Allt Du BehöVer Veta Om Luftfilter

FILTERKONSULT
Per Gustafsson

Allt du behöver
veta om
LUFTFILTER
Av Per Gustafsson

All du behöver veta om luftfilter

1. Inledning
Luften omkring oss blir allt smutsigare och kraven på ren luft inomhus ökar. I de flesta
moderna ventilationsanläggningar finns det luftfilter så även i andra typer av apparater som är
känsliga för luftföroreningar.

Syftet med denna bok är att skapa förståelse för luftföroreningar och deras skadliga verkan på
människor, maskiner och verksamheter samt hur man med hjälp av luftfilter kan minimera
denna.

Med tanke på att luftfilter är en av få komponenter som regelbundet måste bytas i en
ventilationsanläggning är det viktigt att ha kunskap om luftfilter: hur man väljer rätt typ av
luftfilter och hur man hanterar dessa.

I denna bok behandlas endast luftfilter för partikelformiga luftföroreningar. Gasformiga
föroreningar såsom lukter och odörer samt filter för dessa tas inte upp i denna bok. Inte heller
tar jag upp mikrofilter/HEPA-filter dvs. filter med mycket hög filtreringsgrad.

2. Luftföroreningar
Inledning
I luften omkring oss finns det partiklar som negativt påverkar människor, maskiner och
verksamheter. Vi kallar dessa icke önskade partiklar för luftföroreningar. För att bättre förstå
syftet med luftfilter och hur de används måste vi börja med att ge en introduktion till
luftföroreningar och deras skadliga verkan.

Partiklar
Partikelstorlek
När det gäller partikelformiga föroreningar och luftfilter för dessa är vi framförallt intresserad
av storleken på dessa och hur många det finns. När det gäller partikelformiga luftföroreningar
anger vi storleken hos dessa i m (mikrometer), 1 m motsvarar 1/1000 mm.

Som en tumregel kan man komma ihåg att det mänskliga ögat kan se partiklar ner till 10-15
m. Diagrammet nedan visar storleken hos några olika typer av partiklar. I diagrammet är
också inlagt vilken typ av filter som används för olika storlek på partiklarna.

© 2007 Per Gustafsson 1


Mikrofilter

Finfilter

Grovfilter

Färgpigment Cementdamm

Dimma Regndroppar
Tobakströk

Oljedimma Sand

Pollen

Atmosfäriskt stoft

Virus Bakterier Hår

Inandningsbara partiklar Synbara för ögat

0,001 0,01 0,1 1 10 100 1000 10000

Partikelstorlek, m

Olika typ av partiklar och deras storlek

Svävande partiklar
En viktig information när det gäller föroreningar och då särskilt de som är små, typ mindre
än 1 m, är att dessa partiklar är så små att deras fallhastighet blir mycket liten, de faller alltså
inte ner på marken direkt efter att de genererats utan håller sig svävande (svävande partiklar
kallas för aerosoler). Detta gör att dessa partiklar, från t ex bilar, kan komma in i
ventilationssystemet även om luftintaget sitter högt upp. Det är inte ovanligt att partiklar som
är tillräckligt små transporteras 100-tals mil. Detta betyder att de föroreningar som vi hittar i
Sverige mycket väl kan ha sitt ursprung utanför Sveriges gränser.

Partikelhalt, PM10
Partikelhalt kan anges på ett flertal olika sätt. Ett sätt är att ange antalet partiklar per
volymsenhet luft t ex per m3. Idag är det vanligaste sättet att beskriva partikelhalt med det s.k.
PM-värdet (PM är en Engelsk förkortning för Particular Matter). Detta värde anger hur många
g (mikrogram) partiklar det finns per m3 luft. När man bestämmer PM-värdet anger man
antingen PM10 eller PM2.5. PM10 betyder alla partiklar under 10 m och PM2.5 betyder alla
partiklar med en storlek under 2.5 m. PM10 är idag det vanligaste använda måttet. I
nedanstående diagram visas partikelhalter för olika Europeiska städer. PM10 partiklar brukar
kallas för respirabla eller inandningsbara partiklar.



Partikelhalter i olika Europeiska städer

Det kan också nämnas att partikelhalterna är högre på vintern än på sommaren beroende på att
det dels sker mer förbränning på vintern genom uppvärmning mm och dels har vi regn på
sommaren som ger en ”urtvättning” av partiklarna i luften.

Föroreningar ute
Utomhus är den dominerande föroreningen partiklar som kommer från förbränning t ex
fordonstrafik och uppvärmning. I litteraturen hittar man uppgifter om att så mycket som 80 %
av alla föroreningar är av denna typ. Fordonstrafiken står för den övervägande delen av
föroreningarna. Storleken på partiklar från förbränningsprocesser ligger kring 0,4 m. Inte
nog med att dessa partiklar finns i stort antal de är så små att de håller sig svävande under
lång tid och kan därmed komma in i ventilationsanläggningen även om dess luftintag är
placerad långt från källan t ex högt uppe på ett tak.

Det finns också partiklar av annan storlek, än de från förbränningsprocesser, i utomhusluften
dessa har oftast en större partikelstorlek (typiskt omkring 10 m) och en lägre koncentration.
Partikelhalt

~0,4 m ~10 m Partikelstorlek

Fördelning av partiklar i utomhusluften, det stora antalet partiklar vid 0,4 m härrör
huvudsakligen från avgaserna från fordonstrafiken



På de flesta orter hittar vi dessa typer av partiklar, det enda som skiljer är antalet dvs.
koncentrationen av dessa, ju mer fordonstrafik ju mer partiklar. Vid en trafikerad väg
är halterna högre än vad den är ute på landet långt från biltrafiken.

Föroreningar inne
Halten av luftföroreningar inomhus är en kombination av:

• Halten i tilluften
• Förekomsten av föroreningskällor i byggnaden
• Effektiviteten hos ventilationsanläggningen

Typen/storleken av luftföroreningar inomhus varierar mer än utomhus, den är framförallt
beroende av verksamheten i det ventilerade utrymmet. Man kan generellt säga att de flesta
föroreningar som skapas i rummet är relativt stora, jämfört med utomhusluften. I lokaler där
människor vistas och arbetar hittar man ofta föroreningar från människokroppen typ hår och
hudavlagringar samt textila fibrer från kläder. Hanteras papper, t ex på kontor eller i skolsalar,
hittar man ofta pappersdamm i luften. I en verkstad kan man hitta oljedimma, svetsrök mm
och det bör påpekas att oljedimma och svetsrök har en liten partikelstorlek och kräver
luftfilter med hög effektivitet.

Luftföroreningars skadliga verkan
För att lättare förstå den negativa inverkan av luftföroreningar delar vi upp denna i tre
grupper: människor, maskiner och verksamheter.

Människor
Det finns många undersökningar som visar på sambandet mellan partiklar i luften och
människors hälsa. Det finns alltså en stor anledning att använda luftfilter för att förbättra
människors hälsa och minska risken för hälsoproblem. Det publiceras ständigt undersökningar
som visar på sambandet mellan partiklar i luften (företrädesvis från fordonstrafiken) och ökad
risk för sjukdom och även dödsfall. Det finns undersökningar som säger att fler personer dör
av partiklarna från fordonen än från trafikolyckorna.

Vi får i oss ungefär 30 kg luft per dygn, detta motsvarar 25 000 liter. Människokroppen själv
med dess luftvägar kan ta bort en del av de föroreningar man hittar i luften. Tyvärr gäller detta
bara de större icke respirabla/inandningsbara partiklarna. De respirabla partiklarna kommer
alltså in i kroppen och orsakar skada.

I bland hör man att det är onödigt att använda luftfilter eftersom vi ju inte andas filtrerad luft
när vi är utomhus. Att med detta som förevändning argumentera för att inte filtrera luften är
orimligt. Självklart skall vi filtrera luften där så är möjligt. Kom ihåg att en stor del av
vår livstid tillbringas i ventilerade utrymmen. Idag är ju skolor, kontor, sjukhus, bilar (med
kupéfilter) och även många bostäder utrustade med luftfilter. Ju mindre exponeringen för
luftföroreningar ju bättre!

Ett pågående arbete som visar på sambanden mellan föroreningar och människor hälsa är den
som görs av APHEIS (Air Pollution and Health: A European Information System). APHEIS
är ett samarbete mellan ett stort antal länder i Europa däribland Sverige. Man undersöker
partikelhalterna i Europeiska storstäder och ser hur dessa påverkar människors hälsa.



Slutsatserna från APHEIS undersökningar är att partiklar i luften påverkar människors hälsa
negativt och man har funnit ett samband mellan partikelhalten i luften och människors
dödlighet. För den som vill veta mer om APHEIS rekommenderas deras hemsida
www.apheis.net.

Maskiner
Det finns många olika typer av maskiner som är beroende av ren luft för att fungera som
tänkt, detta kan vara kylluft till en elmotor, luften till en kompressor mm. Den för oss
viktigaste maskinen är själva ventilationsanläggningen med dess olika delar. I moderna
ventilationsanläggningar finns många komponenter som inte fungerar fullt ut om de är
smutsiga. I ett ventilationsaggregat typ FTX, se kapitel 3 om ventilationsanläggningar, med
värmeåtervinning finns det en värmeväxlare, denna är beroende av rena ytor för att fungera
som det är tänkt. Om värmeöverföringsförmågan minskar pga. luftföroreningar minskar
effektiviteten och man måste tillföra extra värmeenergi för att upprätthålla temperaturen i
byggnaden. Beräkningar har visat att detta kostar mycket pengar, oftast avsevärt mer än vad
luftfiltren kostar. Även fläktar och reglerutrustningen är känslig för luftföroreningar.
Avsaknaden av luftfilter i ventilationsanläggningen ökar också behovet av rengöring av
ventilationskanalerna.

Verksamheter
I många fall har vi någon form av verksamhet, i det ventilerade utrymmet, som har krav på
låga föroreningshalter. Exempel på detta är:

• Operationssalar
• Lackeringsboxar för bilar
• Rena rum inom elektronik och läkemedelsindustrin
• Livsmedelsindustrin

Man har funnit att ju lägre föroreningshalter ju högre kvalitet på det som producerats i det
ventilerade utrymmet. Inom t ex livsmedelsindustrin har man funnit att tillverkning och
packning i ren miljö avsevärt förlänger livslängden på varan. Likaså är det inte meningsfullt
att försöka lackera en bil i en miljö full av damm och smuts. Låg föroreningshalt är också
viktig i många sammanhang för att undvika driftstörningar.

3. Ventilationsanläggningar
Inledning
För att bättre kunna förstå funktionen hos luftfilter i ventilationsanläggningar följer en kort
introduktion till detta ämne. För den som vill fördjupa sig finns det en mängd litteratur i
ämnet.

Syftet med ventilationsanläggningen
Syftet med ventilationsanläggningen är dels att tillföra ren luft och dels att transportera bort
förorenad luft. Dessutom vill vi reglera temperaturen och upprätthålla gränsvärden för syre
och koldioxid. I denna bok skall vi koncentrera oss på reningen av luften och de luftfilter som
finns i ventilationsanläggningen.



Tilluft
När vi tar in den förorenade uteluften och låter ventilationsanläggningen behandla denna och
tillför den till byggnaden kallar vi detta för tilluft.

Frånluft
Den luft som vi för bort från byggnaden med hjälp av vår ventilationsanläggning kallar vi för
frånluft. Luft som lämnar rummet utan att passera genom ventilationsaggregatet kallar vi
avluft t.ex. genom en ventil i väggen.

S, F, FT och FTX system
Självdragsventilation - S
I ett S-system behövs inga fläktar utan luften transporteras med hjälp av de termiska krafter
som uppkommer pga. temperaturskillnaden mellan inne- och uteluften.

Eftersom det är temperaturskillnaden som driver denna typ av anläggning fungerar den sämre
när ute- och inomhustemperaturen är lika t ex på sommaren. Dessutom ger inte de termiska
krafterna tillräckligt med tryck för att kunna använda effektiva luftfilter. Fördelen med denna
typ av anläggning är att de är i princip underhållsfria och inte förbrukar någon elenergi.

Mekanisk frånluftsventilation - F
I ett mekaniskt frånluftsventilationssystem F används en fläkt för att transportera bort luften.
Tilluften kommer in genom ventiler och otätheter i byggnaden. F-system ger små möjligheter
att filtrera tilluften. Dock måste vi nämna de radiatorfilter som blivit populära och som är
inbyggda i värmeradiatorn. Dessa luftfilter är avpassade efter frånluftsventilationen. Ett F-
system ger bättre möjligheter att styra ventilationen än ett S-system och är mindre känsligt för
väderbetingelserna än ett S-system.

Mekanisk till- och frånluftsventilation - FT
För att kunna garantera stora luftväxlingar och därmed uppnå en bättre luftkvalitet måste man
ha fläktar både i till- och i frånluften ett s.k. FT-system. I ett FT-system har man mycket
bättre möjligheter att styra ventilationen än i ett S- eller T-system. I ett FT-system kan man
också använda effektiva luftfilter både i till- och frånluften för rening av luften.

Mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeväxling - FTX
Ett FTX-system är i princip ett FT-system men man utnyttjar den varma frånluften för att
värma den kallare tilluften. I Sverige, med vårt kalla klimat, är FTX-system den vanligaste
typen av ventilation då man sparar mycket energi vid uppvärmningen. I ett FTX-system kan
man använda luftfilter och bör göra det av flera skäl inte bara för att filtrera till- och frånluften
utan också för att skydda ventilationsaggregatet internt och då särskilt värmeväxlaren.

Till- och frånluftsfilter
I FT- och FTX-system finns det oftast luftfilter både på tillufts- och på frånluftssidan i
aggregatet.

Tilluftsfiltret, som oftast sitter först i aggregatet, är avsett att dels rena luften som blåses in i
de ventilerade utrymmena men också för att skydda aggregatet och dess komponenter samt
tilluftskanalerna.



Det finns ventilationsaggregat där man har två filter, ett förfilter direkt där luften kommer in i
aggregatet och ett efterfilter där luften lämnar aggregatet, se kapitel 14 avsnittet om
”Filtrering i flera steg – förfilter.

Frånluftsfiltret sitter oftast först i aggregatet där frånluften tas in. Syftet med detta luftfilter
är att skydda aggregatet internt och då framförallt värmeväxlaren. Eftersom luften därefter
släpps ut i den omgivande luften behöver man inte ta några speciella hänsyn till detta då
frånluften vanligtvis inte är skadlig. Det bör dock observeras att i visa speciella fall kan
frånluftsfiltren vara kritiska. Det gäller i de fall där frånluften innehåller ämne som är
skadliga. Detta kan gälla vid: kärnkraftverk, laboratorier, avdelningar på sjukhus med
smittorisk, kemiska industrier mm. I dessa fall försöker man dessutom att ha frånluftsfiltren så
nära källan som möjligt för att skydda kanalsystemet fram till aggregatet. Denna typ av
anläggningar brukar dessutom ha speciella filterhus som medger byte utan att komma i
kontakt med filtren och dess innehåll s.k. ”bag in bag out” filterskåp.

Övriga delar i en ventilationsanläggning
Förutom själva ventilationsaggregatet som är själva hjärtat i ventilationsanläggningen finns en
mängd andra komponenter: intagshuvar, kanalsystem, reglerspjäll, don för distribution av
luften i lokalen mm dessa komponenter har dock inget med luftfiltren att göra och tas därför
inte upp här.

Styrning av ventilationssystem
Att gå igenom styr- och reglering av ventilationsaggregat är utanför syftet med denna bok. En
viktig sak måste dock nämnas eftersom det är relaterat till luftfilter. Ventilationsaggregat med
varvtalsstyrning utnyttjar luftfiltren bättre eftersom dessa kompenserar för det högre
luftmotståndet hos det smutsiga luftfiltret. Man kan alltså upprätthålla de önskade flödena
längre än vad en fläkt med konstant varvtal kan. Varvtalsstyrda fläktar är också en
förutsättning för s.k. LCC-beräkningar, se kapitel 12, då dessa förutsätter att luftflödet hålls
konstant under luftfiltrets livslängd.

4. Hur luftfilter fungerar
Inledning
Många tänker sig ett luftfilter som någon form av sil eller nät där föremål större än maskorna
fångas upp och mindre partiklar passerar igenom. Om man skulle tillverka ett luftfilter som
enbart fungerar efter denna mekanism skulle luftmotståndet bli orimligt högt och livslängden
bli mycket kort. Nej, luftfilter bygger på en kombination av olika mekanismer där silning är
en av flera. Den viktigaste mekanismen är den som bygger på intermolekylära krafter. Ofta
kallar man dessa krafter för van der Waals krafter efter den Nederländske fysikern och
Nobelpristagaren Johannes Diderik van der Waals. Den intermolekylära bindningen eller
kraften är samma krafter som håller ihop atomerna eller molekylerna i de material vi har
omkring oss. Det är också samma krafter som gör att damm fastnar i ventilationskanaler, i
mattor och på gardiner mm.



Filtermekanismer

• Silning - partiklar större än utrymmet mellan fibrerna i luftfiltret fångas upp.

• Tröghetseffekt - partiklar som pga. sin egen tröghet kommer att kollidera med
fibrerna i luftfiltret och binds till dessa med hjälp av intermolekylära (van der Waals)
krafter.

• Infångning (interception) - partiklar som kommer tillräckligt nära en fiber fångas upp
med hjälp av intermolekylära krafter.

• Diffusion - mycket små partiklar kolliderar med molekylerna i luften och har en
oregelbunden bana i luften vilket gör att sannolikheten att fångas upp av fibrerna med
hjälp av de intermolekylära krafterna ökar.

• Elektrostatiska krafter - partiklarna i luften som har någon form av laddning fångas
upp av de likaledes laddade fibrerna.

Luftriktning Luftriktning Luftriktning Luftriktning

Filtermedia Filtermedia Filtermedia Filtermedia

Silning Tröghetseffekt Infångning Diffusion

Bild på filtermekanismer

I ett luftfilter arbetar oftast dessa olika filtermekanismer tillsammans och ger den totala
filtreringen för filtret.

Från teorin för hur luftfilter fungerar vet vi att uppfångningsförmågan med hjälp av de
intermolekylära krafterna beror av att fibrerna är små, samma storleksordning som partiklarna
som skall fångas upp.

Ibland vill man fånga upp små partiklar med luftfilter med grövre fibrer t.ex. för att minska
luftmotståndet genom luftfiltret. Eftersom de intermolekylära krafterna minskar med ökad
fiberstorlek i luftfiltret måste man kompensera för detta. Vanligtvis sker detta genom att man
ger fibrerna en elektrostatisk laddning. En vanlig förekommande typ av luftfilter som är
konstruerad på detta sätt är ansiktsmasker av engångstyp där det är av stor vikt att hålla nere
aningsmotståndet och på samma gång ha hög filtreringsgrad. Nackdelen med att använda
laddade fibrer är att effekten av laddningen minskar med tiden. Detta spelar mindre roll vid
kortare driftstider men kan bli ett problem vid längre driftstider.



Luftfiltermedia
Luftfilter kan tillverkas av en mängd material/luftfiltermedia de vanligaste är:

• Metall - luftfilter tillverkande av antingen stickad metalltråd eller sträckmetall hittar
vi framförallt i köksfläktar. Tidigare användes dessa luftfilter även i
ventilationsaggregat och tvättades när de blivit smutsiga och återanvändes. Luftfilter
tillverkade av metall finns bara i lägre filterklasser. Idag används metallfilter
framförallt som fettfilter men även som förfilter och som väderskydd.

• Glasfibrer - glasfiber används både i form av grova fibrer och som fina
mikroglasfibrer. De grova glasfibrerna hittar vi t ex som förfilter och som färgfällor i
lackeringsanläggningar. Filtermedia i form av grova fibrer brukar oftast vara
impregnerade med ett limliknande material detta för att förbättra förmågan att filtrera.
Färgfällor är oftast torra.

• Mikroglas - är ett vanligt material i påsfilter då det medger tillverkning av luftfilter
med höga filtreringsgrader. Mikroglasfiber kan också tillverkas i form av filterpapper
där filtermediat producerats genom en process liknande den för framställning av
papper. Ett vanligt användningsområde för glasfiberpapper är olika former av veckade
panelfilter och mikrofilter.

• Plastfiber - luftfilterfilter tillverkade av grova plastfibrer används i grundfiltermattor
som används i mindre anläggningar t ex bostadsventilation och som luftfilter i olika
typer av maskiner. Grova plastfibrer används i grovfilter av påsfiltertyp. Fina
plastfibrer tillverkade med s.k. meltblown-teknik används i finfilter. Plastfiber kan
också tillverkas i form av ”papper” för användning i veckade filterkonstruktioner.

Under årens lopp har även filter av andra material sett dagens ljus t ex luftfilter tillverkade av
cellulosafibrer, lin, PLA (fibrer från majs) mm. Dessa material har det gemensamt att de inte
idag används i någon större omfattning som luftfiltermedia. Vi kommer troligtvis få se fler
nya material för luftfiltermedia i framtiden.

För att kunna tillverka finfilter är det viktigt att kunna åstakomma tillräckligt små fibrer och
binda dessa i en lämplig struktur. Traditionellt har luftfiltermedia för finfilter tillverkats av
mikroglasfibrer. På senare år har man med hjälp av s.k. meltblown-teknik lyckats tillverka
små fibrer i plastmaterial som lämpar sig för luftfiltrering. Denna typ av filtermaterial finner
ökad användning som filtermaterial.

Förutom att kunna åstadkomma tillräckligt små fibrer är det viktigt att kunna bygga en
tredimensionell (läs: fluffig) struktur detta för att få ned tryckfallet över luftfiltret och öka
livslängden, detta är kanske den största utmaningen för tillverkarna av filtermedia.

För att öka livslängden hos luftfiltren och därmed även minska tryckfallet över luftfiltret
försöker man på olika sätt att öka filterytan. För använde man ofta filtermaterial plant
monterat i ventilationskanalerna, detta gav en liten yta, kort livslängd och högt luftmotstånd.
Man försöker därför på olika sätt öka ytan antingen genom att vecka sitt luftfiltermedia i
någon form av hållare eller så använder man luftfilter där filtermaterialet är i form av påsar
monterade i en ram. Påsfilter är en konstruktion som ger stor filteryta till en låg kostnad och
är den vanligaste förekommande luftfiltertypen idag. Det har visat sig att påsfilter i de flesta
sammanhang är den bästa kombinationen av pris och prestanda.



5. Hur anger man prestanda för ett luftfilter
Inledning
Förutom korrekta dimensioner hos luftfiltret, se kapitel 8, måste man ange de prestanda som
luftfiltret måste ha för att anläggningen skall fungera som tänkt. Dessa är: filterklass, tryckfall
och stoftupptagande förmåga. I praktiken brukar man oftast enbart prata om filterklassen. Det
är först när anläggningen inte fungerar som tänkt som man brukar titta på prestanda som
tryckfall och stoftupptagande förmåga/livslängd. I takt med att energiförbrukningen blir allt
viktigare har tryckfallet också blivit en viktig faktor.

Lufthastighet och luftflöde
Luftens hastighet genom ett luftfilter anges i m/s (meter per sekund) och anges med bokstaven
v.

Den totala mängden luft som passerar genom ett luftfilter per tidsenhet kallas för luftflöde och
betecknas med bokstaven q. Luftflöde anges i m3/s (kubikmeter per sekund), m3/h
(kubikmeter per timma) eller l/s (liter per sekund).

Fronthastighet för ett filter

v = q/A

där v = hastigheten [m/s], q = flödet [m3/s] och A = arean [m2]

OBS: Skilj på fronthastigheten framför luftfiltret och hastigheten genom filtermediat.
Eftersom flödet alltid är detsamma blir fronthastigheten genom filtermediat lägre eftersom
luftfilter i de flesta fall är ytförstorade genom att filtermediat veckats.

Tryck
För att ange tryck i ventilationssammanhang, t ex tryckfall över ett luftfilter använder man
enheten Pa (Pascal). Tidigare förekom även mm VP (mm vattenpelare) 1 mm VP = 9,81 Pa.
För att ange tryck används bokstaven p.

När luft passerar genom ett luftfilter eller genom någon annan form av motstånd blir det ett
tryckfall mätt över luftfiltret. Ett typiskt diagram för hur tryckfallet varierar beroende av
flödet genom ett luftfilter visas nedan.



Tryckfall

Flöde

Diagram som visar tryckfall som funktion av flödet

Provning av luftfilter
För att kunna ange prestanda hos ett luftfilter måste man först göra en provning. Tidigare
testades luftfilter med "vanlig luft" som teststoft. Filterklassen bestämdes sedan som svärtning
på ett filterpapper man kallade detta för avsvärtningsgrad. Grovfilter testades genom en
gravimetrisk metod dvs. man väger filtret och bestämmer hur mycket stoft som fastnat i filtret
detta kallas för avskiljningsgrad. Denna metod hade brister i det att den tog lång tid att
genomföra och att resultaten varierade mycket mellan olika labb och mätningar. I Europa
används idag en provmetod som heter EN 779. Nedan visas en principskiss på testriggen.

Partikelräknare

Stoftmatning

Provfilter

Fläkt

Tryckfallsmätare



Provningen går till på följande sätt:

• Luftfiltret monteras i en kanal som mäter 600 x 600 mm. I denna kanal har man en
fläkt med styrning vilket gör att man kan variera flödet genom luftfiltret.

• För att bestämma starttryckfallet för rent luftfilter varierar man flödet genom det rena
nya luftfiltret och noterar tryckfallet över luftfiltret. På detta vis får man en kurva över
starttryckfall för det aktuella luftfiltret.

• Nästa steg är att bestämma effektiviteten hos luftfiltret. Först väljer man det luftflöde
som luftfiltret är tänkt att användas vid t ex. 3 400 m3/h för ett finfilter. Därefter
tillsätter man oljedimma i luften som passerar genom luftfiltret. Med hjälp av en
partikelräknare bestämmer man partikelhalterna före och efter luftfiltret. Det är
luftfiltrets förmåga att filtrera 0,4 m partiklar som ligger till grund för filterklasserna.
De flesta luftfilter blir bättre ju smutsigare de blir, stoftkakan hjälper till att filtrera.
Detta betyder att det inte räcker med en mätning av luftfiltrets effektivitet utan man
måste också bestämma denna för ökad grad av smutsigt luftfilter. För att göra detta
tillsätter man konstgjord smuts, i form av ett teststoft bestående av en blandning av
kimrök, vägdamm och bomullsfibrer. Man tillsätter ökade mängder teststoft och mäter
effektiviteten fram till att tryckfallet i luftfiltret uppnått 250 Pa för grovfilter och 450
Pa för finfilter. Alla dessa mätvärden av effektiviteten hos luftfiltret används för att
bestämma medelvärdet av effektiviteten. Det är detta värde som ligger till grund för
filterklassen. Observera att för grovfilter bestäms inte filterklassen genom att räkna
partiklar före och efter filtret utan detta görs genom att bestämma hur stor vikt av det
konstgjorda stoftet som luftfiltret kan fånga upp.

Filterklass Sluttryckfall Medelavskiljningsgrad Medeleffektivitet
Pa konstgjort stoft, % 0,4 m partiklar
G1 250 50 ≤ Am < 65
G2 250 65 ≤ Am < 80
G3 250 80 ≤ Am < 90
G4 250 90 ≤ Am
F5 450 - 40 ≤ Em < 60
F6 450 - 60 ≤ Em < 80
F7 450 - 80 ≤ Em < 90
F8 450 - 90 ≤ Em < 95
F9 450 - 95 ≤ Em
Definition av filterklasser enligt EN 77:2002

• Slutligen bestäms livslängden hos luftfiltret genom att bestämma hur stor massa av
teststoftet som fastnat i filtret.

Det har kommit ett tillägg till EN 779 (annex A) ett s.k. ”urladdningstest”. Detta är en test där
en del av filtermedia eller hela luftfiltret urladdas genom att nedsänkas i isopropanol, eller
med hjälp av annan metod. Tanken med denna test är att se hur luftfiltret fungerar utan hjälp
av elektriska laddningar. Det har nämligen visat sig att vissa filtertyper, som fungerar med
elektriska laddningar, snabbt tappar sin effektivitet i verklig drift och man vill kunna testa och
se hur stor denna risk är.



Kom ihåg att en test i laboratorium alltid är en kompromiss och att den sker under ideala
förhållanden. Förhållandena i verklig drift kan avvik från de i labbet uppmätta. Trots detta är
det viktigt med provningar i labbet under kontrollerade förhållandena. Framförallt för att
kunna jämföra olika produkter som har testats under samma förhållanden. Att sedan vissa
egenskaper inte blir exakt de samma i verklig drift spelar ofta mindre roll.

Filterklass/Effektivitet
Den viktigaste egenskapen hos luftfiltret är förmågan att ta bort föroreningar. För att ange hur
bra luftfiltret filtrerar dvs. dess effektivitet anger man dess filterklass. Filterklasser enligt EN
779 är:

G1-G2-G3-G4-F5-F6-F7-F8-F9-H10-H11-H12-H13-H14-U15-U16-U17

Ökande effektivitet

Observera att framför siffran 1-4 används bokstaven G (grovfilter) och framför siffrorna 5-9
bokstaven F (finfilter)

Ju högre filterklass ett luftfilter har ju bättre effektivitet hos luftfiltret.

Luftfilter med klass H10 och över kallas HEPA och över 15 och högre kallas för ULPA filter.

Tryckfall/luftmotstånd
När luften passerar genom luftfiltret uppstår ett motstånd, detta utrycker man inom
ventilationsbranschen som tryckfall över luftfiltret. När man anger ett tryckfall över ett
luftfilter måste man alltid tala om vid vilket flöde detta är angivet. I datablad för luftfilter
brukar man dels ange tryckfallet vid ett nominellt flöde samt ibland också visa ett diagram för
tryckfallet vid olika flöden. För grovfilter brukar de nominella flödena vara 4 250 m3/h och
för finfilter 3 400 m3/h

Start- och sluttryckfall
Det är viktigt att skilja på start- och sluttryckfall. Start- eller begynnelsetryckfallet är det
tryckfall som uppkommer över det rena nya luftfiltret. Det är detta värde som anges i
luftfiltertillverkarnas datablad oftast i form av ett diagram med varierande flöden.

Sluttryckfall är det tryckfall som anger när man skall byta sitt luftfilter. Detta tryckfall beror
av kapaciteten hos fläkten i anläggningen, se kapitel 10. Detta betyder att beräkning av
sluttryckfall bara kan ske med data tillgängliga om fläkten och tryckuppsättning i hela
anläggningen. Sluttryckfallet beräknas genom att man utifrån den största tillåtna minskningen
av flödet, jämfört med nominellt flöde, beräknar vilket tryckfall detta motsvarar över
luftfiltret. Hos en del tillverkare av luftfilter anger man rekommenderat sluttryckfall oftast
450 Pa för finfilter. Detta betyder enbart att luftfiltret testats upp till detta tryckfall och säger
inget om slutryckfallet i den aktuella anläggningen då detta beror av fläktens kapacitet.

Stoftupptagande förmåga/livslängd
Helst skulle man vilja ange ett luftfilters livslängd i driftstid. Men detta går inte eftersom
luftfiltren belastas på olika sätt beroende på vilken anläggning det sitter i. Föroreningshalterna
i luften varierar, luftflödet genom luftfiltret varierar och driftstiden varierar. I stället anges hur
många gram teststoft som luftfiltret kan ackumulera till ett givet tryckfall. Utifrån data om



den stoftupptagande förmågan, föroreningshalt och driftsdata hos anläggningen kan man göra
en teoretisk beräkning av den förväntade livslängden hos luftfiltret.

Man bör dock veta att denna beräkning oftast avviker från verkligheten. Oftast kan man
använda luftfiltren längre tid än vad en teoretisk beräkning baserad på stoftupptagande
förmåga i labbet visar. En anledning till detta är att det stoft som används i testning av
luftfilter avviker i sammansättning från de föroreningar man finner utomhus. I praktiska tester
har det visat sig att den verkliga stoftupptagande förmågan hos ett luftfilter kan vara 2 till 3
gånger större än den uppmätta i labbet.

6. P-märkning
SP - Sveriges Tekniska Forskningsinstitut - har ett program för P-märkning av produkter,
bland annat för luftfilter. Att en produkt är P-märkt betyder att vissa uppsatta krav uppfylls.
För att ett luftfilter skall få ett P-märke måste följande uppfyllas:

• Kvalitetssystem - Företaget som tillverkar produkten skall ha ett fungerande
kvalitetssystem i enlighet med ISO 9001.

• Årlig provning av filterklass – Oberoende kontroll av tryckfallsdata och filterklass
enligt EN 779.

• Provning av långtidsegenskaper – En provning av filtren i verklig miljö skall utföras
under 6 månader. Under provningstiden skall minimikrav på effektiviteten uppfyllas.

På SPs hemsida kan man finna listor på de luftfilter som är P-märkta.

7. Val av rätt filterklass
Vilken filterklass som man bör använda i till- respektive frånluften har debatterats under lång
tid. Det finns användare som använt relativt låga filterklasser i sin anläggning och som har
goda erfarenheter av detta och det finns användare som använder höga filterklasser i sina
anläggningar och har goda erfarenheter av detta. Helst skulle man vilja använda en så hög
filterklass som möjligt för att ta bort det mesta möjliga av luftföroreningarna. Men, en högre
filterklasser medför också att: luftfiltret blir dyrare att köpa, tryckfallet ökar och livslängden
minskar. Därför är valet av filterklass oftast en kompromiss mellan olika faktorer.

Erfarenhet har visat att på tilluftssidan är det att rekommendera att använda filterklass F7,
särskilt om det är människor som skall skyddas. På frånluftsidan kan man tillåta sig en lägre
filterklass dock inte under F5, detta för att skydda komponenterna i anläggningen.

Om man har en anläggning med en viss filterklass och det fungerar bra är det oftast bra att
låta det vara än att börja byta ut alla luftfilter till en högre eller lägre filterklass. Kom ihåg att
en ändrad filterklass medför ändrat tryckfall över luftfiltret och att flödena i anläggningen
kommer att förändras. Till viss del kan detta kompenseras av fläkten men inte alltid.

Luftkvalitet inomhus, IAQ
IAQ (=Indoor Air Quality) är ett begrepp som kommit under de senaste åren. T ex finns det
numera en Europastandard EN 13779. Denna Standard är intressant såtillvida att den tar
hänsyn till hela kedjan dvs. utomhusluftens kvalitet via ventilationsaggregatet till den önskade
kvalitén i det ventilerade utrymmet. Man har indelat uteluften i 5 olika kategorier beroende på



halten av föroreningar ODA 1 till ODA 5 där ODA 1 är den renaste luften och ODA 5 den
smutsigast luft. Inomhusluftens kvalitet delas på liknande sätt in i 4 olika kategorier IDA1 till
IDA 4. IDA1 betyder hög luftkvalitet inomhus och IDA 4 betyder låg luftkvalitet inomhus.
Utifrån vilket värde man har på ODA och IDA kan man se vilken filterklass som behövs samt
vilka andra krav som ställs på ventilationsanläggningen.

8. Måttsättning av luftfilter
När det gäller påsfilter (men också hos andra luftfiltertyper) bestäms de yttre måtten hos dessa
av bredd, höjd och djup. Det är viktigt att man tydligt vid beställning anger vilket mått som är
vilket. Vanligast är att man anger dessa mått i ordningen bredd x höjd x djup.

Måttsättning av filter

Höjd
Höjd

Djup
Djup

Bredd Bredd
Hur man anger bredd, höjd och djup hos ett luftfilter

Modulsystemet
För att minska antalet olika storlekar på luftfiltren har man tagit fram ett system med ett fåtal
storlekar som kan kombineras för att kunna hantera den aktuella luftmängden i
ventilationsanläggningen. Man utgick från ett luftfilter kallat helmodul med måtten 592 x 592
mm. Oftast är ett påsfilter, helmodul, designat för ett luftflöde av 3 400 m3/h en halvmodul för
1 700 m3/h. För grovfilter brukar det nominella flödet vara 4 250 m3/h

Modul Mått, bredd x höjd
1/1, helmodul 592 x 592 mm
3/4, trekvartsmodul 490 x 592 mm
1/2, halvmodul 287 x 592 mm eller 592 x 287 *)
1/4, kvartsmodul 287 x 287 mm
*) en halvmodul kan vara antingen stående 287 x 592 mm eller liggande 592 x 287 mm, det
som styr detta är att fickorna skall vara stående när de är installerade, se kapitlet 11 om hur
man hanterar luftfilter.



Modulsystemet säger inget om djupet hos luftfiltret, hos t ex. påsfilter ligger de vanligaste
djupen mellan 300 till 650 mm. Försök alltid att använda så djupa luftfilter som aggregatet
tillåter.

9. Dimensionering av filterbankar/filterskåp
Ofta ställs man inför problemet att man skall filtrera en viss luftmängd och behöver installera
någon form av filterskåp. Oftast finns det ett utrymmesproblem med i bilden, det finns inte
obegränsat utrymme för filterskåpet. Att beräkna hur många luftfilter som behövs är enkelt:

1. Bestäm typ av luftfilter och filterklass. Är utrymmet i luftriktningen stort 500 mm eller
mer är oftast ett påsfilter det bästa valet av luftfilter. Annars får man använda någon
typ av kompakt- eller panelfilter som har ett mindre byggdjup. Konsultera
tillverkarens datablad och se vilket nominellt luftflöde luftfiltret är avsett för. För
påsfilter är detta oftast 3 400 m3/h

2. Ta det totala luftflödet och dividera det med det nominella luftflödet hos luftfiltret. Ex.
det totala luftflödet ör 10 000 m3/h och du tänker använda ett F7 påsfilter med ett
nominellt luftflöde av 3 400 m3/h Resultatet blir då 10 000/3 400 = 2.9. Vi behöver
alltså 3 luftfilter av den aktuella typen (avrunda uppåt) . När det gäller påsfilter finns
det ju olika moduler, se kapitel 8 om modulsystemet. Detta betyder att om
beräkningen ger resultatet 2,5 så tar man 2 helmoduler och 1 halvmodul.

Nedanstående tabell visar hur många luftfilter man behöver vid olika luftflöden och under
antagande att man skall använda påsfilter med ett nominellt flöde av 3 400 m3/h:

Luftflöde, m3/h Antal moduler
1 000 ½
2 000 ¾
5 000 1/1 + ½
10 000 3 x 1/1
15 000 4 x 1/1 + 1/2
20 000 6 x 1/1
25 000 7 x 1/1 + 1/2
30 000 9 x 1/1

Om man har utrymmesbrist kan man tänka sig högre belastning på filtret, se kapitel 14 om
maximalt luftflöde i ett luftfilter. Kom ihåg att tryckfallet ökar över filtret, se tillverkarens
datablad.

Kom ihåg att luftfiltren mår bäst av att sitta i ett laminärt flöde, undvik därför tvära böjar
direkt före eller efter luftfiltren. De turbulenta strömningarna kan annars skada filtren, särskilt
påfilter är känsliga för detta.

10. Hur ofta skall luftfilter bytas?
Inledning
Luftfilter har inte en obegränsad livslängd utan måste bytas förr eller senare. Det finns olika
metoder att bestämma när man skall byta sina luftfilter se nedan:



Byte enligt sluttryckfall eller minsta flöde
Att byta sina luftfilter när det s.k. sluttryckfallet, se kapitel 5 om start- och sluttryckfall,
uppnås är en vanlig metod. Metoden bygger på att flödet genom filtret minskar ju smutsigare
luftfiltret blir och efter ett tag blir flödet in i lokalen oacceptabelt lågt. I anläggningar med
varvtalsstyrda fläktar kompenseras det ökade luftmotståndet med ett högre varvtal hos fläkten
men efter ett tag når man övre gränsen hos varvtalet och flödet börjar minska. Med hjälp av
fläktens prestanda och det totala luftmotståndet i anläggningen räknar man ut vilket tryckfall
över luftfiltret som kan tillåtas, utan att luftflödet sjunker under en oacceptabel nivå. Det
finns också anläggningar som mäter flödet direkt ut från aggregatet och larmar när detta
sjunkit under larmgränsen. Att använda denna metod gör att man säkerställer
luftomsättningarna i anläggningen. Metoden kräver dock att man kontinuerligt övervakar
tryckfallet alternativt flödet.

Byte enligt kalendern
Det kanske vanligaste sättet att bestämma när man skall byta luftfilter är att använda
kalendern, dvs. man byter en gång per år eller en gång i halvåret. Denna metod fungerar bra,
bara man ser till att intervallen mellan bytena inte blir så långa att man äventyrar prestanda i
sin anläggning dvs. att flödena blir för låga pga. igensatta luftfilter.

En fråga som ofta uppkommer är: När skall man byta sina luftfilter, vilken månad? Här kan
man ha många synpunkter och oftast får de praktiska omständigheterna avgöra detta. När kan
man komma åt anläggning (driftstopp mm), när har man tid att byta filtren mm? Förr
rekommenderades att byta luftfilter efter pollensäsongen. Tanken bakom detta är att
luftfiltren filtrerar bättre ju smutsigare de blir och att det är rimligt att byta luftfiltren när de
fångat upp årets pollen så att de inte finns kvar i luftfiltret resten av året. Dock skall man veta
att pollensäsongen varierar beroende på vilken typ av pollen man pratar om och var i landet
man befinner sig.

Byte enligt LCC-beräkning
Med hjälp av s.k. LCC-beräkningar, se kapitel 11, kan man räkna ut när filtren skall
bytas. Metoden bygger på att minimera kostnaden för sina luftfilter. Man beräknar LCC-
kostnaden för olika driftstider hos luftfiltret. Den driftstid hos luftfiltret som ger lägsta LCC-
kostnad blir bytesintervallet. Det bör påpekas att dessa beräkningar är komplicerade att
genomföra och kräver stor kunskap om metoden och dess begränsningar.

11. LCC-beräkningar
En s.k. LCC-beräkning (=Life Cycle Cost) betyder att man tar med alla kostnader som finns
för ett luftfilter under dess livstid. Man tittar alltså inte bara på inköpskostnaden.

+ inköpskostnad
+ energikostnad
+ underhållskostnad dvs. byte och service av luftfiltret
+ avfallshantering
___________________________________________

= LCC

Komponenter i en LCC-beräkning



När det gäller luftfilter är energikostnaden den dominerande dvs. den elenergi som fläkten
förbrukar för att driva luften genom luftfiltret. En vanligt förekommande siffra är att 70 % av
LCC-kostnaden för ett luftfilter är energikostnaden. Denna kostnad är proportionell mot
tryckfallet över filtret och man använder oftast medeltryckfallet av start- och sluttryckfallet.
Detta betyder att om man vill spara pengar är det energikostnaden som man bör påverka
genom att låta fläkten arbeta mot låga tryckfall. Att välja luftfilter med lågt starttryckfall och
luftfilter där tryckfallet stiger långsamt vid drift är alltså gynnsamt. Ibland gör man även så att
man byter luftfiltren oftare än normalt vilket gör att slutryckfallet blir lågt och därmed
medeltryckfallet. Visserligen ökar kostnaden för övriga faktorer men eftersom
energikostnaden har en sådan stor andel av ett luftfilters LCC-kostnad blir det billigare än att
använda luftfiltren längre. Många luftfiltertillverkare tillhandahåller datorprogram för
beräkning av LCC-kostnaden hos sina luftfilter.

12. Hur hanterar man luftfilter
För att luftfiltret skall fungera som tänkt är det viktigt att det hanteras på ett korrekt sätt.
Särskilt monteringen i aggregatet är viktig. Nedan följer några punkter att tänka på:

• Om man använder påsfilter skall dessa alltid monteras med stående påsar, se skissen i
kapitel 8.

• Se till att det är tätt mellan luftfilter och aggregat och mellan luftfilter (om flera
luftfilter sitter bredvid varandra). Använd tätningslist där så behövs.

• Använd ansiktsmask lägst klass FFP 2 för att skydda dig själv mot uppsamlat stoft.

• Ta väl hand om det förbrukade luftfiltret så att innehållet inte sprids till omgivningen.

• Släng det förbrukade luftfiltret på lämpligt sätt. Om luftfiltret är tillverkat av brännbart
material släng det som brännbart annars som deponi soppor. Om luftfiltren har
används i komfortventilation är det uppsamlade stoftet i filtret inte farligt. Om
luftfiltret har används för att ta bort farliga ämne hantera luftfiltren enligt de regler
som finns.

13. El-effektiva filter
Ibland ser man begreppet el-effektiva luftfilter. Vad man då menar är att man vill minimera
energiförbrukningen hos fläkten. Eftersom luftfiltret i princip är den enda komponent som
ändrar sitt tryckfall med tiden, övriga tryckfall i anläggningen är konstanta, vill man alltså
hålla nere tryckfallet hos luftfiltret. Detta ställer krav på att luftfiltret både har ett lågt
starttryckfall och att tryckfallet stiger långsamt med stoftbelastning. Se också kapitel 11 om
LCC-beräkningar.

14. FAQ – Vanliga frågor kring luftfilter
För höga tryckfall
När man talar om ett för högt tryckfall över ett luftfilter måste man göra klart om man menar
starttryckfallet eller att luftfiltret alltför snabbt stiger till sitt sluttryckfall. Om man tycker att
starttryckfallet över det rena luftfiltret är för högt bör man först kolla i databladet för



luftfiltret. För att kunna göra detta måste man först beräkna flödet per helmodul luftfilter,
detta eftersom databladen presenterar tryckfallsdata per helmodul. Beräkningen är enkel:

• Ta reda på total flödet genom alla luftfiltren.

• Hur många luftfilter finns det? Räkna om detta till helmoduler.

Ex. I en anläggning där flödet uppges till 9000 m3/h består filterbanken av en
helmodul, två halvmoduler och en kvartsmodul detta motsvarar 1 + 1/2 + 1/2 + 1/4 =
2,25 helmoduler.

• Beräkna flödet per helmodul = 9 000/2,25 = 4 000 m3/h.

• Kolla i databladet om det uppmätta tryckfallet stämmer med databladets värden. Om
det stämmer se nedan hur man kan minska tryckfallet. Om det inte stämmer är det fel
antingen på filtren eller på anläggningen (t ex kan flödena vara större än de angivna).

Kom ihåg att de flesta luftfilter av storlek helmodul är designade för ett flöde av 3 400 m3/h.
Om ditt beräknade flöde per helmodul är högre än detta värde kan du förvänta dig ett förhöjt
tryckfall.

Att minska tryckfallet över sina luftfilter kan ske på två sätt:

• Större filteryta - hos påsfilter betyder längre påsar och eller fler påsar. När det gäller
luftfilter med längre påsar måste man se till att dessa passar i ventilationsaggregatet.
Att öka antalet påsar går ibland, särskilt om man använder luftfilter med färre påsar än
standard. Man kan dock inte ha hur många påsar som helst i ett påsfilter eftersom
dessa vid för stort antal blockerar varandra och man får motsatt verkan dvs. tryckfallet
stiger. Om man inte använder påsfilter utan planfilter kan en övergång till veckade
eller påsfilter vara en lösning på problemet.

• Lägre filterklass - om detta är möjligt, ger ett lägre tryckfall

• Ombyggnad av filterhus – är i en del fall den enda möjligheten. Man installerar fler
luftfilter än vad som sitter idag, se kapitel 9.

Förlänga livslängden
Ibland upplever man att livslängden hos filtren är för kort och man får byta luftfilter alltför
ofta. Tryckfallet över filtret stiger snabbt. I princip finns det tre sätt att förlänga livslängden
hos sina luftfilter:

• Större filteryta - hos påsfilter betyder detta längre påsar och eller fler påsar. När det
gäller luftfilter med längre påsar måste man se till att passar i ventilationsaggregatet.
Att öka på antalet påsar går ibland om man använder luftfilter med färre påsar än
standard men är heller inte alltid självklart då för många påsar på en given filterbredd
får motsatt verkan då påsarna blockerar varandra. Om man inte använder påsfilter utan
planfilter kan en övergång till veckade eller påsfilter vara en lösning på problemet.



• Lägre filterklass - om detta är möjligt, ger en högre stoftupptagande förmåga hos
filtret och därmed längre livslängd

• Förfilter - är ofta ett smart sätt att förlänga bytesintervallet hos anläggningen. Att t ex
sätta ett G3 filter före ett F5, F6 eller F7 luftfilter och på så sätt dela upp filtreringen i
två steg brukar betyda en förlängning av driftstiden. Det vanligaste sättet att
åstadkomma detta är att före sitt påsfilter installera ett förfilter typ plan glasfibermatta
(50 eller 100 mm tjock)

• Ombyggnad av filterhus – är i en del fall den enda möjligheten. Man installerar fler
luftfilter än vad som sitter idag, se kapitel 9.

Fukt
Luftfilter mår inte bra av att ständigt vara fuktiga. Stoftkakan som byggs upp i filtermaterial
förstörs och även mikrobiell tillväxt kan förkomma. Ett vanligt regnväder spelar ingen roll
utan luftfiltret torkar snabbt upp. Om luftfiltret utsätts för höga fukthalter och ständigt är blött
bör man se över sin anläggning och installera någon form av väderskydd.

Tvättbara filter
De flesta luftfilter med undantag av metallfilter är inte tvättbara. Att försöka tvätta en
filtermatta resulterar oftast i att man förstör strukturen hos filtermediat och därmed får man
kraftigt försämrade egenskaper hos luftfiltret. Det finns dock grundfiltermattor som är
speciellt framtagna för att tillåta tvätt. På marknaden finns också HEPA filter för t ex
dammsugare framtagna med s.k. PTFE-membran filter, dessa är tvättbara.

Maximalt luftflöde i ett luftfilter
När det gäller det maximalt tillåtna luftflödet genom ett luftfilter får man konsultera
respektive tillverkares datablad. Dock man säga att för påsfilter brukar det maximala
luftflödet ligga på 1,25 x nominella flödet dvs. ett luftfilter med ett nominellt luftflöde av 3
400 m3/h bör inte användas över 4 250 m3/h. Det bör påpekas att en del tillverkare också
anger ett minsta luftflöde hos sina luftfilter.

Filtrering i flera steg - förfilter
I bland används filtrering i två eller flera steg. Dels är det ett sätt att förlänga livslängden på
sina luftfilter på ett ekonomiskt sätt då man byter det billiga första filtersteget oftare än det
dyra sista filtersteget. T ex. kan ett G3 filter före ett F7 filter vara ett sätt att avsevärt förlänga
livslängden på F7 filtret vid höga stoftkoncentrationer.

I en del aggregat hittar man två filter, dels ett förfilter vid inloppet i aggregatet och dels ett
efterfilter vid utloppet ur aggregatet. Anledningen till detta är att dels skydda aggregatet
internt dvs. så att det inte kommer in smuts i aggregatet och även skydda mot mikrobiell
tillväxt i aggregatet. Funktionen hos efterfiltret är att ta upp de föroreningar som kan ha
bildats i aggregatet t ex damm från fläktremmar mm. Eftersom detta filter sitter på trycksidan
i aggregatet gör det också att det är lättare att undvika inläckage från fläktrummet. I dessa fall
brukar man ha ett F5 – F7 filter som förfilter och ett F7 – F8 filter som slutfilter. Den Tyska
normen VDI 6022 tar upp detta mer i detalj.



Värme
Vanliga luftfilter innehåller ofta någon form av material som inte tål höga temperaturer. Detta
kan vara själva filtermaterialet, ramarna eller lim i olika former. Detta gör att man inte bör
använda luftfilter över ca 70 - 80° C. I de fall man har högre temperaturer bör man välja de
högtemperaturfilter som finns på marknaden. För att inte riskera haverier pga. för hög
temperatur titta alltid i databladet för aktuell luftfiltertyp.

Biologisk tillväxt
Då och då diskuteras riskerna för biologisk tillväxt i luftfiltren t ex mögelsvamp.
Förutsättningarna för detta finns ju: fukt, biologiskt material och värme. Forskning på detta
område har visat att vid normala drifttider hos luftfiltret typ 1 år är risken för detta minimal.

Nanofibrer
Som tidigare nämnts fungerar luftfilter bättre ju mindre fiberdiametern är hos filtermediat. På
senare tid har man tagit fram material med mycket små fibrer s.k. Nanofibrer. Definitionen på
vad en nanofiber är varierar men fibrer upp till en storlek av 200 nm eller 0,2 m brukar
kallas för nanofibrer. Det svåra är som vanligt inte att tillverka tillräckligt små fibrer utan att
få en fluffig tredimensionell struktur som lämpar sig för luftfiltertillämpningar. Vi kommer
säkert att få se mycket spännande framsteg på detta område.

Lukter och odörer
Om man har problem med lukter och odörer t ex. matos, bilavgaser så kan inte partikelfilter
hantera dessa föroreningar. När det gäller gaser är föroreningarna mycket små och kan inte
tas upp av partikelfilter utan vi måste använda någon form av gasfilter. Idag finns det olika
tekniker för att filtrera gaser. Dessa filter är oftast baserade på aktivt kol eller någon form av
kemi absorbent. Det är dock utanför syftet med denna bok att gå igenom denna typ av
luftfilter.

15. Översättningstabeller
Tryckfall
Pa (Pascal) mm VP Inch of w.g.
(mm vattenpelare) (Inch of water
gauge)
1 0,1019 0,004015
9,81 1 0,039374
249 25,4 1

Flöde
m3/s (kubikmeter m3/h (kubikmeter l/s (liter per Cfm (cubic foot
per sekund) per timma) sekund) per minute)
1 3600 1000 2120
0,0002778 1 0,2778 0,5886
0,001 3600 1 2,120
0,0004717 1,699 0,47195 1



16. Ordlista
ASHRAE American Society of Heating, Refrigerating and Air-
Conditioning Engineers, Inc. En Amerikansk organisation för
de som arbetar med inom VVS. Man ger ut standarder inom
VVS området ornar utbildningar, konferenser, ger ut böcker
mm.

Avskiljningsgrad (eng: arrestance eller synthetic dust weight arrestance).
Avskiljningsgrad är ett mått på ett grundfilters filterklass. Man
använder ett konstgjort teststoft. Anges som viktmässiga
avskiljningen i %. Se kapitel 5 för mer information.
Avskiljningsgrad (eng. efficiency) används också för att ange
luftfiltrets effektivitet vid partikelräkning enligt EN 779.

Avsvärtningsgrad (eng: Atmospheric Dust Spot Efficiency). Ett mått att ange ett
finfilters filterklass. Med hjälp av ”vanlig” utomhusluft som
teststoft bestäms filterklassen. Denna metod använder sig av två
filterpapper, ett papper före filtret och ett papper efter filtret.
Under testen smutsas/svärtas dessa papper olika mycket.
Papperet efter filtret mindre än det papper som finns före filtret.
Man jämför sedan nedsvärtningen av dessa papper och får på så
sätt fram filterklassen. Denna metod är idag ersatt av
partikelmätning enligt EN 779. Se kapitel 5 för mer
information.

Begynnelsetryckfall Begynnelse- eller startryckfall är det tryckfall som uppkommer
över ett nytt rent filter vid ett givet flöde. Se kapitel 5 för mer
information.

Begynnelsetryckfall se starttryckfall

Effektivitet (eng. Efficiency). Används för att ange ett finfilters filterklass
genom partikel räkning före och efter filtret. Se kapitel 5.

EUROVENT 4/5 En tidigare använd testmetod för luftfilter, idag ersatt av EN
779. I denna standard användes avsvärtningsmätning istället för
effektivitetsmätning med hjälp av partikelräknare.

EUROVENT 4/9 Lika Eurovent 4/5 men filterklass bestämningen har ersatts av
effektivitetsmätning med hjälp av partikelräknare.

EN 779 Den idag gällande europeiska normen för filterprovning. Vid
skrivandet av denna bok var utgåvan 2002 och normen heter då
i sitt fulla namn EN 779:2002. Den Svenska upplagan av denna
standard heter SS-EN-779:2002. Se kapitel 5.



EN 13770 Europeisk norm för inomhusluftkvalitet. Se kapitel 7.

Eurovent Europeisk organisation av filtertillverkare och brukare av
luftfilter. Arbetar bland annat med att ta fram standarder.

Filterklass Ett mått på luftfiltrets förmåga att ta bort föroreningar. Se
kapitel 5.

HEPA (eng. High Efficiency Particular Airfilter) kallas även för
mikrofilter.

ULPA (eng. Ultra Low Penetration Airfilter).

VDI 6022 Tysk norm för dimensionering av bland annat luftfilter i
ventilationsanläggningar.

PM10 (eng. Particular Matter) ett matt på halten av partiklar mindre än
10 m.

Starttryckfall Kallas också för begynnelsetryckfall. Det tryckfall det rena nya
luftfiltret har vid ett visst flöde.

Sluttryckfall Det tryckfall vid vilket luftfiltret skall bytas. Detta beräknas
med kännedom om anläggningens totala tryckuppsättning och
fläktens prestanda. Se kapitel 10.



18. Innehållsförteckning
1. Inledning................................................................................................................................. 1
2. Luftföroreningar ..................................................................................................................... 1
Inledning................................................................................................................................. 1
Partiklar .................................................................................................................................. 1
Partikelstorlek..................................................................................................................... 1
Svävande partiklar.............................................................................................................. 2
Partikelhalt, PM10 ............................................................................................................... 2
Föroreningar ute ..................................................................................................................... 3
Föroreningar inne ................................................................................................................... 4
Luftföroreningars skadliga verkan ......................................................................................... 4
Människor........................................................................................................................... 4
Maskiner............................................................................................................................. 5
Verksamheter ..................................................................................................................... 5
3. Ventilationsanläggningar ....................................................................................................... 5
Inledning................................................................................................................................. 5
Syftet med ventilationsanläggningen ..................................................................................... 5
Tilluft...................................................................................................................................... 6
Frånluft ................................................................................................................................... 6
S, F, FT och FTX system ....................................................................................................... 6
Självdragsventilation - S .................................................................................................... 6
Mekanisk frånluftsventilation - F....................................................................................... 6
Mekanisk till- och frånluftsventilation - FT....................................................................... 6
Mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeväxling - FTX ..................................... 6
Till- och frånluftsfilter............................................................................................................ 6
Övriga delar i en ventilationsanläggning ............................................................................... 7
Styrning av ventilationssystem............................................................................................... 7
4. Hur luftfilter fungerar............................................................................................................. 7
Inledning................................................................................................................................. 7
Filtermekanismer.................................................................................................................... 8
Luftfiltermedia ....................................................................................................................... 9
5. Hur anger man prestanda för ett luftfilter............................................................................. 10
Inledning............................................................................................................................... 10
Lufthastighet och luftflöde ................................................................................................... 10
Fronthastighet för ett filter ............................................................................................... 10
Tryck .................................................................................................................................... 10
Provning av luftfilter ............................................................................................................ 11
Filterklass/Effektivitet.......................................................................................................... 13
Tryckfall/luftmotstånd.......................................................................................................... 13
Start- och sluttryckfall ...................................................................................................... 13
Stoftupptagande förmåga/livslängd...................................................................................... 13
6. P-märkning ........................................................................................................................... 14
7. Val av rätt filterklass ............................................................................................................ 14
Luftkvalitet inomhus, IAQ ................................................................................................... 14
8. Måttsättning av luftfilter....................................................................................................... 15
Modulsystemet ..................................................................................................................... 15
9. Dimensionering av filterbankar/filterskåp ........................................................................... 16
10. Hur ofta skall luftfilter bytas? ............................................................................................ 16



Inledning............................................................................................................................... 16
Byte enligt sluttryckfall eller minsta flöde........................................................................... 17
Byte enligt kalendern ........................................................................................................... 17
Byte enligt LCC-beräkning .................................................................................................. 17
11. LCC-beräkningar................................................................................................................ 17
12. Hur hanterar man luftfilter ................................................................................................. 18
13. El-effektiva filter ................................................................................................................ 18
14. FAQ – Vanliga frågor kring luftfilter................................................................................. 18
För höga tryckfall ................................................................................................................. 18
Förlänga livslängden ............................................................................................................ 19
Fukt....................................................................................................................................... 20
Tvättbara filter...................................................................................................................... 20
Maximalt luftflöde i ett luftfilter .......................................................................................... 20
Filtrering i flera steg - förfilter ............................................................................................. 20
Värme ................................................................................................................................... 21
Biologisk tillväxt .................................................................................................................. 21
Nanofibrer ............................................................................................................................ 21
Lukter och odörer ................................................................................................................. 21
15. Översättningstabeller.......................................................................................................... 21
Tryckfall ............................................................................................................................... 21
Flöde..................................................................................................................................... 21
16. Ordlista ............................................................................................................................... 22
18. Innehållsförteckning........................................................................................................... 24

Denna bok är producerad av Filterkonsult Per Gustafsson. Vill du komma I kontakt med mig
går det bra via e-post: filterkonsult@telia.com


Allt Du BehöVer Veta Om Luftfilter

Recommandé

Recommandé

Contenu connexe

En vedette

En vedette (20)

Allt Du BehöVer Veta Om Luftfilter