SlideShare une entreprise Scribd logo
1  sur  10
Molnens liv och leverne

         Av HP
Solens energi tas upp av
vattnet


                           AVDUNSTNING
                           Vattenmolekylerna
                           börjar röra sig och
                           frigöra sig från vattnet
När vattenångan      DAGGPUNKT
träffar små          Kallas den temp då
partiklar av jord,   vattenånga ombildas
sand, salt eller     till dis, dimma, dagg
förorening så att    och moln
dis bildas.
Moln på marknivå kallas DIMMA




Sikten =längsta avståndet på vilket konturerna av träd, hus mm kan
urskiljas med ögat
Vid dis är sikten <10km
– dis kan bero på vatten (fuktdis) eller av stoft o rök (torrdis)
Fyra sorters dimma
 Advektions dimma – varm o fuktig luft strömmar över ett
kallare underlag o kyls underifrån. Vanlig på våren – varm luft
från fastlandet kyls över vatten. Samma som händer när
duschvattnet kondenserar på spegeln.

Sjörök (blandningsdimma) – vatten ångar upp från
vattenytan som vatten ur en kokande vattenkastrull. Ses under
hösten när den första kylan kommer

Strålingsdimma – marken strålar ut en massa värme under
molnfria nätter och luften närmast marken blir kallare än
luften i de högre höjderna. Blir som tunna slöjor (för trodde
man att älvorna dansade på ängarna)

Ortografisk dimma – blandning av moln och dimma. Bildas
runt hinder i miljön t.ex. berg
Stratus




Moln som bildas
när dimma lättar
Vattenångan kondenseras och
molndroppar bildas. Varje gång
detta händer kommer energi att
frigöras som gör att vinden uppåt
ökar.




                                    Vattenånga
                                    svävar över mark
                                    o vatten
Temperatur ovanför molnet är mellan 10-15
minusgrader. Iskristaller bildas
                                      Mitt i molnet finns både
                                      snökristaller och
                                      molndroppar. Det gör att
                                      vattendropparna börjar att
                                      frysa och iskristallerna blir
                                      större och större.


                                        När iskristallerna blir för
                                        tunga kommer de att falla
                                        ner.
                                        Om det är kallt vid marken
                                        fortsätter de vara frusna och
                                        är snö.
                                        Om det är varmt vid marken
                                        så regnar det!
Hagel
   smälter och fryser flera gånger!
Om uppvindarna är tillräckligt starka vid marken så kommer de
iskristaller att blåsa upp till kylan högst upp i molnet flera gånger.


Det gör att de fryser och smälter flera gånger. Därför ser hagel ut
som lökar med flera lager.

När det är åskregn så är uppvindarna i molnen mycket starka och
därför är hagelskurar väldigt vanliga under åskväder.

Stora hagel bildas när det är stora skillnader på temperatur i
molnets över o undersida!
Regn är bara en fråga om storlek och hastighet


  Inget regn = molndroppar o iskristaller mindre än 0,01 mm har
för låg hastighet för att hinna nå till marken


 Duggregn är molndroppar > eller = 0,1 som faller 1m/s


 Regn när molndropparna är > eller = 1mm och som faller med
en hastighet av 2-5 m/s

Contenu connexe

Similaire à No molnens liv och leverne

Similaire à No molnens liv och leverne (6)

Moln
MolnMoln
Moln
 
MOLN
MOLNMOLN
MOLN
 
Geomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processerGeomorfologi och exogena processer
Geomorfologi och exogena processer
 
Istiden kim och marre
Istiden kim och marreIstiden kim och marre
Istiden kim och marre
 
Jordens inre
Jordens inreJordens inre
Jordens inre
 
Hydrologiska kretsloppet
Hydrologiska kretsloppetHydrologiska kretsloppet
Hydrologiska kretsloppet
 

Plus de Helena-Irmeli Pekkala

Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
Helena-Irmeli Pekkala
 

Plus de Helena-Irmeli Pekkala (17)

Bi evolution
Bi   evolutionBi   evolution
Bi evolution
 
Bi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jordenBi livets utveckling på jorden
Bi livets utveckling på jorden
 
Pp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slagPp kretslopp av olika slag
Pp kretslopp av olika slag
 
Bi genetik blodgrupper
Bi genetik  blodgrupperBi genetik  blodgrupper
Bi genetik blodgrupper
 
Fy pp värme utförlig
Fy pp värme utförlig Fy pp värme utförlig
Fy pp värme utförlig
 
Kemi varningssymboler
Kemi varningssymbolerKemi varningssymboler
Kemi varningssymboler
 
Pp teknik begrepp
Pp teknik begreppPp teknik begrepp
Pp teknik begrepp
 
Blodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad ppBlodomloppet detaljerad pp
Blodomloppet detaljerad pp
 
Prioritetsregler i matematik
Prioritetsregler i matematik Prioritetsregler i matematik
Prioritetsregler i matematik
 
Bi pp genetik dna och kromosom
Bi pp genetik dna och kromosomBi pp genetik dna och kromosom
Bi pp genetik dna och kromosom
 
Bi pp genetik ögonfärg
Bi pp genetik ögonfärgBi pp genetik ögonfärg
Bi pp genetik ögonfärg
 
Bi pp genetik x o y kromosom
Bi pp genetik x o y kromosomBi pp genetik x o y kromosom
Bi pp genetik x o y kromosom
 
Pp kraft svensk
Pp kraft svenskPp kraft svensk
Pp kraft svensk
 
Bi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystemBi pp från cell till organsystem
Bi pp från cell till organsystem
 
Bi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svartBi centrala nervsystemet micke svart
Bi centrala nervsystemet micke svart
 
Ke pp elektrokemi
Ke pp elektrokemiKe pp elektrokemi
Ke pp elektrokemi
 
Bi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier cellerBi pp virus bakterier celler
Bi pp virus bakterier celler
 

No molnens liv och leverne

  • 1. Molnens liv och leverne Av HP
  • 2. Solens energi tas upp av vattnet AVDUNSTNING Vattenmolekylerna börjar röra sig och frigöra sig från vattnet
  • 3. När vattenångan DAGGPUNKT träffar små Kallas den temp då partiklar av jord, vattenånga ombildas sand, salt eller till dis, dimma, dagg förorening så att och moln dis bildas.
  • 4. Moln på marknivå kallas DIMMA Sikten =längsta avståndet på vilket konturerna av träd, hus mm kan urskiljas med ögat Vid dis är sikten <10km – dis kan bero på vatten (fuktdis) eller av stoft o rök (torrdis)
  • 5. Fyra sorters dimma  Advektions dimma – varm o fuktig luft strömmar över ett kallare underlag o kyls underifrån. Vanlig på våren – varm luft från fastlandet kyls över vatten. Samma som händer när duschvattnet kondenserar på spegeln. Sjörök (blandningsdimma) – vatten ångar upp från vattenytan som vatten ur en kokande vattenkastrull. Ses under hösten när den första kylan kommer Strålingsdimma – marken strålar ut en massa värme under molnfria nätter och luften närmast marken blir kallare än luften i de högre höjderna. Blir som tunna slöjor (för trodde man att älvorna dansade på ängarna) Ortografisk dimma – blandning av moln och dimma. Bildas runt hinder i miljön t.ex. berg
  • 7. Vattenångan kondenseras och molndroppar bildas. Varje gång detta händer kommer energi att frigöras som gör att vinden uppåt ökar. Vattenånga svävar över mark o vatten
  • 8. Temperatur ovanför molnet är mellan 10-15 minusgrader. Iskristaller bildas Mitt i molnet finns både snökristaller och molndroppar. Det gör att vattendropparna börjar att frysa och iskristallerna blir större och större. När iskristallerna blir för tunga kommer de att falla ner. Om det är kallt vid marken fortsätter de vara frusna och är snö. Om det är varmt vid marken så regnar det!
  • 9. Hagel smälter och fryser flera gånger! Om uppvindarna är tillräckligt starka vid marken så kommer de iskristaller att blåsa upp till kylan högst upp i molnet flera gånger. Det gör att de fryser och smälter flera gånger. Därför ser hagel ut som lökar med flera lager. När det är åskregn så är uppvindarna i molnen mycket starka och därför är hagelskurar väldigt vanliga under åskväder. Stora hagel bildas när det är stora skillnader på temperatur i molnets över o undersida!
  • 10. Regn är bara en fråga om storlek och hastighet Inget regn = molndroppar o iskristaller mindre än 0,01 mm har för låg hastighet för att hinna nå till marken Duggregn är molndroppar > eller = 0,1 som faller 1m/s Regn när molndropparna är > eller = 1mm och som faller med en hastighet av 2-5 m/s