SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  16
Skolelevers drogvanor 2011 Björn Hibell Siri Nyström Presentation vid CAN-seminarium i Almedalen 5 juli 2011  www.can.se
Lite praktiskt • Årligen sedan 1971 i årskurs 9 • Slumpmässiga urval av 300 klasser • Datainsamling i klassrummen • Anonyma enkäter • Skrivningsliknande former • Ca 40 minuter • Klassbortfall 18% • Individbortfall 17% • Relativt sanningsenliga svar • Trender och jämförelser viktigare än enskilda siffror • Rapport i november www.can.se
Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9, efter kön. 1971–2011. Procent
Beräknad genomsnittlig årskonsumtionen i liter alkohol 100%i årskurs 9, efter kön. 1977–2011.(1977–1989 avser skattade värden). Liter
Estimated average alcohol consumption during the latest drinking day by gender. 2007. Centilitres of 100% alcohol. 1) Belgium and Germany: Limited geographical coverage.  2) Denmark: Limited comparability. www.espad.org
Andelen elever i årskurs 9 som intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare, efter kön.  1972–2011. Procent
Proportion reporting having had five or more drinksa) on one occasion during the last 30 days by gender. 2007. Percentages. 1) Belgium: Limited geographical coverage.  2) Denmark and Spain: Limited comparability. a)  A “drink” is a glass/bottle/ can of beer (ca 50 cl), a glass/bottle/can of cider (ca 50 cl), 2 glasses/bottles of alcopops (ca 50 cl), a glass of wine (ca 15 cl), a glass of spirits (ca 5 cl) or a mixed drink. www.espad.org
Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2011.  Procent
Lifetime use of marijuana or hashish by gender. 2007. Percentages. 1) Belgium and Germany: Limited geographical coverage.  2) Denmark, Spain and USA: Limited comparability. www.espad.org
Erfarenhet av sniffning bland elever i årskurs 9, efter kön.1971–2011.  Procent
Andelen rökare i årskurs 9, efter kön. 1997–2011. Procent
Andelen snusare i årskurs 9, efter kön. 1997–2011.  Procent
Berusning, 4 länder, 1991–2011 USA  (grade 10)  	5+ drinkar/vecka Danmark (15 år)  	Full minst 2 gånger Norge (15−20 år)  	Berusad minst 50 gånger Sverige (åk 9)   	Intensivkonsumtion senaste 30 dagarna www.can.se
Narkotika, 4 länder, 1991–2011 USA  (grade 10)	Använt narkotika senaste 12 månaderna Danmark (15 år)	Rökt hasch Norge (15−16 år)  	Använt cannabis Sverige (åk 9)       	Använt narkotika www.can.se
Sammanfattning • Fortsatt minskad alkoholkonsumtion • Pojkarnas värden historiskt låga • Flickors och pojkars alkoholkonsumtion likartad • Totalkonsumtionen i Sverige högre än europasnittet • Intensivkonsumtionen lägre än europasnittet • Narkotikaerfarenheten oförändrad • Narkotikaerfarenheten i Sverige låg i en europa-    jämförelse • Viss minskning i andelen rökare och snusare www.can.se
Tänkbara bidragande orsaker (gäller i första hand alkohol) • Del av internationell trend i vissa länder • Effekt av drogförebyggande insatser • Effektivare föräldrakontroll • Ökat hälsomedvetande • Ökad andel ungdomar med invandrarbakgrund • Mer umgänge via datorer, bl a spel www.can.se

Contenu connexe

Similaire à Skolelevers drogvanor - Almedalen 2011 (6)

2012 08-15 Motala, Elever skolan och droger
2012 08-15 Motala, Elever skolan och droger2012 08-15 Motala, Elever skolan och droger
2012 08-15 Motala, Elever skolan och droger
 
ANDT-Trender
ANDT-Trender ANDT-Trender
ANDT-Trender
 
Cannabis - Sverige och övriga Europa
Cannabis - Sverige och övriga EuropaCannabis - Sverige och övriga Europa
Cannabis - Sverige och övriga Europa
 
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina DahlmanVåga Fråga 131029 Nina Dahlman
Våga Fråga 131029 Nina Dahlman
 
ANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingenANDT-utvecklingen
ANDT-utvecklingen
 
Hur fungerade de nationella handlingsplanerna?
Hur fungerade de nationella handlingsplanerna?Hur fungerade de nationella handlingsplanerna?
Hur fungerade de nationella handlingsplanerna?
 

Plus de Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN

Plus de Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN (20)

Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunenStruktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla gränskommunen
 
Implementering
ImplementeringImplementering
Implementering
 
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
Lite om ”Lärare kan undervisa om cannabis”
 
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
100% ren hårdträning - dopningsförebyggande arbetet inom motionsidrotten
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
 
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstödPreventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
Preventionsstrategier - med utgångspunkt i föräldraskapsstöd
 
EDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetet
EDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetetEDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetet
EDPQS – Ett redskap för ökad kvalitet i det drogförebyggande arbetet
 
Preventionens grunder
Preventionens grunder Preventionens grunder
Preventionens grunder
 
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheterEn ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
En ANDT - samordnares vardag och erfarenheter
 
Struktur, policy och samordning i den lilla kommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla kommunenStruktur, policy och samordning i den lilla kommunen
Struktur, policy och samordning i den lilla kommunen
 
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strateginKommunens roll utifrån ANDT-strategin
Kommunens roll utifrån ANDT-strategin
 
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens rollANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
ANDT-strategin, Folkhälsomyndighetens roll
 
ANDT i ett historiskt perspektiv
ANDT i ett historiskt perspektivANDT i ett historiskt perspektiv
ANDT i ett historiskt perspektiv
 
Länsstyrelsernas roll i ANDT-arbetet
Länsstyrelsernas roll i  ANDT-arbetetLänsstyrelsernas roll i  ANDT-arbetet
Länsstyrelsernas roll i ANDT-arbetet
 
Brås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbete
Brås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbeteBrås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbete
Brås utökade stöd till lokalt arbete brottsförebyggande arbete
 
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredareAlkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
Alkoholkonsumtion och negativa konsekvenser bland unga – Siri Thor, utredare
 
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn TrolldalNya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
Nya data presenteras: Alkoholkonsumtionen 2014 – Björn Trolldal
 
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredareTrender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
Trender i cannabisanvändningen bland unga – Isabella Gripes, utredare
 
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
Varför bryr vi oss om hur mycket befolkningen dricker och vad kan vi säga om ...
 
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredareNegativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
Negativa konsekvenser av andras drickande i Sverige – Erica Sundin, utredare
 

Skolelevers drogvanor - Almedalen 2011

  • 1. Skolelevers drogvanor 2011 Björn Hibell Siri Nyström Presentation vid CAN-seminarium i Almedalen 5 juli 2011 www.can.se
  • 2. Lite praktiskt • Årligen sedan 1971 i årskurs 9 • Slumpmässiga urval av 300 klasser • Datainsamling i klassrummen • Anonyma enkäter • Skrivningsliknande former • Ca 40 minuter • Klassbortfall 18% • Individbortfall 17% • Relativt sanningsenliga svar • Trender och jämförelser viktigare än enskilda siffror • Rapport i november www.can.se
  • 3. Andelen alkoholkonsumenter i årskurs 9, efter kön. 1971–2011. Procent
  • 4. Beräknad genomsnittlig årskonsumtionen i liter alkohol 100%i årskurs 9, efter kön. 1977–2011.(1977–1989 avser skattade värden). Liter
  • 5. Estimated average alcohol consumption during the latest drinking day by gender. 2007. Centilitres of 100% alcohol. 1) Belgium and Germany: Limited geographical coverage. 2) Denmark: Limited comparability. www.espad.org
  • 6. Andelen elever i årskurs 9 som intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare, efter kön. 1972–2011. Procent
  • 7. Proportion reporting having had five or more drinksa) on one occasion during the last 30 days by gender. 2007. Percentages. 1) Belgium: Limited geographical coverage. 2) Denmark and Spain: Limited comparability. a) A “drink” is a glass/bottle/ can of beer (ca 50 cl), a glass/bottle/can of cider (ca 50 cl), 2 glasses/bottles of alcopops (ca 50 cl), a glass of wine (ca 15 cl), a glass of spirits (ca 5 cl) or a mixed drink. www.espad.org
  • 8. Andelen elever i årskurs 9 som någon gång använt narkotika, efter kön. 1971–2011. Procent
  • 9. Lifetime use of marijuana or hashish by gender. 2007. Percentages. 1) Belgium and Germany: Limited geographical coverage. 2) Denmark, Spain and USA: Limited comparability. www.espad.org
  • 10. Erfarenhet av sniffning bland elever i årskurs 9, efter kön.1971–2011. Procent
  • 11. Andelen rökare i årskurs 9, efter kön. 1997–2011. Procent
  • 12. Andelen snusare i årskurs 9, efter kön. 1997–2011. Procent
  • 13. Berusning, 4 länder, 1991–2011 USA (grade 10) 5+ drinkar/vecka Danmark (15 år) Full minst 2 gånger Norge (15−20 år) Berusad minst 50 gånger Sverige (åk 9) Intensivkonsumtion senaste 30 dagarna www.can.se
  • 14. Narkotika, 4 länder, 1991–2011 USA (grade 10) Använt narkotika senaste 12 månaderna Danmark (15 år) Rökt hasch Norge (15−16 år) Använt cannabis Sverige (åk 9) Använt narkotika www.can.se
  • 15. Sammanfattning • Fortsatt minskad alkoholkonsumtion • Pojkarnas värden historiskt låga • Flickors och pojkars alkoholkonsumtion likartad • Totalkonsumtionen i Sverige högre än europasnittet • Intensivkonsumtionen lägre än europasnittet • Narkotikaerfarenheten oförändrad • Narkotikaerfarenheten i Sverige låg i en europa- jämförelse • Viss minskning i andelen rökare och snusare www.can.se
  • 16. Tänkbara bidragande orsaker (gäller i första hand alkohol) • Del av internationell trend i vissa länder • Effekt av drogförebyggande insatser • Effektivare föräldrakontroll • Ökat hälsomedvetande • Ökad andel ungdomar med invandrarbakgrund • Mer umgänge via datorer, bl a spel www.can.se