om asyl i
Sverige.
Vilka var arbetsgivarna?
• De flesta var aktiebolag
• En stadsdelsförvaltning
• En ideell förening
• Några enskilda firmor
• I några fall saknades uppgift
(skulle kunna vara en privatperson)
Varför sökte arbetsgivarna folk från länder utanför EU?
• Förortsföretaget: ”De som kommer hit på arbetstillstånd är de
som vill jobba och inte sjukskriver sig, de kommer för att arbeta
i Sverige.”
• Assistansföretaget: Kunderna är nöjda när den personliga
assistenten är en bekant eller en familjemedlem.
• Cityföretaget (Rysktalande): ”Av kommunikationen sker 99
procent inom företaget. Om du kommer från samma kultur vet
du vad folk blir glada eller ledsna av och du vet hur du får rätt
respons.”
Unionsföreträdet då?
• Det räcker att arbetsgivaren annonserar ut arbetet hos
Arbetsförmedlingen och Eures
Upptäckter och slutsatser
• Arbetsgivaren framställs i lagstiftningen som
oklanderlig
• Gemenskapsföreträdet har inget innehåll = man
bortser från risken för ökad arbetslöshet
• Gränserna är flytande mellan flyktinginvandring och
arbetskraftsinvandring (åtminstone på områden utan
kvalifikationskrav)
Kontrollen av anställningsvillkoren
• Gäller erbjudandet om anställning, inte de faktiska
anställningsvillkoren
• (=erbjudandet anses inte juridiskt bindande)
• (ILO:s Konvention nr 189 om hushållsarbetare, artikel 8,
kräver ett ”Skriftligt och bindande anställningserbjudande, som
är utkrävbart i landet där arbetet utförs”)
Fackets yttrande om anställningsvillkoren
• Det enda inflytande som facket har, är att säga
• om lönen är i nivå med kollektivavtalet
• om arbetsgivaren har tillräckliga försäkringar
forts.
• Om arbetstagaren eller Migrationsverket (vid en
förlängning) klagar på villkoren, är det arbetstagaren
som kan drabbas, d.v.s. som riskerar att förlora sitt
uppehållstillstånd.
• Kravet på att anställningsvillkoren ska motsvara
kollektivavtalen ger lagstiftningen legitimitet,
samtidigt som verklig likabehandling med
arbetstagare i landet får mycket låg prioritet
forts.
• Särskilda risker för att arbetstagaren utnyttjas av
kunder eller brukare (”inom hemmets väggar”):
• ”Om kunden skulle vara missnöjd med assistenten, är
uppsägningstiden två veckor. Det är samma regler
som gäller för alla. Det blir uppsägning på grund av
personkemi och även migrationsverket meddelas.”
Utpräglat maktförhållande
• Arbetsgivare – arbetstagare
• Beroende på grund av lagstiftningen om
arbetskraftsinvandring
• ”Inom hemmets väggar”
NYHETER
Ds 2013:57 Åtgärder mot missbruk av reglerna för
arbetskraftsinvandring, prop. 2013/14:227
• Efterkontroller under löpande tillståndstid
• Straffsanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare
avseende gällande anställningsvillkor
• Kompletterande återkallelsebestämmelser (+ fyra
månader i stället för tre om at förlorar sitt jobb)
• (Direktåtkomst för Migrationsverket till vissa myndigheters
register (Skatteverket, Kronofogden,
Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan)
• (Inte i propositionen)
EU-DIREKTIV
Blåkortsdirektivet:
• Ett erbjudande om minst ett års högkvalificerad
anställning (art. 5.1 a).
• den erbjudna lönen ska vara minst en och en halv gång
den genomsnittliga bruttoårslönen i medlemsstaten i
fråga. (5.3) (2011: 43 500 SEK/mån)
• (1,2 gånger genomsnittslönen för yrken där efterfrågan
på arbetstagare från tredjeland är särskilt stor). (5.5)
• Krav på bindande anställningsavtal!
Implementering:
Blåkortsdirektivets bestämmelser skulle ha varit
genomförda i medlemsländernas lagstiftning senast i juni
2011
• Implementerades i Sverige den 1 juli 2013 i kap 6a
Utlänningslagen
Säsongsarbetardirektivet (feb. 2014)
• Syfte
• Att säkerställa anständiga arbets- och levnadsvillkor för
säsongsarbetare och samtidigt skapa incitament för att
förhindra kvarstannande och tillfällig vistelse från att bli
permanent
• Att öka medlemsstaternas konkurrenskraft och ekonomiska
vitalitet och tillgodose det ökade behovet av arbetskraft i
samband med viktiga demografiska utmaningar
• Mellan fem och nio månader under varje tolvmånadersperiod
• Likabehandling med medborgarna i landet

Contenu connexe

Similaire à Catharina Calleman om arbetskraftsinvandring till Sverige

Aol 2010 11-01 #180
Aol 2010 11-01 #180Aol 2010 11-01 #180
Aol 2010 11-01 #180
Lennart42
 
Allt om lön 2010 11-01 kortversion
Allt om lön 2010 11-01 kortversionAllt om lön 2010 11-01 kortversion
Allt om lön 2010 11-01 kortversion
Lennart42
 

Similaire à Catharina Calleman om arbetskraftsinvandring till Sverige (6)

Aol 2010 11-01 #180
Aol 2010 11-01 #180Aol 2010 11-01 #180
Aol 2010 11-01 #180
 
Slutkonferens Ny väg in - Linda Pärlemo
Slutkonferens Ny väg in - Linda PärlemoSlutkonferens Ny väg in - Linda Pärlemo
Slutkonferens Ny väg in - Linda Pärlemo
 
Arbetskraftsinvandring fusk och utnyttjande
Arbetskraftsinvandring fusk och utnyttjandeArbetskraftsinvandring fusk och utnyttjande
Arbetskraftsinvandring fusk och utnyttjande
 
Arbetslivsorganisationer
ArbetslivsorganisationerArbetslivsorganisationer
Arbetslivsorganisationer
 
Allt om lön 2010 11-01 kortversion
Allt om lön 2010 11-01 kortversionAllt om lön 2010 11-01 kortversion
Allt om lön 2010 11-01 kortversion
 
Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
Utstationeringsdirektivet - Socialt skydd eller förtäckt protektionism?
 

Catharina Calleman om arbetskraftsinvandring till Sverige

  • 1. REGLERNAOM ARBETSKRAFTSINVANDRING – TILLÄMPNING OCH NYHETER Catharina Calleman, professor i rättsvetenskap Juridik/JPS Örebro universitet 2014-05-10
  • 2. Nya regler i Sverige om arbetskraftsinvandring 2008 • ”mer långtgående än de förslag som förhandlats på EU-nivå” • ”den mest öppna regleringen inom OECD” • ”Sverige ett föregångsland i Europa”
  • 3. Arbetsgivarnas behov är utgångspunkten • Det är inte längre Arbetsförmedlingen som prövar behovet av arbetskraft • ”Det är den enskilde arbetsgivaren som har bäst kunskap om rekryteringsbehoven i den egna verksamheten.” •
  • 4. ”Gemenskapsföreträde” /Unionsföreträde • Medborgare i länder inom EU ska ges företräde till lediga platser
  • 5. Villkor för arbetstillstånd • Första gången för högst två år • Tillståndet är knutet till ett visst slag av arbete och en viss arbetsgivare • (= starkt beroende av arbetsgivaren) • Kan förlängas till max 4 år • + särskilda regler för asylsökande
  • 6. Krav på anställningsvillkoren • Anställningsvillkoren får inte vara sämre än som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. • Anställningen ska ha en sådan omfattning att det är möjligt att försörja sig på den (min. 13 000/mån) • Arbetstagarorganisation ska ges tillfälle att yttra sig om anställningsvillkoren.
  • 7. Om anställningen avslutas måste arbetstagaren finna en ny anställning inom tre månader för att få stanna i landet
  • 8. Arbetsgivarna Inga särskilda krav i lagstiftningen Kan vara  privata eller offentliga  i Sverige eller utomlands  juridiska eller fysiska personer
  • 9. Särskild kontroll från jan. 2012 • Införd av Migrationsverket på eget initiativ Innebär att arbetsgivare • dels i nystartade företag, • dels inom vissa branscher (städning, hotell och restaurang, jordbruk mm) Måste visa bl.a. att de kan garantera lön för arbetstagarna under de första tre månaderna. Krav på filial i Sverige
  • 10. Största yrkesgrupperna 2013 • Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning (7 041 – ) • Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens (4 459 – ) • Service-, omsorgs- och försäljningsarbete (1 321 –) • Arbete som kräver kortare högskoleutbildning eller motsvarande (649 –) • Byggverksamhet och tillverkning (834 –) • Jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske (475+) • Totalt 15 357 ( – c:a 1 200 sedan 2012)
  • 11. De största nationaliteterna 2013 • THAILAND 6 167 + (5 814 medhjälpare i jb mm) • INDIEN 3 031 + (2 669 dataspecialister) • KINA 884 - • SYRIEN 657 + • IRAN 375 - • UKRAINA 373 - • TURKIET 346 - • PAKISTAN 304 - • USA 302 - • IRAK 257 -
  • 12. EN LITEN UNDERSÖKNING OM TILLÄMPNINGEN – ARBETE I HUSHÅLL* * Ur Calleman & Gavanas ”Rena hem på smutsiga villkor?” (Makadam 2013)
  • 13. Arbete i privata hushåll • 43 beviljade ansökningar i januari – kategoriserade som ”städning” eller ”vård och omsorg”
  • 14. Vad arbetade de med? • 18 var anställda i hushållstjänsteföretag • 20 var personliga assistenter • 5 var anställda i hemtjänsten eller liknande (en trol. barnflicka)
  • 15. Varifrån kom de? • Irak • Ryssland, • Uzbekistan, • Syrien, • Ukraina, • Bangladesh och • Georgien
  • 16. Arbetskraftsmigranter/flyktingar • Tre personer hade ansökt enligt de särskilda reglerna för asylsökande och • Sju andra hade tidigare i sitt liv ansökt om asyl i Sverige.
  • 17. Vilka var arbetsgivarna? • De flesta var aktiebolag • En stadsdelsförvaltning • En ideell förening • Några enskilda firmor • I några fall saknades uppgift (skulle kunna vara en privatperson)
  • 18. Varför sökte arbetsgivarna folk från länder utanför EU? • Förortsföretaget: ”De som kommer hit på arbetstillstånd är de som vill jobba och inte sjukskriver sig, de kommer för att arbeta i Sverige.” • Assistansföretaget: Kunderna är nöjda när den personliga assistenten är en bekant eller en familjemedlem. • Cityföretaget (Rysktalande): ”Av kommunikationen sker 99 procent inom företaget. Om du kommer från samma kultur vet du vad folk blir glada eller ledsna av och du vet hur du får rätt respons.”
  • 19. Unionsföreträdet då? • Det räcker att arbetsgivaren annonserar ut arbetet hos Arbetsförmedlingen och Eures
  • 20. Upptäckter och slutsatser • Arbetsgivaren framställs i lagstiftningen som oklanderlig • Gemenskapsföreträdet har inget innehåll = man bortser från risken för ökad arbetslöshet • Gränserna är flytande mellan flyktinginvandring och arbetskraftsinvandring (åtminstone på områden utan kvalifikationskrav)
  • 21. Kontrollen av anställningsvillkoren • Gäller erbjudandet om anställning, inte de faktiska anställningsvillkoren • (=erbjudandet anses inte juridiskt bindande) • (ILO:s Konvention nr 189 om hushållsarbetare, artikel 8, kräver ett ”Skriftligt och bindande anställningserbjudande, som är utkrävbart i landet där arbetet utförs”)
  • 22. Fackets yttrande om anställningsvillkoren • Det enda inflytande som facket har, är att säga • om lönen är i nivå med kollektivavtalet • om arbetsgivaren har tillräckliga försäkringar
  • 23. forts. • Om arbetstagaren eller Migrationsverket (vid en förlängning) klagar på villkoren, är det arbetstagaren som kan drabbas, d.v.s. som riskerar att förlora sitt uppehållstillstånd. • Kravet på att anställningsvillkoren ska motsvara kollektivavtalen ger lagstiftningen legitimitet, samtidigt som verklig likabehandling med arbetstagare i landet får mycket låg prioritet
  • 24. forts. • Särskilda risker för att arbetstagaren utnyttjas av kunder eller brukare (”inom hemmets väggar”): • ”Om kunden skulle vara missnöjd med assistenten, är uppsägningstiden två veckor. Det är samma regler som gäller för alla. Det blir uppsägning på grund av personkemi och även migrationsverket meddelas.”
  • 25. Utpräglat maktförhållande • Arbetsgivare – arbetstagare • Beroende på grund av lagstiftningen om arbetskraftsinvandring • ”Inom hemmets väggar”
  • 27. Ds 2013:57 Åtgärder mot missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring, prop. 2013/14:227 • Efterkontroller under löpande tillståndstid • Straffsanktionerad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare avseende gällande anställningsvillkor • Kompletterande återkallelsebestämmelser (+ fyra månader i stället för tre om at förlorar sitt jobb) • (Direktåtkomst för Migrationsverket till vissa myndigheters register (Skatteverket, Kronofogden, Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan) • (Inte i propositionen)
  • 29. Blåkortsdirektivet: • Ett erbjudande om minst ett års högkvalificerad anställning (art. 5.1 a). • den erbjudna lönen ska vara minst en och en halv gång den genomsnittliga bruttoårslönen i medlemsstaten i fråga. (5.3) (2011: 43 500 SEK/mån) • (1,2 gånger genomsnittslönen för yrken där efterfrågan på arbetstagare från tredjeland är särskilt stor). (5.5) • Krav på bindande anställningsavtal!
  • 30. Implementering: Blåkortsdirektivets bestämmelser skulle ha varit genomförda i medlemsländernas lagstiftning senast i juni 2011 • Implementerades i Sverige den 1 juli 2013 i kap 6a Utlänningslagen
  • 31. Säsongsarbetardirektivet (feb. 2014) • Syfte • Att säkerställa anständiga arbets- och levnadsvillkor för säsongsarbetare och samtidigt skapa incitament för att förhindra kvarstannande och tillfällig vistelse från att bli permanent • Att öka medlemsstaternas konkurrenskraft och ekonomiska vitalitet och tillgodose det ökade behovet av arbetskraft i samband med viktiga demografiska utmaningar • Mellan fem och nio månader under varje tolvmånadersperiod • Likabehandling med medborgarna i landet