4. Bakgrund till FC
1990 Eric Mazur professor vid Harvard använder
instruktionsfilmer Peer instruction
2004 Khan Academy Motiv: allas möjlighet att lära
2007 Jonathan Bergmann och Aaron Sams gymnasielärare i
Colorado Motiv: trodde verkligen på modellen, bevis: använde
tröga verktyg:)
2013 ni sitter här...
5.
6.
7.
8. Fördelar -lärarröster
✴ Fokus flyttas från efterarbete till förarbete. Tankeprocesserna blir oftast bättre då.
✴ Jag kan använda lektionerna till att skapa dynamiska aktiviteter och observera hur
elevernas förmågor utvecklas. Att bedöma en förmåga kräver observation och
aktivitet...
✴ Ökar min medvetenhet kring undervisningen och lärandet.
✴ Glappet mellan genomgång och görande kan minska.
✴ Eleverna får en större möjlighet till att aktiveras som lärresurser för varandra.
✴ Lätt att koppla innehållet i flippningen (så att det blir synligt för eleven) till
kunskapskraven i Lgr 11 och Gy11.
✴ Alla elever blir hörda. Alla elever blir synliga.
✴ Koncentrationshämmade elever kan ta till sig i sin egen takt, när de känner att de
kan fokusera.
✴ Lättare att vara med i en diskussion om man är förberedd på innehållet och/eller
har kunnat få feedback innan på frågor och tankar.
9. Utmaningar...
✴ Att det är lätt att fastna vid själva filmandet. Flippning handlar inte om filmen.
✴ Mycket förberedelse för en kort uppspelningstid.
✴ Viktigt att omdefiniera flippandet, så att det inte blir frågan om en memoreringsfälla
här också.
✴ Det tar tid att göra bra kvalitativa flippade filmer.
✴ Vid flippning blir det ännu viktigare att tydliggöra mål och kunskapskrav så att
förväntningarna blir tydliga.
✴ Flippning tvingar mig som pedagog att reflektera över den egna undervisningen.
✴ Man får står för innehållet och synas i sömmarna.
10. Eleverna får delta i ett klassrum som alltid är öppet
Elevsamtalstid ökar i klassrummet
En skola på lika villkor
Tiden i skolan frigörs. Mer undervisningstid till
samarbete, kreativt arbete och gemensam
problemlösning.
Skapar ett behov hos eleverna att gräva djupare -
starta på en högre nivå
Skapar tid för bedömning för lärande - tydliggöra
mål och kunskapskrav samt synliggöra lärandet.
Mer tid för varje elev
Flippat på rätt sätt ger många vinster...
15. Exempel på flippar
ABC bok
pedagogisk planering
Likhetstecken
Katharina Kulle
Helen Trommler
Matematikvardagen
Pernilla Laursen
Malin Larsson
16. Förbereda en flipp
Välj program att arbete med, vad passar för flippen.
Du känner dina elever och vet var de är, avgörande framgångsfaktor!
Är de bekanta med termer och begrepp som presenteras i videon?
Ett ämne/moment per flipp, tänk på tiden.
Titta på andra filmer för att lära sig vad som gör dem engagerande, intressant
eller dåligt. fb grupp, bloggare
Skriv ett manus/storyboard - inte en uppsats
Det kommer att ta dig längre än du tror.
17. Lära tillsammans - grundbygge
Lärande samtal
Kamratrespons t ex
Eleverna som lärresurser till varandra
19. Arbeta med tankestöd
Stöd för att jämföra olika perspektiv.
Ord och begreppslistor
Frågeställningar
Analysmodeller
20. 3 viktiga förutsättningar för lärande samtal
Förståelse av VAR eleven befinner sig i sitt lärande.
Förståelse av VAD som är nästa steg i lärprocessen.
Förståelse av HUR man kommer till nästa steg i lärprocessen.
21. Några samtalsmodeller
EPA: enskilt, par och alla :).
Var är vi? Vad är nästa steg? Hur tar vi oss dit?
Two stars and a wish
Växla mellan utmanande och summerande frågor!
Mer basket an pingis, med fragor som vacker fragor̈ ̊ ̈ ̊
22. Några hjälpfrågor...
Vad menas med att...?
När behöver du kunna det?
Hur kan du göra för att lära dig?
Vem kan du lära dig med?
Hur kan du visa att du kan?
När vet du att du verkligen kan?
23. Syftet med uppgiften avgör samtalet/efterarbetet
För och emot –argumentera, analysera..
Förståelse av moment
Repetition
Summering
Inventering av kunskaper, för vidare planering
Instruktion
Reflektion
26. Tankar på vägen
Hur får jag alla elever att ta del av flippen?
Hur använder jag tiden i klassrummet på bästa sätt?
Vad krävs av mig för att skapa klassrumsklimat där eleverna är aktiverade som
lärresurser för varandra?
Hur skapar jag en tydlig struktur kring flipparna så att eleverna hittar dem?
Fastna inte vid filmandet! En flipp kan varieras i det oändliga!
En flipp kan vara ett radioprogram.
En skärminspelad föreläsning.
En PPTpresentation.
En presentation som finns på t.ex. Slideshare.net
Ett TV-program som ska följas och som undervisningen byggs upp kring.
27. Lär dig mer om flippning!
Kilskrift
http://kilskrift.blogspot.se/2012/05/flippa-klassrummet.html
Barkersthlm
http://barkersthlm.blogspot.se/search/label/The%20flipped%20classroom
Flipped learning http://flipped-learning.com/
Gå med i facebookgruppen Flippa Klassrummet
katharinasabc.blogspot.com
Notes de l'éditeur
de lärande situationerna kan handla om samtal, diskussioner, analyser, laborationer mm
matte - repetition av eller genomgång av nya moment instruktioner ” how to” filmer
det finns redan många som flippar... låna och gör om till ditt egna
Spela in dina egna presentationer
det finns många olika varianter, ljud, bild mm viktigt att man bara kommer igång. Inte en prestige i att få perfekt film. Hur bra filmen än är så handlar det om vad ni gör med den i klassrummet
Det handlar om formativa processer, ett förhållningssätt där man som lärare inte ser sig som den enda lärresurs utan en källa av många.
De formativa processernas mästare; Dylan Williams vår egen C Lundahl. De 5 nyckelstrategier för bedömning för lärande. I flippat får du med flera av dem ja kanske t om alla beroende på hur du lägger upp din undervisning.
Ge eleverna tankestöd till dina flippar. Vet man inte vad man skall titta efter glömmer man lätt ge verktyg, nycklar, strategier för deras egen lärandeprocess
det får vi genom att låta dem visa/prata/labba. Genom att tydliggöra mål och kunskapskrav. Visa elevexempel jämföra- synliggöra
både före och efter t ex EPA eller som en exit ticket
När du filmar, hur får andra använda dina filmer. 4 licenser som ger 6 villkor. Wikipedia och FC startat ihop en flippmaterialbank