SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  10
NOVELLENS
UPPBYGGNAD &
INNEHÅLL
Novellens handling – vad som händer och i
vilken ordning
• Kronologisk ordning= i den ordning alltid faktiskt händer, från
början till slut.
• Återblickar= börjar med slutet och berättar vad som hänt
tidigare med återblickar.

• Parallellhandling= att hoppa mellan två eller tre handlingar
som utspelas samtidigt.
Novellens innehåll
Början ska vara intressant och spännande!

• Person- och miljöbeskrivning
• In media res mitt i en spännande händelse/ läsaren kastas in!
• Återblick någon tänker eller berättar om vad som hänt
tidigare.
• Inre monolog huvudkaraktärens tankar och känslor.
• Dialog två personer talar med varandra och på så sätt får vi
reda på vilka de är, var de är, deras relation och novellens
problem (annars sparsamt med dialog i en novell!)
Plantering och skörd
• Plantering i början av novellen – ledtrådar som planteras i
början av texten.

• Skörd – planteringar/ledtrådar som läggs ihop och får en
lösning i slutet av novellen.

• Vanligast i deckarnoveller!
• Hjälper läsaren att förstå och hänga med i berättelsen!
Konflikten – varför saker och ting händer
Något som inte stämmer/som känns fel som får oss att läsa
vidare och vilja veta hur det går!
t ex. En människa som är i konflikt med:
• sig själv – en person som gjort något den ångrar
• en annan människa – någon som är olyckligt kär
• samhället – en person som är arbetslös
• något övernaturligt – en person som tror att det spökar
• maskiner/teknik – en robot som får liv
• religionen – någon som tvivlar på sin tro
• naturen – någon som hamnar i en naturkatastrof
Vem berättar?
Olika berättarperspektiv:

• allvetande berättare= vet vad alla karaktärer tänker och
känner, hur det ser ut överallt, vad som händer och varför.
”han” eller ”hon” (tredje person)
•

jag- form (första person)= en persons perspektiv, berättar
hur jaget uppfattar händelsen och inte någon annans tankar
eller känslor, kan utelämna viktig information om jaget.
Slutet
• början och slutet på något sätt kopplas ihop!
(=cirkelkomposition) t ex man skördar sin plantering något
man sa i början får sin förklaring i slutet.
• huvudkaraktären har genomgått en förändring av något slag
 han eller hon är inte densamma i slutet som i början, t ex
en person som lärt sig något om sig själv eller livet.
• berätta vad som händer lyckligt/olyckligt/överraskande

• öppet slut= inte berätta exakt vad som händer, läsaren får
tolka själv.
Karaktärerna= personerna i texten
•

Du måste veta allt om dina karaktärer lär känna dem på
utsidan och insidan för att kunna veta hur de reagerar i olika
situationer.

• Detta kan du beskriva: vänner, släkt, familj, rädslor, vanor,
drömmar, sysselsättning, duktig på, fiender, dåliga sidor, gillar
inte, husdjur, dialekt, favoritmat, resor, ovanor, mål, klädsel,
gillar, favoritplats, problem, namn, önskningar, ålder,
hemligheter, längtar efter, inte så duktig på, utseende,
bostad…
Gestaltning

• = att beskriva personers blickar, gester, sätt att röra sig, och
bara berätta vad de säger, istället för att berätta att de är t ex
nervösa, glada eller ledsna läsaren får tänka själv och dra
egna slutsatser.
• författarens viktigaste verktyg för att få läsaren att förstå hur
någon känner sig.
• använd så många sinnen som möjligt – syn, hörsel, känsel,
lukt, smak skapar bilder i huvudet och får läsaren att leva
sig in i handlingen.
Miljöbeskrivningar
• Få med många sinnen även här!

• förmedla en viss stämning, t ex om du vill beskriva en otäck
och kuslig stämning kan du beskriva ett öde hus en blåsig och
regnig novembernatt…

Contenu connexe

Tendances

Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Jenny Jakobsson
 
Berättande texter att skriva
Berättande texter  att skrivaBerättande texter  att skriva
Berättande texter att skrivaJenny Jakobsson
 
Insändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikelInsändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikelMagisterBoman
 
Retorikens historia
Retorikens historia Retorikens historia
Retorikens historia frokenmalla
 
Nycklar till litteraturen
Nycklar till litteraturenNycklar till litteraturen
Nycklar till litteraturenandreaswass
 
Att sammanfatta text
Att sammanfatta textAtt sammanfatta text
Att sammanfatta textfrokenmalla
 
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska BSkrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska BLinnéa Grönqvist
 
Läslogg
LäsloggLäslogg
Läsloggleawen
 
Theme and short story
Theme and short storyTheme and short story
Theme and short storyMis bah
 
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren SagorSagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagorfrokenmalla
 
Myter och sagor
Myter och sagorMyter och sagor
Myter och sagorwaa27
 
Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Jenny Jakobsson
 

Tendances (20)

Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!
 
Berättande texter att skriva
Berättande texter  att skrivaBerättande texter  att skriva
Berättande texter att skriva
 
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
Artikel och Notis - Vad är skillnaden?
 
Texttyper
TexttyperTexttyper
Texttyper
 
Krönika
KrönikaKrönika
Krönika
 
Insändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikelInsändare vs debattartikel
Insändare vs debattartikel
 
Tema och motiv
Tema och motivTema och motiv
Tema och motiv
 
Texttyper på NP
Texttyper på NPTexttyper på NP
Texttyper på NP
 
Retorikens historia
Retorikens historia Retorikens historia
Retorikens historia
 
Nycklar till litteraturen
Nycklar till litteraturenNycklar till litteraturen
Nycklar till litteraturen
 
Att sammanfatta text
Att sammanfatta textAtt sammanfatta text
Att sammanfatta text
 
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska BSkrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
Skrivtips inför det Nationella Provet i Svenska B
 
Läslogg
LäsloggLäslogg
Läslogg
 
Retorik - konsten att tala
Retorik - konsten att talaRetorik - konsten att tala
Retorik - konsten att tala
 
Novellen
NovellenNovellen
Novellen
 
Theme and short story
Theme and short storyTheme and short story
Theme and short story
 
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren SagorSagan - Vad är typiskt för genren Sagor
Sagan - Vad är typiskt för genren Sagor
 
Myter och sagor
Myter och sagorMyter och sagor
Myter och sagor
 
Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!Hur du blir en god krönikör!
Hur du blir en god krönikör!
 
Argumenterande text
Argumenterande textArgumenterande text
Argumenterande text
 

Novellens uppbyggnad & innehåll

  • 2. Novellens handling – vad som händer och i vilken ordning • Kronologisk ordning= i den ordning alltid faktiskt händer, från början till slut. • Återblickar= börjar med slutet och berättar vad som hänt tidigare med återblickar. • Parallellhandling= att hoppa mellan två eller tre handlingar som utspelas samtidigt.
  • 3. Novellens innehåll Början ska vara intressant och spännande! • Person- och miljöbeskrivning • In media res mitt i en spännande händelse/ läsaren kastas in! • Återblick någon tänker eller berättar om vad som hänt tidigare. • Inre monolog huvudkaraktärens tankar och känslor. • Dialog två personer talar med varandra och på så sätt får vi reda på vilka de är, var de är, deras relation och novellens problem (annars sparsamt med dialog i en novell!)
  • 4. Plantering och skörd • Plantering i början av novellen – ledtrådar som planteras i början av texten. • Skörd – planteringar/ledtrådar som läggs ihop och får en lösning i slutet av novellen. • Vanligast i deckarnoveller! • Hjälper läsaren att förstå och hänga med i berättelsen!
  • 5. Konflikten – varför saker och ting händer Något som inte stämmer/som känns fel som får oss att läsa vidare och vilja veta hur det går! t ex. En människa som är i konflikt med: • sig själv – en person som gjort något den ångrar • en annan människa – någon som är olyckligt kär • samhället – en person som är arbetslös • något övernaturligt – en person som tror att det spökar • maskiner/teknik – en robot som får liv • religionen – någon som tvivlar på sin tro • naturen – någon som hamnar i en naturkatastrof
  • 6. Vem berättar? Olika berättarperspektiv: • allvetande berättare= vet vad alla karaktärer tänker och känner, hur det ser ut överallt, vad som händer och varför. ”han” eller ”hon” (tredje person) • jag- form (första person)= en persons perspektiv, berättar hur jaget uppfattar händelsen och inte någon annans tankar eller känslor, kan utelämna viktig information om jaget.
  • 7. Slutet • början och slutet på något sätt kopplas ihop! (=cirkelkomposition) t ex man skördar sin plantering något man sa i början får sin förklaring i slutet. • huvudkaraktären har genomgått en förändring av något slag  han eller hon är inte densamma i slutet som i början, t ex en person som lärt sig något om sig själv eller livet. • berätta vad som händer lyckligt/olyckligt/överraskande • öppet slut= inte berätta exakt vad som händer, läsaren får tolka själv.
  • 8. Karaktärerna= personerna i texten • Du måste veta allt om dina karaktärer lär känna dem på utsidan och insidan för att kunna veta hur de reagerar i olika situationer. • Detta kan du beskriva: vänner, släkt, familj, rädslor, vanor, drömmar, sysselsättning, duktig på, fiender, dåliga sidor, gillar inte, husdjur, dialekt, favoritmat, resor, ovanor, mål, klädsel, gillar, favoritplats, problem, namn, önskningar, ålder, hemligheter, längtar efter, inte så duktig på, utseende, bostad…
  • 9. Gestaltning • = att beskriva personers blickar, gester, sätt att röra sig, och bara berätta vad de säger, istället för att berätta att de är t ex nervösa, glada eller ledsna läsaren får tänka själv och dra egna slutsatser. • författarens viktigaste verktyg för att få läsaren att förstå hur någon känner sig. • använd så många sinnen som möjligt – syn, hörsel, känsel, lukt, smak skapar bilder i huvudet och får läsaren att leva sig in i handlingen.
  • 10. Miljöbeskrivningar • Få med många sinnen även här! • förmedla en viss stämning, t ex om du vill beskriva en otäck och kuslig stämning kan du beskriva ett öde hus en blåsig och regnig novembernatt…