Unga och nätet skolledare
•Télécharger en tant que PPT, PDF•
0 j'aime•349 vues
Recommandé
Contenu connexe
Tendances
Tendances (15)
Similaire à Unga och nätet skolledare
Similaire à Unga och nätet skolledare (20)
Plus de Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning
Plus de Ingela Lundh Pedagogiskt Centrum, GR Utbildning (20)
Unga och nätet skolledare
- 1. Unga och nätet 24 april 2013
- 2. Linnéafilmen
- 4. Första läroplanen sedan internet
- 5. Ur skolan uppdrag och värdegrund ”Skolan har i uppdrag att överföra grundläggande värden och främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflode och en snabb forandringstakt.̈ ̈ ̈ Studiefardigheter och metoder att tillagna sig och anvanda ny kunskap blir darfor̈ ̈ ̈ ̈ ̈ viktiga. Det ar ocksa nodvandigt att eleverna utvecklar sin formaga att kritiskt granska faktä ̊ ̈ ̈ ̈ ̊ och forhallanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.”̈ ̊ (Lgr 11 s. 7)
- 6. Framtida kompetenser Moralisk kompass, civilkurage, självkänsla ansvar för stora frågor, hälsa, hållbar utveckling… Läsa, räkna, skriva... Nätsmart, hantera information, kommunicera, värdera… Kreativ och nyskapande, nyfikenhet, experimentlusta och en vilja till utveckling. kunna omsätta tanke till handling… (Källa: Rektorsakademin)
- 7. Framtidsyrken enligt VA DNA-snickare Som att snickra ihop hus - fast på molekylnivå. Det svenska tillväxtföretaget Olink, som använder sig av DNA-snickeri, hamnar på Affärsvärldens lista över Sveriges 33 hetaste företag. Twitterspökskrivare- Twitter blir ett allt viktigare instrument för företag, organisationer och politiker att bygga relationer med sina kunder, väljare och andra målgrupper. Behovet av professionella twittrare som kan formulera sig kärnfullt, intresseväckande och empatiskt ökar. I USA är det relativt vanligt med spökskrivare. Solljusspecialist- Genom att koncentrera solljus med hjälp av reflektorer kan både el och uppvärmning av vatten produceras. Förnyelsebar energi är en bransch som utvecklas mycket åren fram-över, och kommer att skapa många yrkesgrupper som hittills inte existerat. Nanognuggare- Genom att gnugga på en film med nanopartiklar kan friktion halveras, vilket på ett enkelt och billigt sätt ger bättre glid åt ytor som rör sig mot varandra. Applied Nano Surfaces är ett företag som sysslar med det här, och ligger trea på Affärsvärldens lista över snabbväxande företag. Elitutbildare- På Singularity University i USA ska gräddan av unga forskare ta sig de stora utmaningarna som bland annat fattigdom och hunger under ledning av nobelpristagare, företagsledare och entreprenörer. Är det starten på en ny trend där ”elitutbildare” leder kvalificerade personer att uppnå extraordinära resultat? Bekräftare- Bekräftelse och berömmelse har på många håll blivit en lika stark drivkraft som ekonomisk ersättning. Detta märks på internet, där skickliga personer delar med sig av sitt kunnande i utvecklingen av exempelvis företagsprodukter. Bekräftelse blir en så viktig ingrediens i denna att den utvecklas nytt yrke. (källa:Veckans affärer)
- 8. Ungas internetvanor 71% av barn i åldern 9-12 är på Internet varje dag. 95 procent av alla unga (12–16 år) använder Internet varje dag 80 % av den tiden är de inte i skolan. (Medierådet.se 2010) Skolbarnen i åldern 12-15 år är de som har tillgång till flest internetuppkopplingar av alla. (Svenskarna och Internet 2012 av ii.se)
- 9. forts… 85,9 % av (14–18 år) har lagt upp bilder av sig själv på Internet. Man har cirka 18 vänner på nätet som man aldrig träffat IRL. 61 % uppger att det första de gör när de kommer hem från skolan eller är att koppla upp sig på Internet. 55 % säger att de vågar prata mer om saker via digital kommunikation. 42% håller med om påståendet: ”Att kolla mobilen är det sista jag gör på kvällen och det första jag gör på morgonen.” (Datainspektionen, 2011)
- 10. Internetdebut 4 årsålder Foto: Jessica Gow / Scanpix
- 11. Vanligaste aktiviteter 9-12 år Pojkar • Spela spel (83 %) • Titta på filmklipp (80 %) • Chatta (38 %) • Umgås på sociala sajter (28 %) • Göra läxor och skolarbeten (26 %) • Mejla (13 %) Flickor • Spela spel (77 %) • Titta på filmklipp (60 %) • Chatta (54 %) • Umgås på sociala sajter (36 %) • Göra läxor och skolarbeten (29 %) • Mejla (24 %) • Läsa andras bloggar (18 %) (Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Unga och medier 2010)
- 12. Vanligaste aktiviteter 12-16 år Pojkar • Titta på filmklipp (85 %) • Spela spel (64 %) • Chatta (63 %) • Umgås på sociala sajter (56 %) • Göra läxor och skolarbeten (34 %) • Streama, ladda ned filer (29 %) • Söka information ej skolarbete (15 %) • Mejla (14 %) Flickor • Umgås på sociala sajter (79 %) • Chatta (77 %) • Titta på filmklipp (65 %) • Göra läxor och skolarbeten (51 %) • Läsa andras bloggar (46 %) • Spela spel (32 %) • Blogga (egen blogg) (22 %) • Mejla (21 %) • Streama, ladda ned filer (18 %) • Söka information ej skolarbete (11 %) (Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Unga och medier 2010)
- 13. Samtal om medierna I undersökningen ”Unga och medier” så ser man att föräldrarna samtalar allt mindre om medier med sina barn. 2006 2010 2013 52% 39% ? (Fakta om barns och ungas användning och upplevelser av medier. Unga och medier 2010) Vad beror det här på?
- 14. Vara källkritisk Mer än bara sann källa...
- 15. Hur källkritisk är du när du läser? ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.” Hur många gånger behöver du vara källkritisk? ( Mediakompassen.se)
- 16. ”Enligt en ny undersökning är det farligt att borsta tänderna med färgad tandkräm. Allt fler borstar tänderna med färgad tandkräm visar en rundringning. Experter anser att den färgade tandkrämen kan ge upphov till tandköttscancer. Detta har dock folktandvården velat hålla tyst om, uppger initierade källor. När detta blev känt bland föräldrar blev det en folkstorm.” (Mediakompassen.se)
- 17. källkritik mer än faktakoll • Trovärdighet i sms, mejl • Grooming • Spelsajter • mm
- 18. Integritet på nätet • Vem är jag? Hur ger jag bilden av mig själv. • Vem bjuder jag in? Vem vill jag tala med och varför vill jag tala med den. Om det blir fel…vem vänder sig eleverna till då?
- 19. ”Mobbning är när en eller flera utsätter en eller flera för negativa handlingar upprepade gånger under en längre tid.” (Dan Olweaus ur rapport Åtgärder mot mobbing, Ungas integritet på Internet 2011) Mobbning på nätet skiljer sig egentligen inte från annan mobbing. Det är platsen som är skillnaden, den följer med hela vägen hem. (Bris 2010) 9 % uppger att de har blivit utsatta för mobbning via internet eller mobil. Det är vanligare att flickor och äldre utsatts för denna behandling. (Unga och medier 2010) 6:6 § Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen) Mobbning och kränkningar
- 20. 2 lagar Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan– skollagen och diskrimineringslagen
- 21. Enligt skollagen ska alla verksamheter: • Bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever • Sätta in åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling •Varje år upprätta en plan mot kränkande behandling (det som i lagtexten kallas årlig plan) •Engagera barn och elever i arbetet med att ta fram planen leva upp till handlingsplikten. • Den innebär att personalen måste agera och utreda vad som hänt så snart de får reda på att någon känner sig kränkt. Den skyldigheten gäller inte bara vid mobbning, utan även vid enstaka händelser.
- 23. Främjande arbete Bedrivs systematiskt och långsiktigt, riktar sig till alla och är en del i det vardagliga arbetet, •Baseras på kunskap om hur diskriminering, trakasserier och kränkande behandling uppstår och vilka faktorer som skapar en trygg miljö där alla barn och elever blir respekterade som de är, •Kompetensutveckling för personalen för att öka medvetenheten och kunskapen om diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, •Innebära att personalen ges tid att diskutera egna normer och attityder samt sådana som genomsyrar den pedagogiska verksamheten, •Inovolverar barn och elever i dialog att återkommande diskutera normer, attityder och hur goda relationer kan vårdas.
- 24. Förebyggande arbete Regelbundet kartlägga barnens och elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, •Analysera kartläggningen för att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, •Utvärdera tidigare insatser för att förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling, •utifrån de identifierade riskerna formulera konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet, •Planera vilka insatser som ska genomföras under året för att nå målen, hur och när dessa ska följas upp och bestämma vem som ansvarar för respektive insats, samt •Se till att eleverna är delaktiga i kartläggningen och i analysen av resultaten och när man avgör vilka insatser som ska sättas in.
- 25. Åtgärdande arbete Personalen bör ha god uppsikt över de utrymmen och platser där barn och elever befinner sig för att kunna upptäcka trakasserier och kränkande behandling. •Huvudmannen bör ha system och upprätta rutiner för hur en anmälan om trakasserier eller kränkande behandling ska göras så att den kommer såväl rektorn eller förskolechefen som huvudmannen till del. Även rutiner för akut utredning •Barn och elever samt deras vårdnadshavare bör få information om hur de ska rapportera när ett barn eller en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.
- 26. I skolans plan Skapa system och rutiner för att ta reda på om kränkningar, trakasserier och diskriminering förekommer. Skapa en tydlig vision för arbetet All personal får utbildning om vadlagen kräver, avsätta resurser Eleverna måste involveras i det främjande och förebyggande arbetet. Skolorna måste arbeta för att skapa samsyn bland skolpersonal, elever och föräldrar om vad nolltolerans är. Ökad vuxennärvaro minskar kränkningar. (Barn- och elevombudet Lars Arrhenius)
- 27. Öka vuxennärvaro Nätvandra Samtala med andra vuxna- föräldramöte Omvärldsbevaka - föregå med gott exempel Fråga experterna - barnen
- 28. Uthängd på nätet 15 filmer svt.se
- 32. Verktyg på vägen omvärldsbevaka med; http://ask.fm/ungaonline http://mediebarn.se/ http://surfalugnt.se/ http://www.kulturer.net/ http://www.statensmedierad.se http://www.internetstatistik.se/amnen/barn-ungdom http://www.krankt.se
Notes de l'éditeur
- En film om Linnea och en vanlig dag i hennes liv en genomsnittselev i våra skolor i dag. Men var är de vuxna?
- Det här behöver skolan i större utsträckning handla om i dag!!!
- Era barn har inte levt en dag utan att internet har funnits och skolan har först nu fått den först läroplanen sedan internet. Alla har ett förhållande till internet
- Internet inte en fluga är här för att stanna, det är vi väl överens om. Vad gör skolan med den här bollen?
- Rektorsakademin en ideell icke vinstdrivande förening grundades 2004 Vision att skapa bättre utvecklingsmöjligheter för våra unga och vi tror att en väg är att gå genom ledarskapet. grundläggande kompetenser digitala kompetenser medmänskliga kompetenser innovativa kompetenser
- VA VEckans affärer i nov
- debuten gör i genomsnitt vid 4 års ålder unga och medier 2010
- framförallt umgänge på sociala siter ökar
- Det är i en större mening ett vidare begrepp vi behöver fundera kring. Inte huruvida vi skall använda Wikipedia eller ej utan även hur jag väljer att exponera mig, eller föra vidare. Skapa en bank av frågor som dyker upp hos elever.
- Se UR Samtids filmer
- Om det blir fel…vem vänder sig barnen till då? Hur kan vi göra så att det blir vi i alla lägen. frågan bör ju bli till oss vuxna, men det är inte självklart då om vi inte visar det intresset innan. Signaler är viktiga, inte en temadag bara utan hela tiden. Vi vuxna oroar sig för mobbing co hkränkningar barn och unga över de hemska som det ser och exponeras för.
- Begreppet mobbning förekommer inte i lagarna. Mobbning förutsätter att kränkningarna upprepas vid flera tillfällen och har ett ont uppsåt. Genom att fokusera på trakasserier och kränkningar inskärper lagen att även enstaka kränkningar är oacceptabla. Huvudmannens ansvar är att utreda så fort något barn eller elev upplever sig ha blivit kränkt. Trakasserier och kränkande behandling ska överhuvud taget inte förekomma. En gång är en gång för mycket.
- Enligt skollagen (6 kap) är kränkande behandling beteenden som kränker en annan människas värde, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan till exempel handla om att retas för att någon är överviktig eller har ”fel” hårfärg. Men det behöver inte ha sin grund i någon särskild egenskap hos den som utsätts, även knuffar och utfrysning är kränkande behandling. Diskriminering och trakasserier är beteenden som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller ålder. BO
- All personal har en skyldighet att agera om ett barn eller en elev anser sig vara utsatt för kränkande behandling. Men det är huvudmannen, det vill säga den som äger verksamheten, som har det juridiska ansvaret för att skolorna följer lagen.
- 5 delar - DEL 1 Vuxna får aldrig kränka barn!!!! Här kan man tillsammans med personalen skapa sin plan, viktigt att allas tankar lyfts alla delaktiga
- del 2
- del 3
- del 4 God uppsikt även på internet Kommunikation Introduktion av nya elever Undervisning Skolan måste även agera oavsett hur man får information om en händelse. Det gäller även när en anmälan sker anonymt eller om någon från skolans personal blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för en elev.
- DEL %- ett levande dokumnet som är till för personal och elever inte för att ”ha ryggen fri” Det måste vara en del i den vanliga undervisningen och inte läggas ovanpå som något extra. Och eleverna ska involveras tidigt i utvecklandet av planerna mot diskriminering och kränkningar. Det är de som är experterna . Det är meningslöst om personalgruppen sitter och utformar planen på egen hand.
- Varför är vuxna inte där?
- Hur skall hon göra? Varför gör hon inte det?
- Vad skall han göra? Varför gör han det inte?
- klycha - ja men sant när alla är med och går åt samma håll, levande i ryggraden. Och om jag ska sammanfatta vad forskningen säger om säkerhet på nätet så är det enda sättet vi kan skydda våra barn att vi har en öppen kommunikationskanal mellan vuxna och barn. Om det finns någon vuxen som barn kan vända sig till när de oroar sig, minskar alltså risken att bli utsatt på nätet.
- Det som gör att skolan sticker ut är möjligtvis att man konsekvent sagt nej till olika anti-mobbningsprogram. Ändå har man lyckats. Svaret på hur är inte enkelt, utan det är många orsaker som hjälpt till för att bidra till detta. Det viktigaste är att hela skolans personal gör sitt yttersta för att leva efter samma motto – ”alla gör”. En kort och ganska enkel uppmaning som inom sig rymmer en hel del. Ett arbete med likabehandling och värdegrund som präglas av elevinflytande, vuxennärvaro, kontinuitet, uthållighet, organisatorisk stabilitet och ”hela skolan”-ansats. Man avsätter tid och plats för att involvera hela personalen och elever i en kontinuerlig diskussion kring värderingar, gemensamma regler och återkopplar till varandra kring sådant man ser och hör på lektionstid eller på i korridorerna.