2. • Franska revolutionen är en period i Frankrikes historia som
rör tiden mellan år 1789 och år 1799.
• Vid tiden för revolutionens utbrott var Frankrike Europas
folkrikaste land - 24 miljoner.
• Kungar och adelsmän i Europa beundrade allt som var
franskt – att tala franska, att klä sig franskt och inreda sina
slott i fransk stil!
• Kung Ludvig XVI och hans hustru Marie Antoinette levde
ett enormt lyxliv i slottet i Versailles, utanför Paris.

3. Den franske kungen Ludvig XVI var liksom sina företrädare enväldig. Han var
gift med den österrikiska prinsessan Marie Antoinette.
Kungen sägs ha varit så dåligt
förberedd att Marie Antoinettes
bror fick tillkallas för att
instruera kungen i hur barn
kommer till i praktiken. De fick
4 barn.
Den svenske diplomaten Axel von Fersen anses
ha varit Marie Antoinettes älskare och det
spekuleras om att han kan vara far till Ludvig XVII.

4. Ett orättvist samhälle
Precis som i andra länder var livet i Frankrike
väldigt orättvist, och det var det som ledde
fram till en revolution.
Det var stora skillnader mellan fattig och rik, de
som bodde i staden och de som bodde på
landet.

5. Varför blev det revolution?
1. Privilegierna (förmåner)
De rika ( adeln ) hade stora förmåner:
- de slapp betala skatt
- de fick jaga på böndernas mark
- de fick ta ut avgifter från bönderna.

6. Varför blev det revolution?
2. Upplysningstidens nya idéer
Nya tankar spred sig i Europa om att man ville bygga ett
nytt samhälle grundat på vetenskapen.
Förnuft och kunskap skulle ersätta gammal tro och
gammalt skrock.
Filosofer och vetenskapsmän diskuterade hur de ville
att samhället skulle se ut – Voltaire, Isac Newton
De tyckte att det var fel att kungen hade all makt.

7. Varför blev det revolution?
3. USA blev en förebild
Många fransmän deltog i det amerikanska frihetskriget
1776 – 1783.
De fick uppleva hur ett mer rättvist samhälle bildades.
USA:s nya styrelseskick (republik med demokrati)
inspirerade

8. Varför blev det revolution?
4. Brist på mat
Det hade varit missväxt (sommaren 1788 den
värsta på 100 år)
Matbristen var stor.
Folk började stjäla för att
få mat.

9. Varför blev det revolution?
5. Statens kassakista var tom
Hovet, armén och alla ämbetsmän slukade mer pengar
än vad skatterna gav.
Sjuårskriget mot Storbritannien hade varit dyrt.
Det var bara tredje ståndet
(bönder, borgare, lärare,
advokater) som betalade skatt,
inte adeln och prästerna.

10. Ståndssamhälle
Frankrike var ett ståndssamhälle.
Riksdagen var uppdelat i tre grupper (stånd):
1. Adeln
2. Prästerna
3. Tredje ståndet – 98 % av invånarna – borgare, köpmän,
bönder, hantverkare, lärare, advokater.
Stånden hade möten var och en för sig, och hade en röst
per stånd (precis som vi hade det i Sverige).

12. Uppgift:
1. Vilka fördelar (+) och vilka nackdelar (-) fanns
före 1789 att vara:
kung
adel/präster
bönder
2. Vilka tror du är mest missnöjda och varför?
3. Vilken grupp skulle du helst vilja tillhöra?
Förklara hur du tänker.

13. Våren 1789 i Frankrike
Kungens situation:
han behövde få in mer pengar till staten.
Kungens förslag till riksdagen:
att även adel och präster skulle betala skatt.
Kungens problem:
riksdagen hade inte varit samlad på 150 år.

14. Revolutionen inleds: Nationalförsamlingen bildas
I maj 1789 samlades riksdagen (alla tre stånden) i
Versailles, Paris.
Adeln krävde att kungen skulle dela sin makt med adeln
och prästerna.
Tredje ståndet krävde att ledamöterna skulle få var sin
röst, för då skulle tredje ståndet bli flest och vinna
omröstningarna.
Kungen gick inte med på något förslag och ville inte ge
upp sin makt.

15. Tredje ståndet tog då saken i egna händer och bildade
en egen församling i en tennishall, eftersom Kungen
låst deras vanliga möteslokal.
Kyrkan och adeln anslöt sig, och i juli 1789 kunde man
utropa sig som Frankrikes nya lagstiftande församling,
NATIONALFÖRSAMLINGEN.
Kaos i riksdagen, innan Nationalförsamlingen bildas.

16. Stormningen av Bastiljen
Efter att nationalförsamlingen bildats började rykten
uppstå i Paris – hade kungen och adeln verkligen gett efter
så lätt? Och var det sant att Paris var omringat av trupper
som skulle jaga bort nationalförsamlingen?
Den uppretade folkmassan skaffade vapen och angrep den
gamla fästningen Bastiljen
den 14 juli 1789.
14 juli 1789 är numera
Frankrikes nationaldag.

17. Byggnaden användes mest som vapenförråd och syftet för pöbelhopen var att få
tag i mer vapen. Bastiljen sågs även som en symbol för det gamla enväldet.

18. Samma kväll som Bastiljen stormas på
kungens slott i Versailles….
Kungen är på dåligt humör.
Han hade ägnat dagen åt jakt och
inte lyckats skjuta något.
I sin dagbok den kvällen skriver han:
”Rien”
(ingenting)

19. Tre dagar senare …
La Fayette, befälhavaren för revolutionsarmén, gav kungen
ett rött-vitt-blått märke. Rött och blått var staden Paris färger,
vitt kungaättens.
De här tre färgerna kom att bli en symbol för Frankrike och
användes sedan i landets nya flagga, TRIKOLOREN.

20. Nyheten om att Bastiljen stormats sprids til
landsbygden….
Bönderna gör uppror!
De plundrar adelns gods och bränner flera slott.
Många adelsmän flyr från landet i skräck.

21. FRANKRIKES OMVANDLING
1789 - 1792
Nationalförsamlingen avskaffade det gamla
ståndsamhället.
Adelns privilegier upphörde.
Nationalförsamlingen antar en förklaring om
mänskliga rättigheter.
”Frihet, jämlikhet, broderskap!”

22. KVINNOTÅGET OCH KUNGENS FLYKT
Men det var fortfarande brist på mat, såväl i
huvudstaden som i stora delar av övriga landet.
Det så kallade kvinnotåget marscherade från Paris
till Versailles den 5 oktober 1789 för att kräva bröd.
Kungen gav upp, öppnade sina förråd och
tvingades följa med kvinnotåget tillbaka till Paris.
Enda utvägen för kungen var att försöka fly
utomlands - flyr den 21 juni 1791 men gips innan de
hinner lämna landet.

24. REVOLUTIONEN FORTSÄTTER…
Sommaren 1792: många i Frankrike rädda att de andra länderna i
Europa skulle gå till anfall och krossa revolutionen – förklarar krig mot
Österrike, Spanien, Nederländerna och Storbritannien.
Kungen, som hade försökt fly till fienden, sågs som förrädare.
En ny riksdag samlades och avskaffade monarkin och enväldet.
Kungen döms till döden 1793. Även drottningen avrättas.
Avrättningen skedde med giljotin i Paris.

26. SKRÄCKVÄLDET 1793 - 1794
Riksdagens makt samlades nu i det så kallade
välfärdsutskottet, där Robespierre var ledare.
För att tysta alla motståndare till revolutionen satte
han igång med massavrättningar.
Under hans 2 år vid makten avrättades ca 40 000
fransmän.
Allmän värnplikt införs vilket ger stora arméer till
kriget.
Många var rädda för Robespierre, vilket ledde till
en statskupp 1794, där han själv blev dömd till
döden och avrättad.

28. Giljotin
Bödel = den som utför själva halshuggningen
Det var ett otäckt jobb, ofta stärkte han sitt
mod med alkohol. Då kunde han hugga snett
både 2 och 3 gånger innan han träffade rätt.
Dessa plågsamma avrättningar upprörde
läkaren Joseph Guillotin.
Därför uppfann han en maskin som högg av
huvudet snabbt och enkelt.
Giljotinen började användas i Frankrike 1792.
Sverige köpte en Giljotin, men den användes
endast en gång. Det var när rånmördaren
Alfred Ander avrättades 1910.
(han var också den sista i Sverige som
dömdes till döden)

29. 1795 - Direktoriet
Endast rika och de som ägde jord fick rösträtt
Missnöje – folk tyckte att revolutionen gått
tillbaka.
Kriget mot de andra europeiska länderna
börjar gå bättre – officeraren Napoleon gör
karriär och stiger i graderna….

30. Napoleontiden
1795 -1799 var det oroligt i Paris:
- kungatrogna i Paris var på väg att göra uppror – de ville ha
tillbaka kungen
- borgare och arbetare var missnöjda med att de inte längre
fick rösta.
Officeraren Napoleon lyckas hindra flera uppror och gör
snabbt karriär inom militären – lyckas vinna viktigt slag
i Italien och blir en populär krigshjälte.
1799 tar han makten över Frankrike genom en
statskupp.
Blir populär bland folket eftersom han skapar fred och
styrde med stor skicklighet.

32. Reformerar (förändrar) Frankrike
• skattesystemet blev mera rättvist
• landet får gemensamma lagar genom Code
Napoleon
• satsade på industri och kommunikationer
• byggde ut skolorna
• införde meter-systemet
1804 kröner han sig själv till enväldig kejsare
Storbritannien, Österrike, Ryssland, Preussen och
Sverige förklarar på nytt krig mot Frankrike för att
besegra Napoleon.
Misslyckat slag mot Storbritannien – vänder sig istället
österut.

33. 1809 är Napoleon mäktigare än någonsin – behärskar
Spanien, Tyskland, Polen, Italien samt har kontroll över
Österrike, Island, Danmark och Norge –se karta i boken!
Bara Storbritannien som var fritt eftersom Napoleon inte
hade någon flotta.
Försöker med bojkott av engelska varor – fungerar inte.
1812 gör han ett fälttåg mot Ryssland. Ryssland använder
”den brända jordens taktik” + utrymmer och bränner
Moskva = gjorde det svårt för den franska armén.
Fransmännen tvingas vandra tillbaka vintern 1812 – mycket
kallt, hårt och ingen mat.
Av de 600 000 man Napoleon lett in i Ryssland sommaren
1812, dog 400 000 tusen och 100 000 tillfångatogs.
”Soldater är kanonmat”

35. Frankrike börjar förlora krigen.
1813 tvingas Napoleon avgå (abdikera) och blev
istället furste över ön Elba i Medelhavet
Men Napoleon vägrar ge upp – återvänder och får
folkets stöd
Samlar sig till ytterligare ett slag i Waterloo i Belgien
1815.
Napoleon besegras slutgiltigt och förs som fånge till ön
S:t Helena mitt i Sydatlanten.
Napoleon dör 1821.

36. Filmklipp från slaget vid Waterloo.

37. Revolutionens följder – vad hände sen?
Frankrike blir på nytt en monarki (kungadöme) men det är
ändå ett mer rättvist samhälle än innan revolutionen:
1. Ståndssamhällets fall:
• Alla betalade skatt till staten. Tidigare var det
bara tredje ståndet.
• Man hade inte längre olika rättigheter beroende
om man var t.ex. adelsman eller bonde.
2. Tanken om mänskliga rättigheter föds –
”Frihet, jämlikhet, broderskap!”
en första version redan i augusti 1789 – alla
jämlika från födseln, yttrandefrihet, tryckfrihet

38. 3. Nya tankar om ett rättvisare samhälle:
Revolutionen leder till mer demokrati på
längre sikt i flera europeiska länder.
Efter revolutionen var det självklart att ett land
skulle styras av folkvalda representanter.
1815 Wienkongressen – för att se till att inga
fler diktatorer tog makten. Istället
förespråkades diplomati och Österrike,
Ryssland, Preussen och Frankrike ingår en
allians.
I stort sett fred i Europa fram till 1914.

39. Men samtidigt föds andra tankar som vill bevara
det gamla:
Konservatism – nya politiska tankar föds pga
rädsla för snabba förändringar efter vad som hänt i
Frankrike
Vill vrida klockan tillbaka till innan 1789, vill bevara
det gamla och införa förändringar långsamt.
Tankar som blev populära hos de rika – har ju allt
att vinna på att samhället inte förändras

40. Och i östeuropa (Ryssland, Österrike)
tvärtom:
- samhället går tillbaka
- ökat förtryck av befolkningen
-Staten var rädd för revolutionens idéer.
-Skillnaderna mellan öst- och västeuropa ökar