En ny välfärdsindustri

En ny välfärdsindustri
Urban(s) Stockholm 2011-03-10 En ny välfärdsindustri ”Så är vi alla visionärer och drömmare. Låt det aldrig bli sagt om denna generation att vi lämnade idéer och ideal åt det förflutna, beslutsamhet och rätlinjiga syften åt våra motståndare.” John Fitzgerald Kennedy vid ett tal till studenter i Berlin. Rapportförfattare: Magnus Sundberg
2 (22) Innehållsförteckning Förord ....................................................................................................... 3 1. Näringsliv och arbetsmarknad ......................................................... 4 1.1 Långtidsutredningen 2011............................................................................................... 5 1.2 Långtidsutredningen 2008............................................................................................... 6 1.3 Tjänstenäringen ................................................................................................................ 7 2. Tillväxt................................................................................................ 8 2.1 Teorier ........................................................................................................................ 8 2.2 Produktivitet .............................................................................................................. 9 2.3 Utvecklingen inom tjänstesektorn ........................................................................ 10 3. En ny modell .................................................................................... 12 3.1 Välfärdsindustri, en ny tillväxtbransch................................................................. 14 3.2 Arbetslinje ................................................................................................................ 16 3.3 Storstadsmotorer ..................................................................................................... 18 4. Källförteckning ................................................................................ 21
3 (22) Förord Arbetarepartiet socialdemokraterna är inte ett parti som alla andra. Vem som helst har kunnat ansluta sig och verka för socialdemokratins vision. Både överklass och arbetareklass har samlats inom partiets olika delar i en gemensam kamp för att ständigt kunna förändra samhället. Förändringen har gett löften om förbättring, näring åt fantasi och handlingskraft, stimulans åt drömmar och visioner. Människans frigörelse har alltid varit den bärande idén för förändring. Genom stegvisa reformer har hela samhället kunnat förändras med värderingarna om frihet, jämlikhet och solidaritet som kompass. Socialdemokratin har den senaste tiden saknat en dröm om hur samhället borde se ut. Idéutvecklingen inom partiet har mer burit karaktären av nostalgi än att med en kreativ framåtblick anta framtidens utmaningar. Det har varit en tid präglad av utspel och att ständigt jaga bollar som andra partier kastar fram. Det har varit mer av en kortsiktig åtgärdspolitik än att stå och hålla fast för en större och längre vision. Förändringens vind av samhället idag skiftar snabbt och kan variera i styrka. När samhället förändras måste det finnas idéer och visioner som kan förklara åt vilket håll det blåser, hur denna vind ska användas och mot vilket håll skutan ska styras för att komma fram till önskat mål. Denna rapport syftar till att skapa debatt om hur en socialdemokratisk tillväxtpolitik bör utvecklas samt till viss del även hur utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken bör utvecklas. Socialdemokratin får inte längre stå passivt vid sidan när samhället utvecklas. Den ständiga svartmålningen om att utvecklingen i Sverige går totalt åt fel håll stämmer inte. Våra idéer, drömmar och visioner får inte överges för att vi ser problem i enskilda reformer. Det är endast genom en pragmatisk hållning som långsiktiga mål om frihet, jämlikhet och solidaritet kan förverkligas. Rapporten inleds med en analys av hur näringsliv och arbetsmarknad fungerar i Sverige. Sedan görs en genomgång av olika teorier om vad som skapar tillväxt och en analys av hur tjänstesektorn fungerar. Rapporten avslutas med en metod med särskild tyngdpunkt på tjänstesektorn, arbetslinje och stora regioners betydelse för tillväxt. Rapportförfattaren vill tacka Robert Noord, Ronja Wendolyne Morales, Martin Carlstedt, Hans Vindeland, Meeri Wasberg och John Hagström för kreativa synpunkter och förslag.
4 (22) 1. Näringsliv och arbetsmarknad Det svenska samhället är ett av de mest dynamiska i världen. Utveckling har länge varit det normala. Välståndet i landet ökade snabbast i världen från omkring år 1870 och hundra år framåt. Det råa klassamhället där fattiga familjer tvingades lämna bort sina barn för att de inte kunde försörja dem är sedan länge brutet. Steg för steg har samhället reformerats. Genom kollektiva lösningar har samhällets effektivitet ökat. Allmän pension, allmän sjukvård, föräldraförsäkring, tillgång till högre utbildning och andra reformer har gjort Sverige till den moderna välfärdsstat vi är idag. En stark tilltro till framtiden i kombination med solidaritet har länge varit dominerande drivkrafter. Näringspolitiken har från tid till annan varierat. Under vissa tider har den uppvisat höga grader av protektionism för att skydd inhemska industrier, exempelvis Stålverk 80, men för det mesta har omstruktureringar och utveckling varit dominerande. Näringar som inte har haft förutsättningar att klara sig under nya omständigheter har slagits ut och skapat plats för nya näringar med bättre förutsättningar. Genom samförståndsandan av ansvarstagande parter på arbetsmarknaden har Sverige varit ett land som under lång tid kunnat omstrukturera näringslivet utefter nya omständigheter. Utrikeshandel har varit och är en viktig del av svensk näringspolitik. Sverige är en av världens mest internationaliserade ekonomier med en exportkvot på över 50 procent av BNP. Sedan 1990 har värdet av exporten nästan fördubblats mätt i fasta priser. Samtidigt arbetar ungefär en fjärdedel av samtliga anställda i det svenska näringslivet i utlandsägda företag och ungefär lika många i svenska multinationella företag. Minst hälften av alla anställda i näringslivet arbetar i företag där beslut om expansion och andra viktiga förändringar görs i ett gränsöverskridande perspektiv. 1 Som grund för analysen kommer nu utvalda delar från de två senaste långtidsutredningarna att presenteras följt av en analys om tjänstesektorn. 1 Tillväxtverket, Tillväxtfakta – så växer Sverige och dess regioner, s.4.
5 (22) 1.1 Långtidsutredningen 2011 2 Av långtidsutredningen 2011 framkommer en bild av att den svenska arbetsmarknaden fungerar väl. Det är en arbetsmarknad som i hög grad förlitar sig på arbetsmarknadens parter. Lönebildningen koordineras genom Industriavtalet och inslaget av individuella förhandlingar har ökat. Många marknader har avreglerats och därav har konkurrensen ökat. Regelverk som begränsar privata utförare av offentlig verksamhet bedöms av OECD vara milda i ett internationellt perspektiv. Arbetskraftsdeltagande är högt i Sverige. Framförallt är det högt för kvinnor och äldre jämfört med omvärlden. För de som är med i arbetskraften men inte arbetar har reformer genomförts i gränslandet mellan arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken under 2000-talet vilket lett till ett bättre samspel mellan ersättning och aktiviteter. Jobbskatteavdraget har minskat tröskeleffekter och därmed gjort det mer lönsamt att arbeta.3 Trots att arbetsmarknaden fungerar relativt väl finns det utrymme till förbättring. Även om arbetslösheten inte framstår som speciellt problematisk i ett internationellt perspektiv tycks den ha etablerats på en klart högre nivå än vad som var fallet före 1990-talskrisen. Problem som den svenska arbetsmarknaden står inför är bland annat att frånvaron är hög. Vidare har reformer slagit fel på områden som anställningsskydd, marginalskatter för högavlönade, utbildningssystem, mottagningssystem för flyktinginvandrare och system för försörjningsstöd. Förändringar i regelverket med anställningsskyddet har skapat en utveckling där arbetsgivare använder sig av tidsbegränsade anställningar i allför stor utsträckning. Detta har lett till stor omsättning av nyanställda, som i sin tur skapat en ineffektiv användning av arbetskraften genom att den genomsnittliga matchningskvalitetens minskar samtidigt som förutsättningarna för en effektiv strukturomvandlig försämras. Ytterligare problemområden är att de högsta marginalskatterna är mycket höga. Ett centralt problemområde är att övergången från studier till arbete inte fungerar effektivt. Efter avslutade gymnasiestudier följer ofta en lång period av inaktivitet för en stor andel av ungdomarna. Inaktiviteten har sannolikt två sidor bestående av dels etableringsproblem dels att inträdet på arbetsmarknaden efter avslutad högre utbildning sker långsamt. Långtidsutredningen 2011 har sex rekommendationer som de uppfattar särskilt viktiga för att ytterligare förbättra arbetsmarknaden: 2 SOU2011:11. 3 Se dock TCO Granskar: modern arbetslinje: fler inne, färre ute 3 7/10, s. 43 f.
6 (22) • Försörjningsstödet ska inte användas som inkomstkälla under arbetslöshet. • Trösklarna mellan tidsbegränsade anställningar och tillsvidareanställningar måste minska. • Arbetsgivare ska ha incitament att medverka till minskade långtidssjukskrivningar. • Tidiga examina från universitet och högskolor bör premieras. • Gymnasieskolans yrkesutbildningar måste få ett större arbetsmarknadsfokus. • Arbetsförmedlingen måste fördjupa sitt arbete mot arbetsgivare till förmån för svaga grupper. 1.2 Långtidsutredningen 2008 4 Tillväxten skapar ökad levnadsstandard som i viss mån kommer medborgarna till del via de offentligt finansierade välfärdssystemen. Men på sikt står välfärdssystemen inför ett antal olika utmaningar. Yrkesverksamma i framtiden måste kunna finansiera vård, omsorg och annan offentlig verksamhet åt allt fler äldre. Genom att hushållen får ökade inkomster kommer nya krav att ställas. I takt med att den materiella standarden i samhället ökar kommer förväntningarna på välfärdstjänsterna också att öka. Det kommer att uppstå en successivt ökande skillnad mellan vad som kan tillhandahållas inom de skattefinansierade systemen och medborgarnas önskemål. Relativpriserna kommer att stiga på flertalet av välfärdstjänsterna till följd av svag produktivitetstillväxt. För att möjliggöra en vidareutveckling av välfärdtjänsterna konstateras att finansieringsformen för delar av välfärdssystemen behöver förändras. Att öka antalet arbetade timmar i ekonomin skulle kunna bidra till finansieringen i ett kortare perspektiv men eftersom det även i framtiden kommer att finnas önskemål om att i viss mån ta ut välståndsökningar i form av fritid är arbete ingen realistisk lösning på lång sikt. Om staten skjuter upp eller avstår från åtgärder som kan underlätta finansieringen och utvecklingen av välfärdssystemen leder det med stor sannolikhet till fortsatt framväxt av lösningar vid sidan om de offentliga systemen. Det kan ta sig uttryck både i en ökad efterfrågan på olika privata alternativ, men också i att en ökad del av välfärdstjänsterna utförs av hushållen själva. Inom äldreomsorgen kan anhörigarbetet komma att ytterligare öka. Ett sådant ökat informellt arbete kan i sin tur komma att ske på bekostnad av marknadsarbete. I detta finns också en könsaspekt eftersom det i många fall kan förmodas vara kvinnorna som ägnar mer tid åt t.ex. vård av anhöriga. 4 SOU 2008:105.
7 (22) Att avstå från att reformera välfärdssystemet så att det möter den framtida efterfrågan kommer att få betydande fördelningspolitiska effekter. Hushåll med god ekonomi kommer sannolikt i högre grad välja vägar där hushållen betalar mer med egna pengar där det är möjligt. Hushåll med sämre ekonomi blir hänvisade till lösningar som innebär mer informellt arbete. För att det ska finnas ett välfärdssystem som uppfyller sina grundläggande syften om omfördelning och effektivitet krävs därför en reformering av systemen. 1.3 Tjänstenäringen Den långsiktiga strukturomvandlingen i nästan alla ekonomier har karaktäriserats av en gradvis omfördelning av arbetskraften; först med en övergång från jordbrukssamhälle till industrisamhälle sedan från industrisamhälle till tjänstesamhälle. Medan skiftet till ett industrisamhälle vanligtvis betraktas som en snabb och omvälvande förändring har tjänstesamhället vuxit fram gradvis och på ytan utan synbara konsekvenser. Andra har hävdat att övergången till ett tjänstesamhälle har haft effekter av ”revolutionära” proportioner. Av en studie5 från ITPS framkommer att tjänster karaktäriseras framför allt av dess immateriella natur. Vidare förknippas vanligen tjänster av att de bygger på interaktion mellan konsument och producent (används samtidigt som de produceras), att det är heterogena (ej standardiserbara) och att de inte går att lagra (icke-varaktighet). Utifrån dessa egenskaper kan tjänstesektorn delas upp på flera sätt. En grundläggande uppdelning kan göras mellan icke-personliga tjänster och personliga tjänster. Icke-personliga tjänster kännetecknas av att de mer liknar varuproduktion som exempelvis producenttjänster (försäkringstjänster), förmedlingstjänster (transport- och kommunikationsföretag) och kapitaltjänster (fastighetsförvaltning). Personliga tjänster karaktäriseras i hög grad av immaterialitet, interaktion, heterogenitet samt att de är icke-intermediära(icke- förmedlande). Som exempel nämns offentliga tjänster (kommunala myndigheter), hemarbete (städning av bostad) och privata personliga tjänster (hotell, restaurang). Undersökningen av de personliga tjänsternas förändrade innehåll under 1900- talet visar att de enkla, lågavlönade personliga tjänsterna utan krav på formell utbildning, över tid har ersatts av allt fler personliga tjänster som förutsätter investeringar i humankapital och resulterar i högre löner. Den ökade humankapitalintensiteten indikerar även att det har skett kvalitativa förbättringar, att det kvalitativa innehållet har ökat inom personliga tjänster. 5 ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Näringslivets tillstånd 2008 – Tjänsteparadox skapar tillväxt, s. 202.
8 (22) 2. Tillväxt Av långtidsutredningarna och studien från ITPS framkommer en bild av en arbetsmarknad som fungerar relativt väl och ett näringsliv som är internationellt konkurrenskraftigt. Det finns problem och brister som om de åtgärdas kommer resultera i bättre förutsättningar för tillväxt. Tillväxt är ett viktigt medel för att uppnå flera olika målsättningar. En politik som har mål om full sysselsättning och gemensam välfärd måste ha en politik för tillväxt. Socialdemokratin tillämpar inte en specifik tillväxtteori men har anammat stora drag av den neoklassiska tillväxtteori, som man utökat med en social dimension. 2.1 Teorier I den neoklassiska tillväxtteorin förklaras att tillväxt skapas genom att insatserna av produktionsfaktorerna arbete och kapital ökar eller genom att användandet av dessa blir mer effektivt. Dock är det endast genom att använda produktionsfaktorerna mer effektivt som skapar långsiktig tillväxt. När vi slutar diska för hand och i stället skaffar diskmaskin gör denna innovation att vi kan frigöra arbetstid. En utveckling av denna teori formulerades av nationalekonomen Paul Romer som tog hänsyn till de externa effekter som uppkommer vid forskning och utveckling. Enligt Romer är det framför allt produktionen och spridningen av idéer och kunskap som skapar tillväxt. Idéer är något som, genom att de kan nyttjas av många, kan skapa hög och långsiktig tillväxt. En annan gren av teorier är de som utgår från det sociala kapitalet. En omdiskuterad ekonom på detta område är Richard Florida. Enligt Floridas teori står storstadsområden med hög koncentration av högteknologi, konstnärligt verksamma personer, ett stort inslag homosexuella och en grupp som han beskriver som ”high bohemians” i samband med en hög nivå av ekonomisk utveckling.6 Florida menar att den kreativa klassen alstrar en öppen och dynamisk miljö, som i sin tur drar till sig fler kreativa personer liksom affärsverksamhet och kapital. En stad nyskapar sig bättre sig genom att vara tilldragande för talanger än att genom ensidigt fokusera på infrastrukturprojekt som sportanläggningar, spektakulära byggnader och shoppingcentra. 6 Florida, den kreativa klassens framväxt, s.281 ff.
9 (22) Florida har vidare tänkt ut ett eget rankningssystem som värderar städer eller stadsdelar efter ”bohemindex”, ”gayindex”, ”mångfaldsindex” och liknande kriterier. Florida förespråkar ett öppet samhälle baserat på de tre T:na: Teknologi, Talang och Tolerans. Ligger en plats i teknologisk framkant, så gör den optimalt bruk av de mänskliga resurser som finns att tillgå, och detta oavsett vilken etnicitet eller sexuell inriktning talangen råkar ha, då hör den platsen till de ekonomiska vinnarna. Det är de områden som har svårt att anpassa sig till detta som blir förlorarna. Det kreativa samhället skapar skarpa ojämlikheter. De högutbildade med välbetalda kreativa jobb får tillgång till ett helt annat samhälle än alla dem som också utbildat sig, men hankar sig fram på korta projekt och vikariat. En annan grupp som inte har någon tydlig plats är alla de lågavlönade servicearbetarna som de kreativa behöver för att hålla maskineriet igång. Ojämlikheten som utvecklingen skapar måste bemötas på något sätt. Problemen med ekonomisk ojämlikhet, segregation och intolerans är inte bara sociala rättviseproblem. De är fundamentala begränsningar för den ekonomiska utvecklingen. Vill vi ha pålitlig ekonomisk utveckling och tillväxt, måste våra ledare engagera sig i att minska ojämlikheten och avståndet mellan människor menar Florida. 2.2 Produktivitet ”Den industriella verksamheten smutsar ner, förstör, luktar illa, driver människorna till tätorterna. Om den försvann så skulle människorna slippa gå till dessa bullrande, hetsiga, tidsstuderade arbetsplatser med deras olycksrisker och hot om arbetslöshet. Svensktoppen fylldes av låtar som beskrev denna dröm. I tal efter tal betonade jag – och inte bara jag inom arbetarrörelsen – att detta är att fly verkligheten. Vi kan inte återgå till att bli ett primitivt jordbrukssamhälle. Det är en falsk romantik. Vi kan inte leva på att göra tjänster åt varandra, hur viktiga dessa tjänster än är. Vi är ett industriland. Och vi har ingen anledning att äventyra våra möjligheter att förbli ett industriland. Ty det är där vi har att söka vår framtid. ” 7 Med stöd av citat ovan kan man förstå att socialdemokratin och tjänstesektorn haft och delvis har ett komplicerat förhållande. 7 Olof Palme, Vi ses igen kamrater s. 121.
10 (22) Många ekonomer har ansett att tjänstesektorn har en betydligt lägre produktivitetsnivå och framför allt produktivitetspotential jämfört med tillverkningsindustrin. William Baumol är en av de mest välkända förespråkarna av denna hållning och ”Baumols kostnadsjuka” (Baumol’s cost disease) är ett vedertaget begrepp för att beskriva den utveckling som innebär att den lågproduktiva tjänstesektorn över tid tar upp en allt större del av ekonomin. Enligt Baumol riskerar det i förlängningen att leda till lägre tillväxt och försämrad välfärd. Under 1970- och 80-talen sjönk tillväxten i hela västvärlden jämfört med tidigare decennier. Sverige upplevde en särskilt kraftig nedgång och tappade sin position som ett av världens rikaste länder, vilket skedde parallellt med att tjänstesektorn expanderade kraftigt i såväl Sverige som i de flesta OECD-länderna. Denna utveckling kan ses som stöd för Baumols hypotes och ökade farhågorna att tjänstesektorns framväxt leder till sämre ekonomisk tillväxt. Sedan mitten av 1990-talet har dock trenden vänt. Tillväxten har åter tagit fart och synen på tjänstesektorn som en växande sjukdom har gradvis tappat mark. Insikten att tjänstesektorn inte skulle vara standardiserbar och att generella slutsatser om produktivitet och tillväxt för denna är svåra att dra har blivit alltmer spridd. Framväxten och utvecklingen inom IT-sektorn, där produktivitetstillväxten varit mycket hög, är en bidragande orsak till denna mer nyanserade attityd. Nya, mer avancerade, mått och analyser har också visat på högre produktivitet än vad man tidigare trott även inom andra tjänstedominerade branscher som handel samt inom sjukvård i offentlig sektor. Att mäta produktiviteten och produktivitetstillväxten inom tjänstesektorn är komplicerat och statistiken inom området lämnar mycket övrigt att önska. En förklaring till detta är att utvecklingen inom tjänsteproduktionen i hög grad handlar om kvalitetsökningar, vilka generellt är svårare att mäta än rena volymökningar. En annan är att många tjänster fortfarande inte prissätts på marknaden och därför är svåra att hantera statistiskt. 2.3 Utvecklingen inom tjänstesektorn Olof Palmes vision om ett industriland har inte infriats istället sker sysselsättningsökningen inom just tjänstesektorn. Antalet anställda bland de tjänsteproducerande företagen har ökat med 44 procent mellan 1997 och 2008. Motsvarande ökning för de varuproducerande företagen var endast 3 procent.8 I Sverige är 80 procent av alla nya företag tjänsteföretag. Tre av fyra svenska arbetar med någon form av tjänsteproduktion. 8 SCB Statisk årsbok 2011, s. 159 f.
11 (22) Samtidigt som de personliga tjänsterna (inkl hemarbete) sedan 1960-talet har haft en nära nolltillväxt i termer av arbetade timmar har de icke-personliga tjänsterna vuxit med nästan en procent per år. Varuproduktionen har under samma period minskat sin sysselsättning med 1,4 procent per år. Industrins förädlingsvärde år 2008 var knappt hälften av tjänstesektorns förädlingsvärde. Det gör att produktionen av varor framstår som betydligt mer internationellt konkurrensutsatt än tjänsteproduktionen. Förklaringen till detta är att en stor del av tjänstesektorn har ett naturligt skydd mot importkonkurrens och ett lika stort absolut hinder för export genom att många tjänster måste produceras där konsumenten befinner sig. Även om det på senare år genomförts betydande avregleringar inom tjänstesektorn, bromsar troligen kvarstående handelshinder och regleringar tjänstehandeln mer än varuhandeln. Av en rapport9 från Tillväxtverket framkommer att tjänsteexporten ökar snabbare än varuexporten. Mellan 1993 och 2009 ökade den svenska varuexporten med 124 procent, medan den svenska tjänsteexporten steg med 222 procent. Det kan också vara värt att lägga märke till att medan världsmarknadsandelen för svensk varuexport har fallit sedan 1970 fram till idag har marknadsandelen för svensk tjänsteexport ökat på senare år. Att marknadsandelen för svensk varuexport fortsatt att minskat under det senaste årtiondet, trots att Sverige har haft en relativt god BNP-tillväxt, är kanske inte särskilt överraskande mot bakgrund av att ett antal stora länder, med Kina i spetsen, har haft en mycket hög tillväxt. En stor del av Kinas tillväxt har dessutom drivits av en snabbt växande export av varor. Den positiva utvecklingen av den svenska tjänsteexporten är att den sker inom sektorer som tycks vara humankapitalintensiva, det vill säga att andelen välutbildade är relativt hög. Årligen skapas och försvinner cirka 300 000 arbetstillfällen.10 Utsikterna för tjänstenäringen förefaller goda och uppvisar bra förutsättningar för att bygga fortsatt tillväxt. För socialdemokratin medför detta att vi måste ha attraktiva lösningar för tjänstesektorn om vi vill bygga en stabil tillväxt. 9 Not 1, s. 52. 10 Not 1, s. 61.
12 (22) 3. En ny modell En socialdemokrati är som starkast när den drivs av principer och faktabaserade studier framför opinionsundersökningar, övertygelse framför uppskattningar och nytt tänkande framför nostalgisk längtan. Socialdemokratin har genom sin levnadstid vunnit många segrar som andra partier har anpassat sig till. Allmän rösträtt, kvinnlig rösträtt, folkskola, arbetslöshetskassa, fyra veckors semester, allmän sjukvårdsförsäkring, allmänna barnbidrag, 40 timmars arbetsvecka, fri abort och partnerskap för homosexuella, erkännande av homosexuellas rättigheter i EU är alla frågor som det moderata samlingspartiet aktivt motverkat men som de idag står för. Kriskommissionen kom fram till i sin rapport att ”den borgerliga regeringen försöker idag stjäla arbetarrörelsen begrepp på olika områden”. För det första kan vi fundera över om vi som rörelse kan ha äganderätt över olika begrepp. För det andra uttryckte nyligen folkpartisten Carl B Hamilton att ”Vi sitter vid makten men till priset av att föra en socialdemokratisk politik”.11 Det kan vara så att vi har vunnit striden om välfärden men inte lyckats hitta nästa del att bygga vidare på. Att bygga nästa del består av flera komponenter som måste kartläggas med hjälp av principer, övertygelse och nytt tänkande. Nu följer ett tankeexperiment. Tänk att vi skulle ta första bästa människa på gatan år 1900 och släppa ned denne år 1950. Sedan tar vi en person från år 1950 och släpper ned denne år 2010. Vem skulle uppleva den största förändringen? Det första svaret som man tänker är att det är klart personen som släpps ned år 1950 upplever den största skillnaden. Hästdragna kärror och vagnar har ersatts med gator och vägar där bilar, bussar, cyklister och gångtrafikanter trängs om utrymmet. I hemmet skulle det krylla av tekniska apparater som radio, tv, kyl, frys, tvättmaskiner osv. Den dagliga turen till marknaden skulle ersatts med ett förhållandevis gigantiskt snabbköp. Personen som släpps ned år 2010 skulle nog inte tycka att världen var så annorlunda. Tåget skulle nog stanna vid samma stationer (i Stockholm skulle nog till och med personen från 1900 dela denna upplevelse), personen kan mycket väl bo i förstad, de tekniska apparaterna skulle nog vara fler men inget personen inte kunde lära sig. Baserat på tekniska framsteg skulle helt klart personen från år 1900 uppleva den största förändringen, den 11 SvD, ledare, http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/ta-vara-pa-viljan-till-nya-reformer_5975665.svd, första mars 2011.
13 (22) andra skulle nog mest slå fast att vi ägnat senare delen av 1900-talet att förbättra och justera den första halvans uppfinningar. Ju längre dessa personer stannade i sina nya miljöer skulle de dock bli mer medvetna om de subtila förändringar som skett i samhället. Personen från år 1900 skulle säkert känna igen sig i en hel del. Fabriksjobbet skulle ha samma hierarkiska kontrollsystem, personen skulle börja arbetet klockan åtta eller nio och komma hem prick klockan fem. Personen skulle gifta sig, skaffa barn tidigt, vara gift med samma person och antagligen arbeta hela sitt liv i samma företag. Personen skulle engagera sig i de gemenskaper och klubbar som var passande för dennes sociala status. Personen som släpps ned år 2010 skulle dock ha en mer förvirrande tillvaro. På jobbet skulle en ny klädkod råda, ett nytt schema och nya regler. Personen skulle se kontorsanställda som var klädda som om de vore lediga, i jeans och skjortor med den översta knappen oknäppta, och bli chockerad när insikten kom att flera av dessa var högt uppsatta tjänstemän. De anställda skulle förefalla att komma och gå som de ville. Individualitet och självförverkligande skulle belönas framför anpassning till organisatoriska normer. Personens rasistiska skämt skulle mötas av tystnad. Vill personen röka skulle denne vara tvungen att göra detta utanför kontoret eller i speciella bås. På och utanför arbetsplatsen skulle personen se människor med olika etniska ursprung i större antal än denne kunnat föreställa sig. Om personen som släpps ned år 1950 skulle vara tvungen att anpassa sig till en hel del drastiska tekniska förändring så är det den som släpps ned år 2010 som uppleva den mer genomgripande förändringen. Personen som släpps ned år 2010 har kastats fram till en tid då livsstilar och synen på världen har förändrats, den gamla ordningen har fallit samman och ständig omväxling råder. De flesta gränser mellan världens länder blir allt suddigare men några blir dessvärre skarpare. En del människor flyttar sig obehindrat mellan världens länder för jobb, studier och nöje medan andra människor tvingas att flytta på grund av fattigdom eller ekologiska katastrofer. Det kulturella kapitalet flödar för det mesta fritt mellan stater och ger upphov till nya influenser jämt och ständigt. För att socialdemokratin ska lyckas forma en ny modell för bland annat tillväxt, men också för människor frigörelse, är det väsentligt att vi förstår den värderingsmässiga förändring som sker i samhället och de nya klasser som skapas.
14 (22) 3.1 Välfärdsindustri, en ny tillväxtbransch I sysselsättningsomvandlingen från industrisamhälle till tjänstesamhälle har tryggheten flyttat från företaget till individen. Företag kan snabbt förlora en marknad, gå i konkurs och det som arbetstagaren har att förlita sig till är sin egen kompetens. Lika snabbt som ett företag kan gå i konkurs kan ett nytt företag starta på en ny marknad och behöva ny kompetens. I det snabbrörliga samhället kan arbetstagaren bli företagsledare, den lokala artisten världsstjärna på youtube och ikonen för en informationsläckande organisation till att bli förkastad. Svängningarna för individerna sker snabbare och har djupare dalar och högre toppar. Det som hela tiden dock består i det rörliga samhället är just samhället. Kreativitet är nu den överlägset viktigaste källan till ekonomisk tillväxt. Investeringar i forskning och utveckling är bland de mest lönsamma som finns. Välstånd växer om investeringar görs i kreativt kapital i alla dess former. Bara en bristande fantasi, samma som får mannen på gatan att tro att allting redan har uppfunnits, kan få oss att tro att alla relevanta institutioner redan har utformats och att alla politiska åtgärder har vidtagits. Som konstaterats tidigare i rapporten sker den stora nyanställningen av personal inom tjänstesektorn, åtta av tio nya företag är tjänsteföretag. Delar av dessa tjänster blir stora exportframgångar som musik, dataspel och mode har blivit. De senaste decenniernas nya möjligheter att starta företag inom välfärdtjänster skapar nya möjligheter för export. Det svenska välfärdssystemet ses som en framgångsmodell i många andra länder såväl inom som utanför Europa. Svensk sjukvård håller hög teknisk standard, god hygien och goda vårdresultat. Den svenska sjukvården är i regel organiserad med långt driven delegering till lokala enheter och anställda till skillnad från den starka hierarki som utmärker vårdorganisationer i många andra länder. Vi ligger långt fram i att utveckla hemtjänst, serviceboende, äldreboende och äldrevården.12 I Sverige finns en unik kunskap om hur barnomsorg organiseras och genomförs så att både barns och föräldrars intresse tillvaratas, samtidigt som verksamheten är samhällsekonomiskt motiverad. Samarbetet mellan stat, kommuner och privata företag ger Sverige unika möjligheter att sprida den svenska förskolemodellen till andra länder. År 2008 fanns det mer än 30 miljoner barn i EU:s 27 12 Svensk export inom hälso- och sjukvård samt omsorg, s. 23 ff.
15 (22) medlemsländer. En förväntad marknad uppskattas omsätta mellan 137 och 280 miljarder euro per år.13 Möjligheten att utveckla välfärdsindustrin till ett nytt exportunder kräver samverkan mellan stat och näringsliv. Det är i allmänhet svårt att etablera näringsverksamhet på nya marknader och i synnerhet svårt att etablera tjänsteverksamhet då den senare verksamheten kräver personal på plats i just det aktuella fallet med välfärd. Genom samverkan kan de hinder som finns överkommas, kanske särskilt för små och medelstora företag. Marknadsföringen av varumärket ”Svensk Välfärd” måste förstärkas och utvecklas genom strategiska insatser från exportrådet. En förutsättning för att bygga upp denna typ av export är att hemmamarknaden stärks och tydliga kvalitetskrav utformas. Det kreativa kapitalet känner inga begränsningar till vem som utför viss verksamhet. Kriskommissionen förslag att vinstuttag för välfärdsföretag ska lagbegränsas riskerar att på ett olyckligt sätt förflytta fokus från god kvalitet i välfärden till vilka driftsformer som är bäst.14 Det olyckliga i att förflytta fokus är att medborgarens rätt till välfärd av god kvalitet kommer i skymundan till förmån för driftsformer, vilket för de allra flesta är ganska ointressant. Kriskommissionens konstaterande att ”socialdemokratin i för liten utsträckning uppmärksammat” de problem som reformerna med privatiseringar och omregleringar inneburit torde starkt kunna ifrågasättas.15 Det är nog snarare så att vi inte uppmärksammar de positiva som alla välfärdsarbetare och välfärdsföretag producerar. För att stimulera bra välfärd är en möjlighet att införa bonus. Verksamheter som lyckas öka kvaliteten i välfärden till lägre kostnader får möjlighet till bonus. Eftersom det kreativa kapitalet inte utvecklas bäst i varken offentlig eller privat drift borde det premieras där det uppkommer. En grundläggande förutsättning för att få fram relevanta kvalitetsmått är det finns nationella mätvärden som brukarundersökningar, nationella prov och så vidare. 13 Almega, Barnomsorgsmarknaden i EU – Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa, s.2. 14 Notera att kriskommissionens slutsatser går emot socialdemokraternas senaste ordinarie kongress. Jfr. Kriskommissionens rapport omstart för socialdemokratin s. 16 och politiska riktlinjer antagna vid jobbkongressen år 2009 s. 74. 15 Jfr not 10 s. 75 och SOU 2005:4 (Liberalisering, regler och marknader), stopplagen (2000:1440), motioner från Sveriges riksdag: motion 2010/11:T401 Postservice, motion 2010/11:Ub361 Ändrade regler för godkännande av konfessionella friskor, motion 2010/11:So560 Ansvarsförhållandena mellan privat och offentlig finansierad vård samt motion 2010/11:N334 Utvärdering av genomförda avregleringar.
16 (22) Den socialdemokratiska välfärdsmodellen är en utpräglad modell för att frigöra människor och ta tillvara den kreativitet som finns inneboende i varje människa. När nu nya marknader är på väg att öppnas upp har vi inte bara en moralisk förpliktelse att dela med oss av våra framgångar, vi har också goda möjligheter att förbättra tillväxten. Förslag: Stärk hemmamarknaden Utveckla kvalitetsjämförelser, definieringen av standards, ackrediteringar och eller certifieringar med ett internationellt perspektiv, det är viktigt att kunna jämföra välfärd mellan olika länder. Välfärden som utförs i privat regi behöver utökas. Exportstöd Samla de aktörer som finns inom vård, skola och omsorg under det gemensamma varumärket ”Svensk Välfärd”. Genom strategisk samverkan från Exportrådet, Svenska Exportkreditnämnden och Svenska Institutet ökar möjligheterna för etablering av svenska välfärdsföretag i utlandet. Det behöver ske långsiktiga och breda investeringar. Utveckla produktionen och innovationsarbetet Genom offentlig-privata forskningsprojekt och genom att koncentrera och klustra forskningen kan nya kreativa lösningar erhållas. Det handlar inte bara om att hitta nya behandlingssätt eller pedagogik utan även organisatoriska innovationer måste utvecklas. 3.2 Arbetslinje Den ursprungliga arbetslinjen handlade om att arbetssökande i första hand ska erbjudas arbete eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Först när sådana åtgärder inte räcker till ska kontant arbetslöshetsunderstöd lämnas. Denna modell vidareutvecklades av LO-ekonomerna Rehn och Meider och blev under lång tid det viktigaste redskapet för omstruktureringar av svenskt näringsliv. I takt med att både efterfrågan och tillgången till det kreativa kapitalet i samtliga näringar ökat har den traditionella arbetslinjen inte räckt till. Idag krävs möjligheter till fortbildning under hela yrkeslivet. Möjligheten till kompetenskonton borde införas för att stärka arbetstagarens konkurrenskraft.
17 (22) Som långtidsutredningen 2011 påpekar sker en stor omsättning av nyanställda vilket leder till att förutsättningarna för en effektiv strukturomvandling försämras. Detta är ett problem som måste ses över för att inte en stor grupp, främst ungdomar, ska falla utanför arbetslinjen. En möjlig lösning är att inför en utbildningsgaranti för unga upp till 25 år. Skatteförändringarna har under år avlöst varandra vilket lett till ett skattesystem som är svåröverskådligt. Det har varit ROT- och RUT-avdrag, retroaktiv beskattning för uppskovsbelopp för försäljning av bostäder, jobbskatteavdrag, skattereduktion för pensionsavgift och mycket mycket annat. Det är ett lapptäcke som leder till oförutsägbarhet. Skattesystemet bör som helhet ses över och vidare bör skattebaserna ses över i det allt snabbare rörligare samhället. Socialdemokratins inställning i flykting- och asylfrågor samt invandring i allmänhet måste ses över. Förutom de rent humanitära förpliktelserna att alla som vistas i Sverige torde ha rätt till akutsjukvård finns det stora vinster att göra för att öka det kreativa kapitalet genom ett mer öppet förhållningssätt. Som långtidsutredningen 2011 påpekar finns stora brister i mottagningssystemet för flyktinginvandrare. Socialdemokratins mål att frigöra människor får inte stanna vid den nationella gränsen och endast vara förbehållen medborgare. Mottagningen av nyanlända måste bygga på att dessa människor bär på resurser som är viktiga för oss alla. En mottagningspolitik måste vara individualiserad, snabb, kommunicera förväntningar men också ödmjukhet. Den måste bygga på ett högkvalitativt och aktivt bemötande. En överhängande fara för tillväxten är de djupare klyftorna i samhället som geografiskt delar upp Sverige. Det råder stora skillnader i ekonomisk styrka, möjlighet till utbildning, socialt umgänge och möjlighet till kreativa miljöer mellan olika områden. Om nyckeln till framgång är att tillvarata mänsklig kreativitet är det ett slöseri med resurser att inte investera i allas kreativa kapital. Människors begränsade möjligheter och fri social rörlighet är inte bara moraliska problem de är också hinder och barriärer för kreativ ekonomisk utveckling. Förslag: Utveckla det kreativa kapitalet Fler ska kunna göra klassresor. De människor som gör klassresor, frigör sig och förverkligar sina innersta drömmar ska ha möjlighet att odla vidare sitt kreativa kapital.
18 (22) Ett tolerant Sverige För att kunna nå full potentiell tillväxt måste allas kreativa kapital tas tillvara. Sverige måste vara öppet, välkomnande och mångsidigt. Bra samhällen är platser där människor med praktiskt taget vilken bakgrund som helt är välkomna och får möjlighet att omvandla sina förmågor och idéer till innovationer och rikedomar. Övergång till högre studier och kompetensförsäkring För att företag ska kunna växa måste det finnas tillgång till arbetskraft med aktuell utbildning. För att arbetstagare ska vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden måste de ha aktuella utbildningar. Övergång till högre studier bör stimuleras bättre med exempelvis studiebonus. De som inte klarat gymnasieskolan ska få reella möjligheter att få behörighet till högre studier. Arbetstagare bör få tillgång till en kompetensförsäkring. Yrkesinriktade gymnasieprogram måste förstärkas med reella möjligheter för eleven att kunna sadla om senare i livet genom komvux och studiebonus. 3.3 Storstadsmotorer 16 Moderna ekonomier är i högre grad regionala än nationella. Fasta kostnader och stordriftsfördelar spelar en avgörande roll för hur man kan förklara ekonomisk tillväxt och lokalisering. Gemensamt för många företag är att produktionen är distanskänslig, det vill säga att en stor del av de varor eller tjänster som produceras måste avyttras på den lokala marknaden. Med ökad regionstorlek stärks således tillväxtkraften i de företag som har distanskänsliga produkter och fasta kostnader. Detta gäller definitivt inte bara det privata näringslivet utan i lika hög grad offentlig verksamhet. Ett belysande exempel är specialistsjukvården som förutsätter ett stort upptagningsområde. Effekterna av distanskänslighet i produktionen avser inte enbart företagens avsättningsmarknad. För företag vars produkter kännetecknas av låg efterfrågan per capita fordras en kritisk massa, det vill säga en tillräckligt stor efterfrågan på den producerade varan eller tjänsten för att verksamheten överhuvudtaget skall bära sig. Låg per capitaefterfrågan, tillsammans med fasta kostnader och distanskänsliga produkter, gör att mångfalden i näringslivet ökar med storleken på den lokala marknaden. Det innebär att möjligheterna till specialisering i betydande utsträckning bestäms 16 Stockholms Handelskammare, Satsa på storstäderna – en bra affär för hela Sverige, s. 11 ff.
19 (22) av den lokala marknadens storlek. På en stor lokal marknad ökar utrymmet för att låta andra företag och entreprenörer i konkurrens ta hand om sådant som inte tillhör kärnverksamheten, vilket medför att produktiviteten ökar. En diversifierad marknad innebär också allmänt sett mer robusta förutsättningar för näringslivet. Regioner med stor branschmångfald uppvisar större stabilitet inför konjunkturer och snabba tekniska förändringar genom att man inte står och faller med någon enskild bransch. På en stor lokal arbetsmarknad blir det också lättare för företagen att hitta rätt kompetens. Omvänt blir det lättare för individen att hitta ett arbete som motsvarar utbildning och arbetslivserfarenhet. Man kan åstadkomma ”rätt man på rätt plats” i större utsträckning, vilket gör att produktiviteten och därmed tillväxten ökar. Förbättrad matchning gör också att jobben växer till i snabbare takt. Regionstorleken särskilt viktigt för matchningen i de kunskapsintensiva delarna av näringslivet. Ytterligare en förklaring till sambandet mellan regionstorlek och ekonomisk tillväxt är den lokala marknadens betydelse för innovation och förnyelse. Eftersom personliga kontakter spelar en fundamental roll för kreativitet och innovationer är innovationsrollen speciellt framträdande i stora och täta miljöer präglade av hög tillgänglighet. Ju större koncentration av människor, företag och branscher på den lokala marknaden, desto större utbyte av kunskap och idéer, vilket ökar innovationskapaciteten och stimulerar den långsiktiga tillväxten. Ökade möjligheter till skalfördelar och specialisering, bättre matchning på arbetsmarknaden och högre innovationskapacitet gör att företagen blir mer effektiva. När varje anställd kan producera mer på samma tid, det vill säga när produktiviteten stärks, växer lönerna i snabbare takt. Den som blir uppsagd från sitt jobb har också normalt större möjligheter att hitta ett nytt jobb ju större den lokala arbetsmarknaden är. I denna mening erbjuder storstaden en överlägsen trygghet och möjlighet till arbete. Till detta skall läggas det stora och variationsrika konsumtionsutbudet. Den stora lokala marknadens konsumtionsfördelar kommer sig av att den möjliggör utbud även på områden där efterfrågan per capita är låg, det vill säga verksamhet som kräver en förhållandevis stor stad för att bära sig. Alltså finns ett självförstärkande samband mellan marknadsstorlek och ekonomisk utveckling. En stor lokal marknad lockar till sig människor och företag, vilket ytterligare driver på den positiva utvecklingen genom att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras, utrymmet för företagsetableringar ökar och hushållens konsumtionsmarknad vidgas.
20 (22) Förslag: Infrastrukturinvesteringar – stora städer växer snabbare än små För att öka det kreativa kapitalet i regioner krävs kommunikationer och kreativa miljöer. Det är väsentligt att det finns en god fungerande kollektivtrafik. Infrastrukturinvesteringar krävs även i välfärden då upptagningsområdet ökar kommer även kraven och möjligheterna till specialisering att öka. Regionparlament I takt med att den ekonomiska utvecklingen blir mer kopplade till regionens tillväxt bör landstingsfullmäktige ersättas av regionparlament. Forskning och utveckling – branschprogram De strategiska insatserna för att stärka en bransch, öka exporten, ta hem fler svenska patent och attrahera mer investeringar ska samordnas bättre genom branschprogram. Satsningar på forskning och design ökar värdet på både produkter och tjänster. En medveten innovationspolitik ska bidra till att omsätta forskning till helt nya idéer, produkter och företag.
21 (22) 4. Källförteckning Litteratur Florida, Richard, Den kreativa klassens framväxt, 2006 (originalutgåva, 2001 The Rise of the Creativa Class. And How It’s Trandforming Work, Leisure, Community, and Everyday Life, 2001), Bokförlaget Daidalos AB. Palme, Olof, Vi ses igen kamrater – tal och texter 1964-86, 2009, Murbruk förlag. Offentligt tryck SOU 2011:11 Långtidsutredningen 2011 SOU 2008:105 Långtidsutredningen 2008 SOU 2005:4 Liberalisering, regler och marknader R 2008:48 Svensk export inom hälso- och sjukvård samt omsorg Rapporter Socialdemokraternas kriskommission, Omstart för socialdemokratin, 2011. SCB, Statistisk årsbok för Sverige – Statistical Yearbook of Sweden 2011, ISSN 1654-4420. Tillväxtverket, Tillväxtfakta – så växer Sverige och dess regioner, 2010, ISBN 978-91-86341-33-6 TCO Granskar, Modern arbetslinje: fler inne, färre ute 3 7/10, 2010. Socialdemokraternas Jobbkongress, Politiska riktlinjer, 2009. ITPS, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Näringslivets tillstånd 2008 – Tjänsteparadox skapar tillväxt, ISBN 91-975257-6-6. Almega, Barnomsorgsmarknaden i EU – Vilken potential finns för svenska företag att tillhandahålla barnomsorg i Europa, u.å.
Magnus Sundberg 136 62 Haninge T: 070 232 13 22 www.sap.se/haninge

En ny välfärdsindustri

Recommandé

Contenu connexe

Présentations pour vous(16)

Similaire à En ny välfärdsindustri(20)

En ny välfärdsindustri